Den svenska dagspressen har sedan ett antal år utmärkts av en allt större ägarkoncentration. Dessutom har alla de rikstäckande tidningarna, förutom Aftonbladet, en borgerlig ledarsida. Spelar det någon roll?

Färgen på tidningarnas ledarsidor avgör inga val. Om så vore fallet skulle till exempel inte Malmö, som nu, styras av Socialdemokraterna med stödpartier. Sedan Arbetet lades ner 2000 finns i staden två tidningar: Sydsvenskan (oberoende liberal) och Skånska Dagbladet (centerpartistisk). Malmö har haft vänsterstyre sedan 1994 och valen 2002 och 2006 har inte inneburit någon förändring.

Medierna bestämmer inte vad vi ska tycka. Men de bestämmer till stor del vad vi ska tala om. Ledarsidorna sätter dagordningen. Åsiktsmaterial citeras i andra artiklar och det som skrivs på till exempel DN-debatt hamnar ofta på nyhetsplats i tidningarna dagen efter.

Men ska inte journalistiken var åsyftat neutral, som det brukar heta? Jo, och det är absolut de allra flesta journalisters ambition. Samtidigt har de att anpassa sig efter yttre förutsättningar, som tidspress. Den som vill få ut sitt budskap behöver lära sig att paketera detta på ett sätt som underlättar för den stressade journalisten.

Det betyder bland annat att budskapet måste uppfylla kriterierna för tidningarnas nyhetsvärdering. Denna har i sin tur delvis förändrats i takt med att journalistikens villkor blivit annorlunda. Kommersialismen drar segerrikt fram över medielandskapet. Även den seriösa journalistiken anpassas till underhållningsmallen, med bland annat en allt starkare personfixering som resultat. Valet beskrivs följaktligen som en kamp mellan Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt. Sakfrågorna kommer i skymundan. Det är tveklöst ett problem.

Först något som varje journalist värd sitt salt ska känna till: en bra fråga är en öppen fråga. Vad? Vem? När? Hur? Varför? Hela idén med en intervju är ju att få den intervjuade att prata. Ja- och nej-frågor är således bannlysta. Om de inte bara är tänkta som en dörröppnare för en följdfråga. (Att det bland dagens idrottare har spridits en irriterande vana att inleda varje svar, oavsett hur frågan lyder, med ett ”nää…” är en annan femma.)

Ännu värre än ja- och nej-frågor är när journalisten bara kastar ut påstående. Snacka om att ha missförstått sitt uppdrag! Alltför ofta föregås frågor, eller påståenden, också av långa resonemang från intervjuarens sida som idrottaren sedan mest har att instämma i. ”Du var nere för räkning efter att ha genomgått en operation och sedan blivit sjuk. Norrmannen ledde med en minut när halva loppet var kört. Ändå kom du tillbaka och vann OS-guld. Det måste kännas underbart!” Vad svarar man på det?

Man ska dock komma ihåg att uppdraget är svårt. Såväl den lyckliga segraren som den besvikna förloraren saknar ofta ord, speciellt direkt efter genomförd tävling.

TV-sportens utsända har i de flesta fall gjort sin läxa så till vida att frågorna som ställs oftast är av den öppna sorten. Men det räcker inte att en fråga börjar med ”hur” för att den ska vara vettig. ”Hur nöjd är du?” – vad är det för fråga? Eller ännu värre: ”Exakt hur underbart är det här?”.

Då föredrar jag faktiskt sportjournalistikens ärkeklyscha ”Hur känns det?”. Det är ju trots allt det vi vill veta. Hur känns det att vinna OS-guld? Att det är omöjligt att förklara, hur bra frågorna som ställs än är, kan inte journalisterna hjälpa.

