Digitala bibliotekslån framtiden?
Kunskapsbloggen har tidigare tipsat om digitala museer - till exempel att Riksantikvarieämbetet börjat lägga ut valda delar av sin fotosamling på Flickr commons, och att Nordiska museet har börjat göra sitt filmarkiv tillgängligt. Det finns även ett Digitalt museum med flera medverkande digitala museer.
Läs även Matilda Karlssons D-uppsats: ”Bevarandet av digitalt kulturarv: en del av museernas ansvar?” framlagd vid Umeå universitet, som vi nämnt tidigare här på Kunskapsbloggen.
Från digitala museer till digitala bibliotek, som nu senast Vänsterpartiet har föreslagit. Som idé är det intressant. Bloggen Copyriot: ”Vänsterpartisterna gör klart att deras tänkta digitalbibliotek inte ska vara ett YouTube där vem som helst kan lägga upp vad som helst, utan att en sållning ska ske i vad som släpps in – precis som med vanliga bibliotek. ” Ett digitalt bibliotek skulle alltså fungera precis som ett traditionellt bibliotek, med den skillnaden att det som lånas inte finns i fysisk form.
Tommy k Johansson skriver dock att han inte tror att det skulle fungera, då biblioteksersättningen går direkt till författaren, och att mediebolagen inte skulle gå med på en liknande lösning. Vad tror ni? Givetvis är det lättare för museer, som i större utsträckning äger sina samlingar, att satsa digitalt. En annan skillnad är att det - om jag förstått det hela rätt – inte är tänkt att biblioteken ska digitalisera det som redan finns i fysisk form. Tanken är snarare att det som är digitalt från början ska finnas i det digitala biblioteket. Låter det som en bra idé?
Om läsplattor blir populära även här är det möjligt att ett digitalt bibliotek, där man kan låna hem e-böcker till sina plattor, blir till en självklarhet. I USA har läsplattan blivit en stor framgång, och det händer visst allt oftare att läsare ber om att få sina läsplattor signerade vid författarbesök. I stället för böcker, ja. Men det är ju en annan historia.
Hej Kunskapsbloggen
Om läsplattor slår igenom brett i Sverige, tror jag det kommer innebära stora förändringar i hur biblioteken fungerar!
Bibliotken kommer att finnas kvar för att låna ut äldre litteratur i bokform samt att låna ut viss litteratur i digital format – MEN: Upphovsrätthavarna kommer aldrig att tillåta att ett lands statliga bibliotek lånar ut digitala kopior av deras böcker via nätet till läsplattor. För om de gör det! – Vem skulle då köpa en bok som finns att få gratis på biblioteket.se?
En möjlig framtid är att biblioteken förvandlas till uthyrare av digitala kopior som sedan raderas via Kindles inbyggda 3-G uppkoppling. (Kindle använder redan sådan teknik och kan även gå in och ändra i en bok du har köpt och laddat ner till din Kindle, även om de av uppenbara själ inte använder tekniken – med något undantag.)
En digital bok kan ju lånas ut till 100′000 läsare samtidigt. Avgiften som når upphovsmännen är betydligt lägre vid ett lån än vid ett köp. Om böckerna alltid finns tillgängliga on-line minskar behovet av att köpa och äga en bok.
Vad tror ni?
Vänliga hälsningar,
Martin Thorbjörnsson
Jag tror Tommy K Johansson missar vilken stor och växande roll små skiv- och filmbolag spelar. Det vi föreslår är att det avsätts 300 miljoner kronor om året till ersättningssystemet. Både den ersättningen och de praktiska fördelarna skulle dra till sig många – tillräckligt många för att göra biblioteken intressanta, även om så de största bolagen bojkottade dem helt.
Vi ser gärna att både nya och gamla verk finns på biblioteket. En bra funktion de skulle kunna fylla är att öppna public service-arkiven – där finns det mycket att hämta!
Martin: Det är nog ett felslut att tro att bokmarknaden försvinner om allt finns tillgängligt digitalt. Det säljs redan massor av fysiska böcker som går att läsa digitalt – för att inte tala om hur många som säljs trots att samma titlar lånas ut på bibliotek i varenda stad!
