Nyskapande gamla ord
DN: s Lotta Olsson får ett stort gensvar på sin kampanj för att bevara orden. Den 21 juni skrev hon på DN:s Idé & Kritik-sida att många trevliga gamla ord höll på att försvinna: ”Många välfunna ord och uttryck hamnar i träda och ersätts av anglicismer och nätförkortningar. Ett faddare språk, när snart ingen ens längre vet vad ‘urarva’ betyder.”
Lotta Olsson, som upplyser om att ”urarva” enligt NE betyder ”utan krav på att få ärva”, uppmanar alla att skriva kontrakt med henne: ”Undertecknad lovar att använda ordet/uttrycket … i dagligt tal minst tio gånger under 2009.”
På DN:s hemsida finns en lista med ord som läsarna lovat att adoptera. Min favorit på lista är nog ”ynnest” och ”ånyo”. Nyskapande är också personen som använder ”allfarväg” (NE:s ordbok: mycket trafikerad väg) som synonym till mainstream. Varför inte?
Hej, det är alltid roligt när folk lämnar spår efter sig på bloggen. Jag ser att Jill jobbar med dig. Du får hälsa henne så hjärtligt om hon minns mig. Jag kommer att återkomma hit för ni har en spännande blog!
Haha, jag läste artikeln efter min lilla hälsning och kände bara att jag måste kommentera artikeln. Jag använder microsoft word i jobbet och det programmet motarbetar adoptionstanken. Jag brukar nämligen ta bort ord som är grönmarkerade. Det brukar anges att ordet är ålerdomligt eller främmande och därför bör det undvikas. Jag lyder programmet av någon anledning…
Jag är nog snarare av den åsikten att allting förändras, även språket. Detta ska inte ses som någonting dåligt, utan tvärtom. Låt språket förändras. Låt ord försvinna. Håll inte kvar vid det gamla, utan låt språket förändras med internets framgång, och… ja, det här låter lite utopiskt… välkomna den digitala kulturen. Då blir inte krocken mellan den gamla, och den nya, kulturen lika kraftig.
Att välkomna den nya tekniken och det språk den för med sig är absolut nödvändigt. Klart att språket ska få förändras, men vad hindrar ”nya” ord att integreras med ”gamla”? Måste man välja? Jag tror att språket skulle bli allra mest dynamiskt och framförallt allra rikast om vi värnar de äldre orden samtidigt som vi tar till oss nya.
När alla försöker använda den senste slangen (med ett bäst föredatum tio minuter innan icke införstådda förstått något), varför inte utmärkt utmärka sig och sätt piff på sitt språk genom att, måhända kreativt, krydda sitt språkbuk med gamla, förtjänt eller oförtjänst, bortglömda ord.
En variant på ett råd i Spunk & Bite (http://www.spunkandbite.com/Resources.html).
Oh, Benjamin. Den digitiala modernismens utopia, ännu ett år Noll före vilket inget intressant inträffat eller tänkts. Dock, en persons utopia är alltid någon annans (de flesta andras) dystopia, och på världsväven återfinns även viktorianska ångpunkare, språkarkoeloger, ordåterbrukare, och neologister.
Etiketter
Kategorier
NE på Facebook
Christina Appelgren
Skribenter
Senaste kommentarer
Blogroll
Senaste inläggen
Mest kommenterat
Mest lästa