Kommunal skolriksdag: ”Skolan grundar sig på hemmasnickrade teorier.”
Thomas Kroksmark, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping, tagit fasta på en formulering i den nya skollagen: ”verksamheten ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.”
I sitt anförande på Kommunal skolriksdag på Stockholmsmässan den 28 mars kallar han detta för en ödesfråga. ”Skolan är en kunskapsorganisation och varje sådan måste förses med ny kunskap”, säger Kroksmark.
Kroksmark jämför läraryrket med läkaryrket. I den senare branschen är det många som forskar på arbetstid. Många läkare använder sig till exempel av sina patientkontakter som underlag till egen forskning. På motsvarande sätt vill Kroksmark skapa förutsättningar för lärare att forska på arbetstid.
Men som det är i dag kommer sällan forskningen lärarna till del. Kroksmark menar därför att dagens undervisning inte lever upp till lagtexten om att skolan ska vila på en vetenskaplig grund.
I stället handlar mycket om ”personligt tyckande” och ”hemmasnickrade teorier”, enligt Kroksmark. (Läs till exempel ett intressant inlägg från Thomas Kroksmark om Klass 9A här.
Själv arbetar Kroksmark med projektet ”Modellskolan” på Ribbaskolan i Gränna. Idén är att se om det går att bygga en skola helt på vetenskaplig grund. Detta med lärare som forskar på halvtid. Det ska bli väldigt spännande att se hur detta projekt faller ut!
Överhuvudtaget hade Thomas Kroksmark mycket intressant att säga. Särskilt fastnade jag för det han sa om att vi nu behövde ett nytt kunskapsbegrepp:
”Vi kan inte prata om reproducerbar kunskap längre om vi ska vara med i den här globala konkurrensen som Jan Björklund nämnde i sitt anförande.”
Kroksmark lyfte också fram nätrelaterade resurser som han anser ger variation och kritiskt tänkande. Dessutom ger nätet en automatisk nivåanpassning, tycker Kroksmark:
”Du läser inte på sidor som är för lätta eller för svåra. Man letar intuitivt efter sidor som passar in på den nivå du har just då.”
(När jag citerade honom på Twitter fick han däremot mothugg: Feuerz3ug twittrade ”Möter ständigt folk som läser för svåra artiklar på internet och missförstår dem grovt.”)
Detta innebär dessutom ingen ”förmedlingspedagogik” där alla vid exakt samma tillfälle ska förstå samma sak, sa Kroksmark. Det handlar snarare om handledning än förmedling. Detta tolkar jag helt klart som ett inlägg i katederdebatten.
Vad tycker ni? Stämmer det att skolan i dag i mångt och mycket grundas på ”hemmasnickrade teorier”? Borde fler lärare forska? Delta i debatten! Kommentera nedan.
Andra bloggar om: lärare, utbildning, forskning, pedagogik, katederundervisning
Jag har sett klass 9A och jag har följt skolans värd på nära håll först som elev men det var på 70 och 80 talet. Sedan som förälder på 90 talet och början av 2000 talet. Jag reagerar på att kunskapsnivån har sjunkit sedan jag gick i skolan. Jag har lärt mig grundligare och mer fördjupat i samtliga ämnen utom i matematiken. Jag är dålig på matematik så där har jag svårt att uttala mig.
Men mina barn har inte fått all den kunskap som jag fick i skolan. Det är sorgligt tycker jag när man hela tiden säger att lärarutbildningarna har blivit bättre. Jag hade unga och ganska oerfarna lärare när jag gick i skolan men de lärde mig det jag kan idag och det sitter kvar.
En annan sak som skrämmer är att hur kan en elev passera genom årskurser och inte klara målen? Hur kan man få börja i årskurs nio och inte ha nått kunskapsmålen? Då är det stora fel någonstans. Jag vet att jag skulle ha behövt hjälp med matematiken i skolan men så blev det inte. Men jag fick ändå ett betyg som idag motsvarar G. Jag hade nog velat ha ett bättre betyg men jag har klarat mig i alla fall.
Jag blir så ledsen när jag ser Klass 9A, när man får inblick i unga människors liv och uppgivenheten när man inte har fått verktygen att ta till sig kunskapen som flödar i skolans värld. För en sak kan man säga om skolans värld och det är att det alltid finns kunskap där, Den ska bara komma eleverna till del efter elevens förmåga och förutsättningar. Man kan också översätta det med vilken lärstil eleven har.
Självklart måste skolan på samtliga nivåer hänga med i utvecklingen, inte bara på högskolan. Därför är det mycket spännande när det nu talas om att inrätta forskarskolor, där verksamma lärare kan gå en forskarutbildning på arbetstid ta en licentiatexamen. Min erfarenhet är att alla lärare vill fortbilda sig och hänga med i utvecklingen. Problemet är bara att det hinner man inte när schemat är helt fullt med undervisning och inbokade möten. Önskemålet borde vara att man öppnar upp för en ökad rörlighet mellan skola och högskola, där man under hela sitt yrkesverksamma liv kan varva lärargärning med forskning.
[...] detta ett trendbrott? Som Kunskapsbloggen skrev nyligen: i den nya skollagen står det att ”verksamheten ska vila på vetenskaplig grund och beprövad [...]
Etiketter
Kategorier
NE på Facebook
Låtta Skogh
Skribenter
Senaste kommentarer
Blogroll
Senaste inläggen
Mest kommenterat
Mest lästa