De fysiska biblioteken kommer nog vara bättre tjänster än de digitala länge framöver vad gäller böcker. Än är läsplattorna klumpiga och oläsvänliga jämfört med en fysisk bok. De fyller en lite annan roll, med sina specifika fördelar.
Apropå att Amazon kan gå in och ändra i böcker du har i din Kindle: http://www.guardian.co.uk/technology/2009/jul/17/amazon-kindle-1984. Ironiskt nog var det George Orwell de valde att radera… Men om biblioteken skulle ha en digital utlåning hade det ju fått vara någon slags maxgräns – till exempel att boken finns tillgänglig på din läsplatta i 15-30 dagar. Om man kunde behålla e-boken för evigt vore det ju inte ett bibliotek utan en gratisbutik.
Hej Micke
Observera att jag INTE har sagt att bokmarknaden kommer att försvinna! Jag sa att bibliotekens verksamhet kommer att förändras. (väldigt stor skillnad)
Jag tycker INTE att det går att jämföra hur fysiska böcker på biblioteken påverkar bokförsäljningen med hur digitala böcker på biblioteken i framtiden kommer att påverka försäljningen av digitala böcker…
Skillnaden är nämligen att biblioteken tidigare kunnat erbjuda t ex tio ex av NY BOK. Med den digitala tekniken kan de i framtiden erbjuda ett oändligt antal av NY BOK. Med den digitala tekniken kommer de också att vara lika tillgängliga på nätet med NY BOK som bokförsäljarna. Idag har ju biblioteken mycket sämre läge än bokhandlarna som ju ligger lite överallt.
Jag menar att om bibltioteken hyr ut digitala böcker kommer det att vara otroligt svårt för bokförlagen att få böcker sålda digitalt. (De kommer helt enkelt inte att kunna konkurrera med bibliotekstjänster ifall bokmarkanden blir mer och mer digital) Därför tror jag aldrig att biblioteken kommer att erbjuda böcker digitalt så som de idag erbjuder böcker fysiskt. När fler och fler använder digitala böcker kommer därmed färre och färre att använda biblioteken och därmed kommer deras verksamhet tvingas till en total förändring och deras verksamhet kanske att inriktas på äldre böcker i fysisk form eller kommer de att börja ta betalt för att hyra ut böcker digitalt.
Biblioteken som de fungerar idag kommer helt enkelt att bli alldeles för bra om de inte förändras när den digitala tekniken slår igenom brett, och bokindustrin kommer att protestera.
Detta är min tes. Inget annat.
Hej Ellen
Ja, Amazon har verkligen sinne för ironi. Jag kan dock förstå dem i det här fallet eftersom det rörde sig om en piratkopia. Men de större implikationerna är ju skrämmande. Vad händer när en låt oss säga kinesisk författare får kritik från regimen? Kommer Amazon att gå in och ta bort regim-kritiska delar av boken så som Google har rensat bort sökresultat åt Kinas regim? Kanske inte… Men tekniken finns där! Apples ”kill-switch” är ett annat exempel fast som rör mjukvaror på Iphone men det tangerar bara vår debatt så jag ska inte gå in på det.
Jag har också tänkt samma tanke som du Ellen angående att böckerna ska raderas automatiskt efter några dagar. Och ja! Så kommer det att vara när böcker kommer att hyras till en läsplatta och tekniken är redan tillgänglig. Men jag tror inte att det kommer att fungera. För tekniken är så pass snabb idag att du på en minut skulle kunna hyra om boken ett år senare även om du bara vill ha den till att söka upp en fras på sidan 273 och sedan inget mer. Om böckerna alltid finns tillgängliga att låna med ett knapptryck (Kindle är ju 3G-uppkopplad) vad är det då för skillnad på att hyra och köpa? Jag skulle säga ingen. Slutsatsen blir åter igen att biblioteken inte kan hyra ut digitala böcker i framtiden! Jag dock tänka mig att de kommer att ta betalt för dem! 20 kronor för en vecka till exempel! Liknande verksamhet drivs redan med till exempel filmer och spel på biblioteken.
