Foto: ISTOCK

Ett stort dubbelgrattis till Charles Darwin! Han lever! År 2009 är det som bekant 200 år sedan Darwin föddes och 150 år sedan bokverket Om arternas uppkomst utkom. Vad kan eller bör vi göra för att högtidlighålla vetenskapssymbolen Darwin? Är evolutionsteorin allmänt accepterad?

Charles Darwin har för många blivit en symbol, men en symbol för vad? Svaret beror säkert på vem man frågar och vilken bakgrund den personen har. För naturvetaren är Darwin en symbol för hur en motarbetad vetenskapsman med ofantlig envishet och hängivenhet kan stå upp mot etablissemanget. För många religiösa är Darwin en symbol för ”biologism”. Är då Darwin och vad han stod för värd all den uppmärksamhet som han och evolutionsteorin fått 2009? Är evolutionsteorin accepterad som den vetenskapliga förklaringen till varför vi har de arter som vi har på jorden?

Kreationism lite här och var
Enligt en debattartikel i tidskriften Science (vol. 323, 2009, sid. 1159) är det ganska långt kvar tills vi fått allmän acceptans för evolutionsteorin. Amerikanerna brukar ständigt hamna i fokus när det gäller låg grad av acceptans och förståelse för evolutionsteorin. Mindre än hälften av amerikanerna anser att evolutionsteorin är sann. Men även i Europa vinner kreationister segrar. År 2004 ville Silivio Berlusconi hejda undervisningen i italienska skolor om evolutionen. År 2006 kallade en polsk utbildningsminister evolutionsteorin för en lögn.

En studie som inkluderade 1 228 tyska lärarstuderande visade att en stor andel av de blivande lärarna hade ringa kunskaper om evolutionen. Till exempel klarade mindre än 30 procent av de blivande tyska biologilärarna grundläggande frågor om evolution. Studien visade också att de blivande lärarna ofta valde kreationistiska förklaringar till evolutionsfrågor. De viktigaste orsakerna till det var att de inte kände förtroende för naturvetenskap eller saknade kunskap om vetenskapliga metoder. Det är alltså inte nödvändigtvis religiösa uppfattningar som ligger till grund för låg förståelse och acceptans för evolutionsteorin, allt enligt ovanstående artikel i Science. Vad är det då som gör evolutionsteorin så förtvivlat svår att ta till sig?

Osannolik teori
Min konfirmationspräst på 1980-talet visste berätta att det är lika sannolikt att en tryckt och inbunden bok blir resultatet av en explosion i ett tryckeri som det är att en levande cell uppkommer av en slump, alltså evolution (enligt prästen). Med detta ville han givetvis säga: Tro vad ni vill om livets uppkomst flickor och pojkar, men evolutionsteorin erbjuder en så osannolik förklaring till gåtan om livets uppkomst att det enda rimliga är att alternativet (Bibelns skapelseberättelse) är sann. Nu ska man kanske inte förvänta sig att en konfirmationspräst är en brinnande företrädare för Darwin, men hans bild av evolution som något fullständigt osannolikt är intressant.

Man kan dela in prästens problem med evolutionsteorin i två delar som gör evolutionsteorin svårsmält för många. Dels gäller det tidsperspektivet. De ofantliga tidsrymder (tusentals miljoner år) som livet tagit på sig att utvecklas på jorden är näst intill omöjliga att föreställa sig. Dels gäller det slumpens roll i evolutionen. Prästen menade att uppkomsten av en levande cell skulle vara en slumpartad process – ett vanligt tankefel i evolutionssammanhang. Slumpen har visserligen en roll inom evolutionen, men bara för att bilda grundmaterialet för evolution, dvs. muterade gener. Därefter är evolutionen högst ickeslumpmässig eftersom det naturliga urvalet (Darwins geniala idé) är en riktad process. Till exempel har det naturliga urvalet gynnat relativt stora blåvalsindivider på bekostnad av mindre blåvalsindivider. Resultatet av det naturliga urvalet i det fallet är att blåvalarna i genomsnitt blivit lite större för varje generation.

Men givet att osannolikt komplicerat byggda organismer som vi själva faktiskt skulle kunna uppstå genom evolution om bara det naturliga urvalet och tiden får ha sin gång, finns det kanske andra sätt att omkullkasta evolutionsteorin.

Bara en teori
Ibland hör man en mer vetenskapsteoretisk invändning mot evolutionsteorin. Då heter det: Evolutionsteorin är bara en teori och ingen har bevisat att den är sann. Detta påstående speglar en intressant brist på kunskap om den vetenskapliga arbetsmetoden. I regel ägnar sig forskare inte åt att försöka bevisa att teorier och hypoteser är sanna. Tvärtom är den vanligaste arbetsmetoden att man påstår något, dvs. formulerar en hypotes, som man sedan med all kraft försöker motbevisa genom experiment eller observationer. Trots intensiv forskning inom evolutionsbiologin har inte evolutionsteorin motbevisats på 150 år, en väldig tidsperiod i naturvetenskapliga sammanhang.

Som jämförelse kan man konstatera att atomteorin (elektroner på olika energinivåer i skal runt en atomkärna) bara är ungefär hälften så gammal, men det är få som ifrågasätter atomteorin. Detta trots att ingen människa någonsin med egna ögon sett elektroner kretsa kring en atomkärna.

Ordet teori bidrar nog också till en del förvirring eftersom det inom naturvetenskapen betyder ungefär ”rådande sanning”, men till vardags kan man ha teorier om lite av varje, till exempel om vilket fotbollslag som vinner lördagsmatchen.

I en mening är dock evolutionsteorin i likhet med atomteorin och alla andra naturvetenskapliga teorier ”bara en teori”. Det är att evolutionsteorin är just en naturvetenskaplig teori som förklarar varför vi och alla andra arter ser ut som vi gör. Däremot har evolutionsteorin absolut inget att säga om etik, moral, estetik eller meningen med livet för en enskild människa.

Så vad ska vi göra med dubbeljubileet av Darwin 2009? Låt oss ta det som ett utsökt tillfälle att reflektera över hur acceptansen och förståelsen för Darwins evolutionsteori kan öka. Det är aldrig för sent!

Olof Ollerstam

Se alla inlägg av Arne Järtelius
Skicka ett meddelande