Esther Williams, Zeus, Günter Wallraff…
Visste du att delfinarten öresvin har större hjärna än människan? Öresvin kallas även flasknosdelfin, och dess vetenskapliga namn är Tursiops truncatus. Om det finns ett namn för arten på esperanto är osäkert, men klart är i alla fall att detta konstgjorda språk skapades av den rysk-polsk-judiska ögonläkaren Ludwik Lazar Zamenhof. Han publicerade sin första skrift om ”det internationella språket” under pseudonymen Dr Esperanto (’Dr Hoppfull’), efter vilken språket sedan fått sitt namn.
Apropå hopp så finns det åtta grodarter i Sverige, varav ätlig groda är en. Den finns främst i sydvästra Skåne och är mycket vattenbunden. Det sistnämnda skulle kunna sägas även om den amerikanska skådespelerskan Esther Williams, som efter att ha varit en av USA:s främsta tävlingssimmare blev populär badflicka i vattenshowfilmer som Vattnets Venus. Den romerska kärleksgudinnan Venus identifieras ofta med sin grekiska motsvarighet Afrodite, som enligt de homeriska sångerna är dotter till Zeus och Dione. Zeus var själv inte oäven på kärlekens område och antog gärna en annan gestalt när han försökte förföra gudinnor och jordiska kvinnor.
Metoden att förklä sig har även den tyska journalisten Günter Wallraff gjort till sitt signum, om än för helt andra syften. Han har avslöjat sociala missförhållanden genom att utge sig för att vara bland annat turkisk gästarbetare. Helt unik i journalistikens historia är Wallraff inte, men han intar ändå en särställning. Det gör även öronhund, som har fler tänder än något annat landlevande rovdjur. Annars känns den bäst igen på sina stora öron. Öresvin har däremot, trots att namnet tycks antyda så, inga ytteröron alls.
Det är alltså en hel del som förenar öresvin, Ludwik Lazar Zamenhof, ätlig groda, Esther Williams, Zeus, Günter Wallraff och öronhund. Dessutom ingår de alla som uppslagsord i band 20 av NE i tjugo band. Just detta band släpps också i dag med Expressen/GT/Kvällsposten. Missa inte chansen att lära dig mer om dessa och de övriga drygt 3 000 uppslagsorden i detta det sista bandet!
Läs mer om NE:s samarbete med Expressen.
Granda delfeno aŭ blovulo aŭ tursiopo aŭ botelnaza delfeno (Tursiops truncatus)
från Vikipedio – Wikipedia på esperanto
”Om det finns ett namn för arten på esperanto är osäkert”
Wikipedia har mer kunskap än NE
Denna text är, precis som de övriga i samma ”serie”, tänkt att på ett förhoppningsvis underhållande sätt ge exempel på vad NE i tjugo band innehåller. Poängen var inte huruvida esperanto har ett ord för öresvin/flasknosdelfin (det förvånar mig inte att så är fallet och det var kul att bli upplyst). Jag ville få till den väldigt långsökta kopplingen mellan öresvin och Ludwik Lazar Zamenhof som jag via ”hopp” kunde associera till ätlig groda.
Apropå påståendet att Wikipedia ”har mer kunskap” än NE så kan jag konstatera att det inte heller i svenska Wikipedia står vad öresvin heter på esperanto. Att NE ska innehålla allt som ingår i alla uppslagsverk på alla språk känns som ett orimligt krav.
Jag tycker det kan vara värt att jämföra vad Svenska Wikipedia och NE / NE Junior skriver om esperanto.
2008 kritiserade jag NE Junior för att underskatta sina läsare.
När jag nu letar efter text hittar jag detta
http://www.ne.se/esperanto
” Esperanto är inte utslocknat men för en mer tillbakadragen tillvaro i dag än under mellankrigstiden.”
Svenska Wikipedia har en lång artikel men inleder med en förbryllande brasklapp:
”Den här artikeln anses undermålig och kan behöva skrivas om helt för att leva upp till Wikipedias artikelstandard. Diskutera frågan på diskussionssidan och förbättra gärna artikeln. Var uppmärksam på artikelns innehåll.”
Etiketter
Kategorier
NE på Facebook
Louise Ridell
Skribenter
Senaste kommentarer
Blogroll
Senaste inläggen
Mest kommenterat
Mest lästa