Orättvist antagningssystem?
Utländska studenter missgynnas i det nya antagningssystemet till högskolan. Detta då alla sökanden med utländska betyg placeras i en egen kvotgrupp. Men eftersom platserna fördelas procentuellt efter antal sökande i varje kvot riskerar denna grupp att bli helt utan platser. Detta då den utländska gruppen ofta är liten.
Anledningen till att de utländska studenterna får en egen kvot är att deras betyg är svåra att översätta till det nya systemet med att vissa kurser i bland annat språk och matematik ger meritpoäng. Men enligt Högskoleverket bryter systemet mot både EU-rätten och de nordiska överenskommelserna.
”Det är inte ett likvärdigt sätt att behandla de sökande”, säger Leif Strandberg, utredare vid Högskoleverket, till Sydsvenskan.
Det faktum att det är personer med utländska betyg som har drabbats har dock fått en hel del kommentatorer på såväl Sydsvenskan som DN:s artikel om saken att elda upp sig kring studenternas eventuella utländska bakgrund. Tråkigt, för sakfrågan kommer i skymundan. Är det ett rättvist system när ingen blir antagen i den aktuella kvotgruppen alls?
Det nya antagningssystemet slår snett på fler sätt. Personer med gamla gymnasiebetyg missgynnas nämligen också. Det nya systemet med meritpoäng gäller nämligen enbart personer som har gymnasiebetyg från 2003 och senare. Samtidigt gör meritpoängen att det högsta betygssnittet numera är 22,5 i stället för 20,0.
Men personer med betyg från 2002 och tidigare kan inte uppnå ett högre betygssnitt än 20,0. Ett lyckat resultat på högskoleprovet blir alltså den enda vägen in till över hundra attraktiva utbildningar på universitet och högskola.
Är det inte okej att vänta – eller att ångra sig?
Peter Honeth, statssekreterare på Utbildningsdepartementet, säger till Sydsvenskan att högskoleprovet finns, men också att de drabbade har ”haft ganska många år på sig att söka in till högskolan”.
Vad säger ni?
Studenten & universum bloggar initierat om detta, och enligt honom skulle Sydsvenskans exempel, studenten Emma Vig, ha kommit in på sin kurs om hon förmått en dansk kompis att söka kursen på skoj.
Andra bloggar om: betyg, antagningssystem, meritpoäng
Det återkommande argumentet MOT att låta danskar få läsa på våra universitet med vettiga konkurrensvillkor är att de (eller rättare sagt deras föräldrar då det handlar om yngre människor i regel) inte betalat skatt i Sverige och därmed inte kan räkna med samma behandling som svenskar.
Det otroligt korkade med det resonemanget är ju att hundratals svenskar – varje år – läser i Danmark på danska statens bekostnad. Över 100 läkare tex varje år. En stor portion veterinärer också. Dyra och samhällsviktiga utbildningar som svenska staten inte betalar ett rött öre för. Svensk sjukvård skulle knappast överleva speciellt länge utan detta.
Det är en ignorant skitpolitik som förs just nu på utbildningsfronten som kommer skapa en sämre integration mellan Sverige och Danmark. Sämre relationer vilket 08-regeringen inte bryr sig så mycket om uppenbarligen. Jag tror inte det har så mycket med deras färg att göra, som med deras regionalpolitiska prioriteringar där det som i huvudsak berör skåne inte är så viktigt.
Lämna en kommentar!