Mikrolån (mikrokrediter) och mobiltelefoner är två exempel på uppfinningar som har stärkt kvinnors ställning runt om i världen, skriver The Economist som i sin tur refererar till en ny studie från International Centre for Research on Women. I studien har man undersökt hur man kan använda sig av innovationskraften för att stärka kvinnorna och skapa större jämställdhet. Men samtidigt har väldigt få kvinnor tillgång till Internet i många delar av världen.
Läs mer »
Mikrolån (mikrokrediter) och mobiltelefoner är två exempel på uppfinningar som har stärkt kvinnors ställning runt om i världen, skriver The Economist som i sin tur refererar till en ny studie från International Centre for Research on Women. I studien har man undersökt hur man kan använda sig av innovationskraften för att stärka kvinnorna och skapa större jämställdhet. Men samtidigt har väldigt få kvinnor tillgång till Internet i många delar av världen.
För ett par veckor sedan hade jag förmånen att befinna mig i ett, för mig, ovanligt möte. 17 åttor och nior i franskgruppen på Tolvåkersskolan i Löddeköpinge har bildat en projektgrupp och hade avstämningsmöte. Målet med projektet är tudelat dels ska eleverna presentera samarbetsföretag med anknytning till Frankrike på en mässa i Lödde centrum, dels har man som mål att i slutet av maj ha fått ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna resa till Paris och besöka några av dessa samarbetsföretag.
Under ledning av läraren Annhild Månsson har eleverna …
Finns det verkligen något sådant som ”digitala infödingar” – ”digital natives” – frågar sig The Economist. Vissa menar nämligen att vi som är födda mellan 1980 och 2000 är en slags första nätgeneration som, eftersom vi är uppväxta med Internet, också har ett annat förhållande till omvärlden. Men stämmer det verkligen?
I Slate går det att läsa en mycket intressant text av neuropsykologen Vaughan Bell, ”Don’t Touch That Dial”, och hans poäng är denna: Oron kring ”information overload” är lika gammal som informationen i sig själv. På 1500-talet varnade till exempel den schweiziska forskaren Conrad Gessner för tryckpressen, och hur denna kunde skada våra sinnen. Något sekel senare var det i stället spridningen av tryckta tidningar som väckte oro, för om man läste nyheter själv i stället för att få dem i en kollektiv gemenskap blir man väl isolerad?