I onsdags var jag på en heldagskonferens i Malmö om Idéer för Pedagogiskt Entreprenörskap i Skånes grund- och gymnasieskolor. Verksamheter som Ung företagsamhet och Finn upp var bekanta för mig redan tidigare och där är kopplingen tydlig mellan skola och arbetsliv å ena sidan och uppfinningsrikedom och entreprenörskap å andra sidan. Termerna pedagogiskt entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som användes flitigt av talarna var däremot helt nya för mig och innebörden inte alls så självklar eller entydig. Enligt NE:s svenska ordbok är en entreprenör en initiativkraftig och uppfinningsrik egen företagare. Var det verkligen tanken att alla elever skulle bli entreprenörer?

Efter att ha hört flera konkreta exempel på det entreprenöriella lärandet (hu, vad svårt det är att säga) från olika skolor insåg jag att så var det inte. Det handlade istället mer om ett förhållningssätt där man vill:
• ta tillvara elevers kreativitet och nyfikenhet
• uppmuntra att eleverna tar egna initiativ och ökat ansvar för sitt arbete
• öka elevernas inflytande över sin utbildning och sin egen utveckling
• ge eleverna tilltro till sin egen förmåga och möjligheten att kunna förverkliga sina egna idéer
genom att arbeta med ”riktiga” projekt där skolan samverkar med världen utanför.

Några intressanta punkter under dagen:

Vi lyssnade till två eldsjälar från Tolvåkersskolan i Kävlinge, Annhild Månsson och Anna Bengtsson, som berättade om hur deras skola håller på att skrota den traditionella praon till förmån för ett  genomgripande entreprenöriellt program för skolår 7-9. Sjuorna ska få arbeta med det gränslösa klassrummet och lösa uppgifter ute på olika arbetsplatser. Åttorna tar sig an konceptet framtidspiloterna där en grupp elever knyts till ett företag och tillsammans utför ett uppdrag. Niorna ska få ägna en lektion i veckan åt projektet Drömstart som handlar om att komma underfund med sina egna drömmar och skapa sin egen framtid. Elevernas gymnasieval ska få styra vilka företag de samverkar med.

Dagens brandtal höll Håkan Persson från Sydskånska gymnasieförbundet, Ystad. Han menade att om den svenska skolan ska förbereda eleverna för framtidens samhälle så är det helt fel väg att gå mot större likriktning och skärpt kunskapskontroll. Med erfarenheter av studiebesök i både Malaysia och Bangladesh pläderade Håkan för att se varje elevs unika möjligheter och att satsa på att fostra dem till att våga, vilja och kunna förverkliga sina egna idéer.

En som har förverkligat sina idéer var dagens sista talare Lisa Renander, VD för Go Enterprise. Som elev tyckte hon att det var trist att det fanns färdiga svar på de flesta frågor i skolan och att egna initiativ inte premierades. Efter att ha jobbat med ett Ung företagsamhet-projekt i gymnasiet inspirerades hon till att bli entreprenör och är numera VD i flera bolag hon själv har varit med om att starta. Idag anser hon att det största hotet mot hennes företag är att hon inte hittar rätt människor att anställa – människor som vågar ta egna initiativ och som har förmåga och motivation till att lära sig snabbt för att kunna lösa problem och få saker att hända.

Det är en stor och svår uppgift för skolan och lärarna att hjälpa eleverna att möta framtidens krav. Entreprenöriellt lärande kan vara ett sätt. Men det är ändå som Troed Troedsson påpekade. Barnen ska till en plats som vuxengenerationen inte känner till eller förstår men ändå ska man göra vad man kan för att hjälpa dem att förbereda sig. Eller som Troedsson också sa, ”man ska åtminstone inte jävlas med dem”.

Se alla inlägg av Jill McCabe
Skicka ett meddelande