Betyg A till F och lärarstatus
Förra veckan tog jag upp den aktuella frågan om lärarlegitimation och lärarnas status. En intressant debatt följde. Det råder delade meningar kring behovet av lärarutbildade lärare – och om legitimation bidrar till att stärka lärarnas status eller inte. Är det kanske viktigare att höja lönen och utöka karriärmöjligheterna?
Medan Jonas Vlachos, docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet, skriver att ”det är väldigt svårt att hitta positiva effekter av lärarutbildningar på elevernas prestationer i forskningen” har signaturen Anna en viktig poäng:
”Något man ofta glömmer i diskussionen om huruvida lärarutbildning gör skillnad eller inte är det stöd som de utbildade lärarna ger de outbildade.”
Hon fortsätter: ”Detta kan ju aldrig synas i några vetenskapliga prövningar av utbildningens effekter.”
Utbildningsfrågan fortsätter att vara aktuell på många vis. Nyligen gick S och M ut med en överenskommelse kring det nya betygssystemet. De nya betygen, som går från A till F (där F innebär underkänt), har fått kritik för att två av stegen – steg B och steg D – saknar särskilda kriterier. Detta anses kunna leda till godtycke.
Det som krävs för att få ett B eller D är att alla mål i betygen under ska vara uppfyllda samt en del av kraven för betyget över. Utbildningsminister Jan Björklund ser inga problem att två av stegen saknar betygskriterier:
”Det kommer alltid att ligga en bedömning av en välutbildad professionell lärare i grunden när man sätter betyg, så exakta kriterier går aldrig att skapa. Men det här blir väsentligt mera rättvist och precist än det system som nu avskaffas”, säger han till TT.
Fler steg i betygsskalan blir onekligen mer rättvist. Det inser alla som någon gång gett eller själv fått ett G+ eller VG+. Dessa ständiga plus, som ges utan effekt, syns trots allt inte i betygen. Och det är just dessa informella betygssteg som Björklund vill ta bort.
Vad tycker ni om det nya betygssystemet? Anser ni att det är en brist att två av stegen saknar unika kriterier?
Mer intressant läsning:
- ”På spårets” framgång bekräftar, allmänbildning är svenskarnas största statussymbol (DN)
- Flumpedagogikens försvarare (Skolvärlden)
- Regeringen slopar halvårsregel om lärarlegitimation (Lärarnas tidning)
- Lärare i diktatur (Pedagogiska magasinet)
Andra bloggar om: betyg, utbildning, lärarlegitimation, skola
Jag tycker att det nya systemet verkar vara betydligt mer rättvist. Gillar tanken på att bara F är underkänt, men att det finns fler steg än tidigare. Själv har jag alltid hävdat att man borde ha skala 1-100, men detta kanske är bättre.
Jag tycker att det bara borde finnas ett g enligt mig, trots allt är betygen mvg och vg egentligen bara ett sätt att dela in vissa människor i olika grupper så att gymnasieskolorna ska välja dem med högst betyg först,och det är orättvist för att alla ska få rätt till utbildning eller hur? men det är väl fortfarande orättvist till någon som skulle ha haft ett mvg om det inte fanns och inte kommer in på den linje han vill, och det jag vill komma med är att det är både orättvist och rättvist hur man än gör med betygskalan. Man får helt enkelt ANPASSA SIG till hur skolorna gör och vad staten tycker så egentligen är det bara vad ni vuxna tycker och inte vi barn. och det här tjafset med att barn säger att det är bättre med dem nya systemen är för att deras föräldrar tycker det eller de vuxna som barnen umgås med.
Eleven, tack för dina synpunkter! När vi nu diskuterar vilket betygssystem som är mest rättvist är det intressant att höra att du tycker att alla betyg är orättvisa. Greger, jovisst, det blir ju mer rättvist med fler steg. Framför allt har ju lärare tidigare använt sig av G+ och VG+ vilket ju är ett tecken på att man inte ansett att tre steg räckt till. Men + syns ju inte i betygen.
Det gamla systemet (nuvarande) slog/slår väl åt båda håll?
Ingen pratar om alla de som ligger på G- men ändå får ett G.
Märkligt att alla förutsätter att de är missgynnade hela tiden och får för låga betyg. Med fler steg kommer fler också att upptäcka att de inte ens är värda G. Kan ha sin poäng det med.
Synd med kriterier bara på vissa steg.
