Fotojournalistiska gåtor
Fotojournalistiken formligen vimlar av källkritiska gåtor. Den förmodligen största och mest efterhängsna av dem alla har gällt Robert Capas bild från 1936 av ”Den fallande soldaten” i spanska inbördeskriget (1936–39). Robert Capa (1913–54) hävdade själv att det var en bild tagen i dödsögonblicket av en republikansk soldat i Cerro Muriano i närheten av Córdoba. I det påståendet har genom åren en majoritet av sakkunniga instämt. Så sent som förra året, i samband med en stor Capautställning i London, menade Capas biograf Robert Whelan i sin bok This is War: Capa at Work (2007) att så var fallet.
En (han var inte först) som däremot redan på 1970-talet ifrågasatte äktheten i Capas bild var krigsjournalisten Philip Knightley i boken Sanningen är krigets första offer (1975). Han menade att den var arrangerad, och sedan dess har debattens vågor gått höga: äkta eller falsk?
Fel plats, fel man
För tillfället (till och med slutet av september) ställs Capas verk ut i Barcelona (på Museu Nacional d’Art de Catalunya) och det är därför helt följdriktigt att det är från Spanien som nya signaler anländer om att allt inte står rätt till med ursprunget av Capas bild – som för övrigt var en av dem som gjorde honom till ett aktat namn inom fotojournalistiken (det var med bildandet av bildbyrån Magnum 1947 som han blev en ikon inom dokumentärfotografiet).
La Sagrada Familia i Barcelona Foto: ISTOCK
Det nya bränslet till diskussionen om Capas berömda dödsögonblicksbild kommer från professor José Manuel Susperregui vid Universidad del País Vasco i Bilbao i boken Sombras de la fotografía (2009). Boken innehåller fyra essäer, och en av dem – ”Muerte de un miliciano” – uppehåller sig i detalj vid den fallande soldaten.
Professor Susperregui kommer i sin analys fram till (1) bilden är inte tagen där och när Capa påstått – i Cerro Muriano 5 september 1936 – utan 40 kilometer därifrån i Llano de Banda i närheten av byn Espejo, och där pågick inga strider förrän i slutet av september 1936. Vid den tidpunkten hade Capas bild redan publicerats i den franska tidningen Vu. Till den här slutsatsen har professor Susperregui kommit genom att jämföra det landskap som syns på Capas bild med Llano de Banda respektive Cerro Murciano. (2) Den man som påstås bli dödad på Capas bild, enligt uppgift skulle det vara Federico Borrell García, sköts förvisso till döds 5 september 1936 i Cerro Muriano, men han återfanns död bakom ett träd där han tagit betäckning och något sådant syns inte på Capas bild. Det senare var något som den spanska forskaren Hugo Doménech kom fram till i en dokumentärfilm (La Sombra del Iceberg) från förra året. I den framträder ett ögonvittne som 1937 dokumenterat Borrells död. En jämförelse mellan mannen på Capas bild och foton av Borrell visar även den att det inte är fråga om samma person. (3) Det är inte ens helt säkert att den berömda (famösa?) bilden togs med Capas berömda Leica utan i stället av en Rolliflex, möjligen tillhörig Capas fästmö och fotografkollega Gerda Taro.
Spelar då äktheten någon roll i sammanhanget? Cynthia Young, verksam vid International Center of Photography (ICP) i New York där Capas bilder finns deponerade, säger till sajten Buzzle.com: ”Oavsett vilket är det fortfarande ett utmärkt foto.” Må så vara. Men för den som tidigare i ”Den fallande soldaten” tyckt sig se döden i vitögat visar det nu inte mycket mer än vilket arrangerat foto som helst. Fake is fake. Eller?
Extern länk: Mail online: Arrangerad död
Handlar inte fotografi om att skapa verkligheter? Man kan, med fotografier, omöjligen fånga verkligheten som den är, då förutsättningarna för vad som är verkligt eller ej förändras så fort en kamera kommer in i sammanhanget. Vem som helst som t.ex. går ut en sommardag och fotar olika personer i en park kommer märka att de personerna beter sig annorlunda när de har vetskap om att de blir fotade, att det finns en kamera med i sammanhanget. Och en annan sak man även bör ta med i ”beräkningarna” är fotografens vinkling av en situation. En fotograf kan omöjligen få med alla detaljer, och alla synvinklar, av en situation i ett fotografi. Han/hon kan endast fota en begränsad yta, och då kommer vissa saker med, och andra kommer inte att synas. Varför ska då en debatt om ett fotos äkthet ske, när det inte är relevant?