Allmänbildning framhålls ofta som en positiv egenskap. Den allmänbildade kan briljera med sin kunskaper i sociala sammanhang och med lite tur till och med bli miljonär i TV. Frågan är bara vem som definierar vad som ingår i allmänbildningen. Vad bör varje vuxen svensk veta? Är det någon mening med att lägga detaljer på minnet som jag bara har nytta av i frågesport?

Det måste sägas att allmänbildning är nyttig till mer än frågesport. Att känna till lite av varje, de viktigaste och mest kända personerna, händelserna, begreppen och företeelserna i världen, är närmast en nödvändighet i dagens samhälle. Men dessutom, och detta är viktigt, är det roligt att veta saker.

I arbetet med NE:s nya frågesport Kunskapsjakten har just nytta och nöje varit ledstjärnorna. En grundläggande tanke har varit att en bra fråga tar upp något som en allmänbildad person bör känna till eller något som helt enkelt är kul att veta. Vi har utgått ifrån de drygt 60 000 artiklarna i fria NE.se och varje fråga är länkad till ett uppslagsord. En ambition har varit att redan i frågan ge någon intressant information om den person eller företeelse frågan gäller. Tanken är att på så sätt väcka spelarens nyfikenhet att lära sig mer. Även om man svarar fel på frågan har man förhoppningvis ändå lärt sig något.

Vi har alltså försökt att göra ett spel som ska passa vetgiriga personer med olika intressen och på olika kunskapsnivåer. Men var går egentligen gränsen för allmänbildning? Vilka kunskaper är rimliga att efterfråga i ett spel som Kunskapsjakten?

Om man inte vill framstå som totalt avskärmad från omvärlden ska man känna till att USA:s president heter Barack Obama. Det är nog alla överens om. Exempel på politiker som man åtminstone bör kunna placera i rätt land och i ungefär rätt tidsepok skulle kunna vara Michail Gorbatjov, Winston Churchill och Mao Zedong. De är alla självklart uppslagsord i fria NE.se.

Fråga ur Kunskapsjakten

Men vad sägs om de sydafrikanska politikerna Louis Botha, Hendrik Verwoerd och Oliver Tambo? Eftersom jag är intresserad av Sydafrika så är de alla bekanta för mig. Men personer utan detta intresse lär inte lägga dessa namn på minnet. De finns dock med i fria NE.se och skulle därmed kunna dyka upp i någon av Kunskapsjaktens frågor.

Det kommer dock inte John Haglelgam, som 1987 blev Mikronesiska federationens andra president, att göra. Inte bara för att han saknar artikel i NE utan för att det knappast kan anses ingå i allmänbildningen att känna till president Haglelgam.

Anders Hansson, redaktör Kunskapsjakten

Se alla inlägg av Anders Hansson
Skicka ett meddelande