Politikerna verkar tycka att det är svårt att hitta vettiga kriterier till alla steg. En svaghet i systemet som man ”med varm hand” överlåter åt lärarna att klara ut. Vet inte om det borgar för större rättvisa. Dessutom: hur många elever kommer nu att få B+??
Den gamla bokstavsskalan hade ju faktiskt åtta steg: C (användes egentligen bara för ”ordning och uppförande”, aldrig för ämnen – eller kurser som det ska heta nuförtiden), c, bc, b, ba, AB, a och A. Dessutom tillkom möjligheten att sätta plus och minus.
Den femgradiga sifferskalan hade den stora nackdelen att den justerades enligt normalfördelningskurvan baserad på alla landets elever, vilket innebar att det egentligen aldrig fanns någon fast kunskapsnivå att referera till. Dessutom fanns det till och med i slutet av denna betygsperiod lärare som trodde att man skulle tillämpa fördelningen även på klassnivå, hur horribelt det än kan verka.
Sen borde inte kunskaper vara det viktigaste, utan kompetens. (Ett exempel för att åskådliggöra skillnaden: De flesta kan de fyra räknesätten, har alltså kunskaper, men inte alla klarar av att räkna ut jämförpriset på köttfärsen, saknar alltså kompetens.)
Den nya betygsskalan sammanfaller väl med internationella betygsskalor, som exempelvis den som IB School använder.
Som jag uppfattar det kommer ett sexgradigt system innebära en stor prestationsskillnad för eleverna. Att byta till hela fem godkända betyg gör att det krävs mer av eleverna för att de skall få högsta betyg. Det kommer att innebära att färre elever får högsta betyg, vilket visserligen ger en guldstjärna åt de få elever som lyckas, men som å andra sidan verkar nedslående på de som inte lyckas.
När allt kommer omkring är det roligare att få ett VG, som är ett steg från högsta betyg, än att få ett C, som är två steg från högsta betyg. Och jag tror att det svider mindre att ”bara” få G i betyg, än att få ett E, långt ner på skalan.
Jag har själv fått erfara den sjugradiga betygskalan på högskolan (med hela två underkända betyg!?!), och upplever att betygspressen har intensifierats jämfört med det tidigare U/G/VG, och gymnasiets IG/G/VG/MVG.
Jag har svårt att tycka att mer press och prestationsångest är det våra skolelever behöver.
Jag tror att det blir bra med fler steg i betygsskalan. Däremot kommer det bli stora problem vid övergången för en del elever. 2014 går de första eleverna ut gymnasiet med det nya betygssystemet och ska söka till högskola. Regeringen har nu lagt ett förslag att dessa elever ska konkurrera i samma urvalsgrupp som elever med examen 2013 eller tidigare. Detta kan naturligtvis gynna en del elever som hela tiden (ned det gamla systemet) legat på G+ eller VG+. Däremot blir det en katastrof för de elever som med nuvarande systemet skulle fått ett svagt MVG men som med det nya betygssystemet endast får ett B. Sammanfattningsvis kan man säga att ett färre antal elever kommer att gå ut med A i alla ämnen än med MVG i alla ämnen. Detta gör att man tvingar elever som går ut 2014 och vill in på attraktiva linjer med mycket höga intagningspoäng, att ta studieuppehåll flera år för att till större del endast konkurrera med andra elever med det nya betygsystemet. Regeringen har ute detta förslag på remiss. Vi har vår möjlighet att protestera och göra vår röst hörd fram till mitten av maj.
Själv gick jag i skolan – och hann även arbeta en kort tid som lärare – tiden före femgradiga skalan, alltså med BC B Ba AB a och A.
Även då klagades det över att skalan var för oprecis jag kan intyga, att + och – användes flitigt och även ? (B?-då hängde man verkligen på gärdesgården!)
Den debatten slipper man helt enkelt inte ifrån, så länge man över huvudtaget har betyg.
Psykologiskt föredrar jag G VG MVG. Påverkan på självförtroendet blir mindre negativ, och det finns ändå något att sträva efter.
Betygen som urvalsinstrument för högre studier (vem ska komma in på läkarlinjen) har väl aldrig varit, och kommer aldrig bli rättvisa, så länge betygssättningen är en konkurrensfaktor skolor emellan. Lottning mellan alla över ett visst betygssnitt borde funka. Eller anlagstester – med datorns hjälp borde det inte bli så kostsamt.
Etiketter
Kategorier
NE på Facebook
Olof Ollerstam
Skribenter
Senaste kommentarer
Blogroll
Senaste inläggen
Mest kommenterat
Mest lästa