Har någon sett Sacha Baron Cohens storfilm ”Brüno”? Inte jag, men jag läser ändå med intresse Lingvistbloggen som skriver om hur de två prickarna finns där som ”ett rent dekorativt tillägg”, som ”eventuellt ska antyda lätt exotism”.  Bakom Lingvistbloggen står anställda på avdelningen för allmän språkvetenskap inom institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet.

Brüno säger visst inte heller Bryno (som torde vara ett ganska logiskt uttal), utan helt enkelt Bruno. Men så är Brüno ändå inget riktigt namn. Lingvistbloggen ger också ett annat exempel:  Häagen Dazs, där prickarna inte har särskilt mycket med själva uttalet att göra. De är ditsatta för att glassen ska upplevas som europeisk, och därmed exotisk och lyxig, och är i själva verket lika superamerikanskt som konkurrenten Ben & Jerry’s. För er som kan danska skriver Danmarks Sprogmuseum mer om fenomenet.

Även påfågeln har exotiska prickar foto: ISTOCK

Brüno är förvisso österrikare, men på tal om tyska: Svenska Dagbladet skriver att 5 000 nya officiella ord har förts in i den tyska nationalordboken ”Duden” och därmed också i det tyska språket.  Några exempel är: ”twittern” (att twittra), ”der Babyblues” (förlossningsdepression) och ”das It-girl” (”innetjej”). I Sverige rasade Språkförsvaret mot användandet av engelska i svenska språket, men vad säger den tyska motsvarigheten?

Jag blir dock inte avundsjuk på Tysklands långa ord: ”Rechtschutzversicherungsgesellschaften” (försäkringsbolag) och ”Vorratsdatenspeicherung” (att spara vissa datauppgifter), en utmaning för skolornas rättstavningsprov.

För övrigt kan jag verkligen rekommendera Lingvistbloggen till alla språkintresserade,  inte minst för torra (och spännande!) fakta om språk. Eller vad sägs om detta: Visste ni att det traditionella svenska ordet är rutschbana, och att  ”rutschkana inte förekom i skrift förrän 1956″? I Skåne säger en del kasebana. Inte kasekana, dock (vad jag vet?).

Ellen Albertsdóttir

Se alla inlägg av Ellen Albertsdóttir
Skicka ett meddelande