För övrigt går det helt i linje med bibltiotekens sorgliga dragning åt kommersialisering de senaste åren. Jag tänker på t ex Elisabet Tank på Malmö Stadsbibliotek som i en intervju förklarade att hon skulle kunna tänka sig att barnbiblioteket skulle sponsras av McDonalds! Dags att engegera sig i biblioteksfrågan…
Martin: OK, jag förstår hur du menar. Vi skiljer oss nog framförallt i bedömningen av i vilken utsträckning läsplattorna kommer kunna fylla samma funktioner som fysiska böcker. Och visst, nån dag kommer läsplattorna kanske revolutionera marknaden, även om jag tror det är långt tills dess.
Ellen: Hur ofta köper folk en bok de lånat på biblioteket? Jag skulle tro att det är ungeföär lika ofta som fildelare köper DVD-skivor. Spelar det egentligen någon roll om de lånar eller kopierar verken?
Micke, jag måste tillhöra undantagen, jag har faktiskt köpt ett antal av de böcker som jag har lånat på biblioteket. Men alla är givetvis olika. Däremot fick vi faktiskt ett tips – apropå digitala bibliotek – på vår fansida på Facebook: http://www.elib.se/library/default.asp?lib=3.
Ellen: Tvärtom, du är inget undantag – det är väldigt vanligt att fildelare köper DVD-filmer de redan laddat ner. Tack för tipset!
Hej Micke
Det där är ett väldigt intressant påstående. Jag minns att jag länge tog ett liknande påstående för sanning…
För några år sedan började det talas om att försäljningen av CD-skivor minskade och att orsaken skulle vara fildelningen av musik. Många fildelnings-debattörer påstod då att detta var lögn och att fildelningen tvärt emot ledde till att folk köpte Mer musik. På den tiden trodde jag på detta ”faktum” (och väldigt många andra med mig). Men några år senare vet vi ju att det inte var sant, försäljningen av musik sjönk, och den sjönk ordentligt.
Du påstår idag något som tangerar den här gamla myten. Nämligen att att ”det är väldigt vanligt att fildelare köper DVD-filmer de redan laddat ner.” Med det ovan nämnda exemplet i gott minne så är jag härmed av väl motiverad anledning skeptisk till ett sådant uttalande…
Hur vet du egentligen att det är vanligt att fildelare köper DVD-filmer de redan laddat ner? Vad innebär det att det är vanligt att fildelare köper DVD-filmer de redan laddat ner? Betyder det att fildelare överlag köper var tjugonde film de laddar ner? I så fall var finns statisitken på detta?
Eller finns det ingen statistik? Höftar du bara detta?
Jag undrar helt enkelt om det kanske är så att du sprider en myt som du inte på något sätt kan belägga med fakta?
Jag har länge varit väldigt positiv till fildelning, idag vet jag inte riktigt var jag står längre. Men även om jag här låter som en riktig anti-pirat så är jag betydligt mer öppen i frågan. Debattens mynt har två sidor, och båda är ganska skitiga. Folk har tendens att köpa sanningar som ligger dem i knät, och det gagnar ingen.
Vänliga hälsningar,
Martin
Martin: Jag vet inte mer än att jag vet många fildelningsentusiaster som fortfarande köper mycket DVD-filmer, och att jag läst underökningar som bekräftar den bilden (minns inte på rak arm vilka, går säkert att rota fram). Poängen var inte större än att följa upp det jag skrev först: ”Hur ofta köper folk en bok de lånat på biblioteket? Jag skulle tro att det är ungefär lika ofta som fildelare köper DVD-skivor.”
