Trots det så kallade ”kriget mot terrorismen” hade 00-talet färre krig – och överhuvudtaget färre dödade i strid – än 1990-talet. Det visar den årliga publikationen från Uppsala universitets konfliktdataprogram States in Armed Conflict. År 2003 var 29 konflikter aktiva, så få har det inte varit sedan 1970-talet. Sedan dess har det visserligen gått upp, och 2008 var det 36 konflikter, vilket är en rejäl ökning. Konflikterna är dock färre än under 1990- och 1980-talen, då det förekom konflikter på bland annat Balkanhalvön och Iran-Irak.

Foto: Istock Photo

Civila är särskilt drabbade i Afrika och Asien. Afrika står för 50 procent av de globala dödsfallen från våld riktat mot civila, även om man inte räknar med folkmordet i Rwanda 1994. Samtidigt har det kommit fram fler fredsavtal i Afrika än i någon annan region under 00-talet.

I går rapporterade även SVD att krig är mindre dödliga i dag än på 1950-talet, enligt Human Security Report Project vid Simon Frasier University i Vancouver. Det dödligaste året, sett till döda i krig, sedan andra världskriget var 1950, mycket på grund av Koreakriget. Det året dödade i genomsnitt 33 000 per konflikt, år 2007 dödades i genomsnitt 1 000 per konflikt.  Genomsnittskonflikten under 00-talet dödar 90 procent färre än vad den gjorde 1950. En anledning är att krigen är mer ”småskaliga” utan inblandning av stormakter (jämför kalla kriget), om man kan använda det ordet när man talar om krig, och här kan man säga att Irakkriget 2003 är ett märkbart undantag från den regeln.

Ändå: goda nyheter. På något sätt går det ändå framåt. För som Lotta Harbom, projektledare vid Uppsala universitet, säger till SvD.se:  ”Det är nog inte så många som tror att det är bättre nu än tidigare. Delvis kan det ha att göra med mediebilden, det rapporteras mer om krig än om fredsavtal.”

Krig uppmärksammas, fred passerar. Om det inte är i en uppmärksammad region vill säga, som mellan Israel och Palestina, där fred antagligen hade varit en större nyhet än de eviga oroligheter som pågår i området. Och det handlar på något sätt om den medielogik som styr nyhetsvärderingen, utifrån ”i identifikation, som underlättas av närhet i tid, rum och kultur, samt sensation, som bygger på främst hur ovanlig och oväntad nyheten är” (NE.se). Eller vad säger ni?

(Om nu vänder sig mot den logiken: Dagens goda nyhet.)

Se alla inlägg av Ellen Albertsdóttir
Skicka ett meddelande