Apropå hopp så finns det åtta grodarter i Sverige, varav ätlig groda är en. Den finns främst i sydvästra Skåne och är mycket vattenbunden. Det sistnämnda skulle kunna sägas även om den amerikanska skådespelerskan Esther Williams, som efter att ha varit en av USA:s främsta tävlingssimmare blev populär badflicka i vattenshowfilmer som Vattnets Venus. Den romerska kärleksgudinnan Venus identifieras ofta med sin grekiska motsvarighet Afrodite, som enligt de homeriska sångerna är dotter till Zeus och Dione. Zeus var själv inte oäven på kärlekens område och antog gärna en annan gestalt när han försökte förföra gudinnor och jordiska kvinnor.

Metoden att förklä sig har även den tyska journalisten Günter Wallraff gjort till sitt signum, om än för helt andra syften. Han har avslöjat sociala missförhållanden genom att utge sig för att vara bland annat turkisk gästarbetare. Helt unik i journalistikens historia är Wallraff inte, men han intar ändå en särställning. Det gör även öronhund, som har fler tänder än något annat landlevande rovdjur. Annars känns den bäst igen på sina stora öron. Öresvin har däremot, trots att namnet tycks antyda så, inga ytteröron alls.

Det är alltså en hel del som förenar öresvin, Ludwik Lazar Zamenhof, ätlig groda, Esther Williams, Zeus, Günter Wallraff och öronhund. Dessutom ingår de alla som uppslagsord i band 20 av NE i tjugo band.  Just detta band släpps också i dag med Expressen/GT/Kvällsposten. Missa inte chansen att lära dig mer om dessa och de övriga drygt 3 000 uppslagsorden i detta det sista bandet!

Läs mer om NE:s samarbete med Expressen.

Natten är även den tid då man, om man har otur, skulle kunna stöta på en vampyr. Vampyrer hör inte bara till folktro och filmer som de om Dracula. Det är även en underfamilj i fladdermusfamiljen bladnäsor som, i likhet med folktrons vampyrer, livnär sig av andras blod. De bor i grottor och gruvor med kolonier på ett par hundra, ibland flera tusen individer. I vinbergssnäckans boning finns det dock plats bara för en. Det är Sveriges största landsnäcka och är vanligen den snäcka som äts under benämningen sniglar. En annan delikatess är tryfflar, av vilka några är goda mat- och kryddsvampar som söks upp med hjälp av svin eller tryffelhund.

Riktigt hundväder blir det när en tropisk cyklon drar in. Dessa virvelstormar är beroende av värme för att kunna uppstå. Detsamma gäller förresten för vattenmelon, som härstammar från stäppområdena i södra Afrika och odlas i varma områden.

Som synes har vattenmelon, Via Appia, Vintergatan, vampyr, vampyrer, vinbergssnäcka, tryfflar, tryffelhund och tropisk cyklon en hel del gemensamt. Dessutom ingår de alla som uppslagsord i band 19 av  NE i tjugo band. Just detta band släpps också i dag med Expressen/GT/Kvällsposten. Missa inte chansen att lära dig mer om dessa och de övriga drygt 3 000 uppslagsorden i detta band!

Läs mer om NE:s samarbete med Expressen.

Förutom att ordet används i sjönamn innebär träsk svårforcerad våtmark. Den beskrivningen kunde passa in även på de farvatten där Titanic kolliderade med ett isberg. Titanic ansågs vara ovanligt säkert, enligt populära föreställningar till och med osänkbart. För ett fartyg kan osänkbarhet närmast betraktas som odödlighet, vilket erinrar om Särimner, galten i fornnordisk mytologi som kunde slaktas varje dag men återuppstå samma kväll.

Apropå slakt av svin så kommer uttrycket svinotta av att det förr i tiden ansågs att grisar skulle slaktas så tidigt på morgonen att de kunde vara rakade och tvättade innan solen gick upp. En annan som gick upp, så högt man kan komma faktiskt, var Tenzing Norgay, den nepalesiska bergsbestigare som, tillsammans med Edmund Hillary, var först att bestiga Mount Everests topp. Att bestiga världens högsta berg är en av de tuffaste utmaningar man kan tänka sig. Så mycket lättare det vore om det gick tåg till dess topp! Det lär dock aldrig hända, även om Transsibiriska järnvägen visar att människans förmåga att lämna spår efter sig är närmast obegränsad.