Det ska inte heller läsas som att jag tror att det inte finns något ekonomiskt problem med fildelningen. Min slutsats om det är vi helt enkelt inte vet, och inte kan veta. Vi kan däremot veta att vi vill att det ska produceras mer film än idag
Så här uttrycker vi oss i förslaget om digitala bibliotek:
http://www.digitalabibliotek.se/index.php?title=Vad_har_egentligen_h%C3%A4nt_med_kulturekonomin%3F
Hej! Intressant diskussion som förs, men jag saknar röster från biblioteksvärlden. Själv jobbar jag på Länsbibliotek Östergötland med utveckling av det digitala biblioteket. Jag tycker det är jätteviktigt att biblioteket hittar sin roll i den digitala världen. Det behövs lagliga och (samhälls)biblioteksfinansierade gratisalternativ till kommersiella digitala tjänster, annars kommer biblioteken att ha spelat ut sin roll inom en inte alltför avlägsen framtid! Även om tekniken för att producera böcker, tidskrifter, information förändras och blir digital vill vi väl att alla ska garanteras fri tillgång till information och kunskap via biblioteken? Det betyder inte att biblioteken ska bli gratisbutiker, men det gäller att biblioteken satsar resurser på att skapa bra tjänster för utlåning av digitala medier. Redan idag lånar de flesta bibliotek i landet ut e-böcker som kan laddas ner till datorn och vidare till läsplatta. Dessa filer raderas efter 28 dagar. Du kan även låna strömmande ljudböcker, som man alltså bara kan lyssna på när man är uppkopplad online. Du kan ladda ner musikfiler via Musikwebben som kan föras över till bärbara enheter. Det är filer som försvinner efter sju dagar. Det vi saknar är en bra tjänst för nedladdning av ljudböcker, det är något som efterfrågas av våra låntagare. Det finns exempel på en sådan tjänst för danska bibliotek http://www.netlydbog%20dwww.netlydbog.dk/. Även i USA finns en sådan tjänst som har blivit mycket populär, där kan böckerna laddas ner och läsas även i iPod (vilket man inte ännu kan med den danska tjänsten). Även här är det frågan om skyddade filer som försvinner efter att lånetiden har gått ut. Företaget Overdirve som har tagit fram lösningar för digitala medier för amerikanska bibliotek, har också en digital bokbuss, The Digital bookmobile, som turnerar över hela kontinenten för att marknadsföra bibliotekens digitala utbud. Läs mer här: http://www.digitalbookmobile.com/default.aspx
Vi var några bibliotekskonsulenter som besökte den digitala bokbussen i augusti i år, då den befann sig i Ohio, läs mer på vår reseblogg: http://digitalabokbussen.blogspot.com/
Bästa hälsningar
Birgitta
I mitt inlägg nyss skrev jag ”läses” om de nedladdningsbara ljudböckerna, jag menar förstås att de går att LYSSNA på även i en iPod.
/Birgitta
Gratis och laglig nedladdning av musik via den danska bibliotekstjänsten netmusik.dk har blivit en succé! Antalet nedladdningar har tredubblats på ett år! Danska staten satsade ursprungligen ca 4 milj kr på projektet, för att alla bibliotek i Danmark skulle gå med. Nu betalas tjänsten helt och hållet av de kommunala biblioteken, och nästa år beräknas den kosta åtta milj kronor.
2008 laddades två miljoner låtar ner, i år räknar man med sex miljoner och nästa år är målet 10 milj nedladdningar. Detta trots att låtarna än så länge bara går att spela i Windows Media Player, men 2011 hoppas man ha en lösning för mp3-spelare. Läs artikeln: http://www.dr.dk/Nyheder/Kultur/2009/11/25/174411.htm
Svenska Musikwebben har inte varit lika framgångsrik. Jag tror att det framför allt beror på att den inte är så spridd (finns bara på ca 70 kommunbibliotek) och att man därför inte har kunnat marknadsföra den på samma sätt som i Danmark.
Men kanske beror det också på att svenska bibliotek inte riktigt ”tror” på tjänsten, eftersom det inte går att föra över låtarna till alla typer av mp3-spelare. Men varför är då tjänsten så populär i Danmark? Kanske är vi svenskar också lite ”förblindade” av Spotify, att vi inte ser andra alternativ, som kanske passar andra målgrupper…?
/Birgitta
Lämna en kommentar!
Etiketter
Kategorier
NE på Facebook
Jill McCabe
Skribenter
Senaste kommentarer
Blogroll
Senaste inlägg
Mest kommenterat
Mest lästa