Vad ledde egentligen rikssprängningen 1809 till? En sak som kommer fram vid seminariet är att tudelningen för 200 år sedan, dvs. att Finland med tiden blev självständigt, ledde till att den finska kulturen och det finska språket på ett mycket bättre kunde leva kvar än om Finland fortsatt som en del av Sverige. Hade den svenska tiden fortsatt så hade finskan, menade man på seminariet, blivit ett tynande minoritetsspråk i stil med exempelvis samiskan. Att svenska i dag i Finland är på väga att gå åt just det samiska hållet får vi kanske leva och (?) förlika oss med. Den som framför allt företräder den senare uppfattningen i panelen om ”Rikssprängningen som kom av sig” på Forskartorget, är professor Torkel Jansson. Seminariets titel är den samma som professor Jansson har på sin senaste bok utkommen i år.

Under den ryska tiden blev Finland mer internationellt samtidigt som Sverige efter rikssprängningen gick en motsatt väg och blev alltmer provinsiellt. Till det kan läggas, enligt panelen, att Ryssland med Finlands hjälp fick en ny kanal till den tidens Europa. Finlands mer internationella inriktning gjorde vidare att internationella strömningar mycket tidigare kunde påverka landets litteratur i en modernistisk riktning jämfört med Sverige.

Andra deltagare i seminariet på Forskartorget är professor Merete Mazzarella, akademiledamoten Horace Engdahl och professor Henrik Meinander.

Se alla inlägg av Arne Järtelius
Skicka ett meddelande