Vad har Transsibiriska järnvägen, Tanganyikasjön, Tanzania, Torneträsk, träsk, Titanic, Särimner, svin, svinotta, Tenzing Norgay och topp gemensamt för övrigt? Jo, de ingår alla som uppslagsord i band 18 av NE i tjugo band.  Just detta band släpps också i dag med Expressen/GT/Kvällsposten. Missa inte chansen att lära dig mer om dessa och de övriga drygt 3 000 uppslagsorden i detta band!

Läs mer om NE:s samarbete med Expressen.

Ett strängt straff dömdes den ryska författaren Aleksandr Solzjenitsyn till 1945. Åtta år i läger följdes av ”evig” förvisning till Centralasien. Han återfick dock medborgerliga rättigheter 1956, några år efter att Josef Stalin dött. Den järnhårda diktatorns efternamn är passande nog en avledning av det ryska ordet för stål.

Betydligt godare än Stalin är Stålmannen, som debuterade 1938 och därmed var den förste superhjälten. Han följdes med tiden av en lång rad andra sådana, av vilka Spindelmannen är en av de populäraste. Numera är Japan världens största producent av tecknade serier. Det var även i Japan som sudoku blev populärt vid mitten av 1980-talet. Alla som har provat att lösa dessa sifferpussel vet att de kan vara väldigt kluriga. Då är det betydligt lättare att leka sten, sax och påse.

Vid första anblicken är det inte mycket som förenar sten, sax och påse, Spartacus, statare, Gunnar Sträng, Aleksandr Solzjenitsyn, Josef Stalin, stål, Stålmannen, superhjälte, Spindelmannen och sudoku. Men en närmare granskning avslöjar alltså att de har en hel del gemensamt. Dessutom ingår de alla som uppslagsord i band 17 av NE i tjugo band. Missa inte chansen att lära dig mer om dessa och de övriga drygt 3 000 uppslagsorden i detta band!

Läs mer om NE:s samarbete med Expressen.

Men är det kanske så att du börjar känna dig däst, övermätt, ja rent utav spyfärdig av sötsaker och myspys? En låt som bryter stämningen lite lagom är Blue Christmas med Elvis Presley.  Svidande vacker mitt i den misär den skildrar är Fairytale of New York med The Pogues feat. Kirsty MacColl. Men bägge dessa låtar har – välförtjänt – uppnått klassikerstatus och kan lika väl bidra till julstämningen som bryta den.

Om du verkligen vill ruska om de intet ont anande marsipanmumsarna i soffan drar du i stället på en annan sorts klassiker, nämligen Anders F. Rönnbloms Det är inte snön som faller. Skulle någon då föreslå att du ska dansa av dig rastlösheten, glöm ringlekarna och satsa i stället på I’ll Be Your Santa Baby med Rufus Thomas, for a funky, funky Christmas.

Har jag missat någon låt som är en helt omistlig prydnad i den musikaliska julgranen? Självklart har jag det, men påminn mig gärna om vilka!

Anders Hansson

Evigt oavslutat var även den mytiske kungen Sisyfos arbete att ständigt vältra ett klippblock uppför en hög sluttning. När han kommit upp till toppen rullade blocket åter ned, vilket gjorde Sisyfos liv både slitsamt och tröstlöst. Inget för en sjusovare alltså. Sjusovare är förresten inte bara en person som sover länge på morgonen utan även en art i familjen sovmöss. De lever i bland annat Portugal, ett land som är mer känt för namn som den tidigare diktatorn António Salazar samt José Saramago, som tilldelades nobelpriset i litteratur 1998.

En annan fin utmärkelse, Sveriges högsta orden i själva verket, är Serafimerorden. Innehavare av Serafimerorden betecknas ”Riddare (eller ledamot) och kommendör av Kungl. Maj:ts Orden”. Apropå riddare så tjänade ju Sancho Panza som vapendragare åt en sådan, nämligen Don Quijote i romanen med samma namn av Cervantes. Sancho Panza beskrivs som tjockmagad, och en viss rondör uppvisar även kommissarie Maigret, huvudperson i böckerna av Georges Simenon. Trots att Maigret verkar i Paris var hans skapare inte fransman utan, precis som Adolphe Sax, född i Belgien.

Det är alltså en hel del som förenar saxofon, Adolphe Sax, Antonio Salieri, Franz Schubert, Sheherazade, Sisyfos, sjusovare, António Salazar, José Saramago, Sancho Panza och Georges Simenon. Dessutom har de det gemensamt att de alla ingår som uppslagsord i band 16 av NE i tjugo band. Missa inte chansen att lära dig mer om dessa och de övriga drygt 3 000 uppslagsorden i detta band!

Läs mer om NE:s samarbete med Expressen.

Uppenbarligen ansåg de franska myndigheterna att markis de Sade var en samhällets fiende. På liknande sätt identifierade sig Chuck D., Flavor Flav och Terminator X i den stilbildande rapgruppen Public Enemy. Musik av en helt annan karaktär komponerade Giacomo Puccini, som är känd för operor som ”La Bohème”, ”Tosca” och ”Madame Butterfly”. Apropå fjärilar så är påfågelöga en av de praktfullaste av de svenska fjärilarna.

Prakt i överflöd lär det ha varit vid det kinesiska kejsarhovet. År 1912 gick dock det mångtusenåriga kejsardömet och dess sista dynasti Qing i graven när kejsaren Puyi (Henry Puyi) tvingades abdikera. Gult har traditionellt varit kejsarens färg i Kina, och starkt gula blommor pryder även örten ryssgubbe. En annan ryssgubbe var mystikern Grigorij Rasputin, som övade stort inflytande över den sista tsarfamiljen genom att han ansågs kunna lindra och häva tsarens son Aleksejs obotliga blödarsjuka.

Den som lider av denna otäcka sjukdom, med onormalt kraftiga och långvariga blödningar vid kroppsskador, måste självfallet undvika slag. Hårdhänta former av masochism är alltså inte att rekommendera. Precis som sadism är masochism förresten uppkallad efter en författare, nämligen Leopold von Sacher-Masoch.

Vad har sadism, Donatien Alphonse François de Sade, Public Enemy, Giacomo Puccini, påfågelöga, Qing, Henry Puyi, ryssgubbe, Grigorij Rasputin och Leopold von Sacher-Masoch gemensamt för övrigt?

Jo, de ingår alla som uppslagsord i band 15 av NE i tjugo band.  Just detta band släpps också i dag med Expressen/GT/Kvällsposten. Missa inte chansen att lära dig mer om dessa och de övriga drygt 3 000 uppslagsorden i detta band!

Läs mer om NE:s samarbete med Expressen.

Det som vanligen kallas allmänbildning behöver ju inte innebära några djupare kunskaper. Att jag kan rabbla den svenska kungalängden från Gustav Vasa och framåt betyder inte att jag har några djupare insikter i Sveriges historiska utveckling. Lika lite som att jag kan sätta in The Beatles betydelse i ett populärkulturellt sammanhang tack vare att jag vet att det är Paul McCartney som spelar det blixtrande solot på George Harrisons låt ”Taxman”, som ligger först på Revolver från 1966. Eller att jag egentligen vet något om koralldjur bara för att jag känner till att död mans hand är just en art sådana och inte bara den pokerhand med par i svarta ess och åttor som Wild Bill Hickok lär ha haft på hand när han blev skjuten i ryggen.

Detta sagt vill jag ändå hävda att det inte finns något vetande som är värdelöst. Nej, jag har väl ingen direkt nytta av att veta vem som spelar solo på vilken låt. Men det ger mig något att prata om med vänner som delar mitt intresse. Dessutom är det kul att veta saker. Inte för att jag ska ha nytta av det, inte för att jag vill framstå som allmänbildad, utan helt enkelt för att det är roligt.

Prova att spela NE:s nya frågespel Kunskapsjakten.

Anders Hansson, redaktör för Kunskapsjakten