Några av dem:

1. Språkfredag: Stavningen av Libyens ledare
2. Språkfredag: Klassiska felciteringar
   
3. Lärarlegitimationen och lärarens status
4. Rädda regnskogen!
5. Inte första gången som ett isländskt vulkanutbrott påverkar Europa…
6. Källkritik: Fejkade Facebookgrupper
7. Nobels fredspris till Barack Obama!
8. Växa utan läxa
   
9. Bloggutmaning: föreslå Victorias valspråk
10. Bloggutmaning: Kunskapsspridning

Särskilt tack till alla språkentusiaster där ute, som har bidragit till mitt arbete med Språkfredag
(klicka här för länkar till några av våra populäraste språkinlägg): framför allt våra läsare, men också ni som står bakom Språkrådet, bloggen Pratbubblor, Översättarbloggen och Lingvistbloggen. Det är er jag har återkommit till flest gånger under den tid som jag har skrivit Språkfredag.

Själv kommer jag att blogga vidare här. NE kan ni fortsätta följa på både Twitter och Facebook.

Stort tack för den här tiden. Det har varit fantastiskt roligt att blogga här på Kunskapsbloggen!

Dagens platsannonser är mer konkreta, med krav som ”du har god samarbetsförmåga och är utåtriktad och engagerad”.

Och medan platsannonserna på 1980-talet krävde att man kunde ”hålla många bollar i luften” var ett ”eget driv” eftertraktat 2005.

Platsannonserna speglar därmed sin samtid på ett väldigt intressant sätt. Har ni fler exempel?

Mer intressant läsning

1. Könsneutralt språk och hen (Lingvistbloggen)
2. Nya skrivregler i Norge (Språkrådet)
3. Inaskade resenärer (SVD:s Språkblogg)
4. Vad kallar du mamma? (Pratbubblor)
5. Poesi på Twitter (DN)

Urval ur populär språkfrossa på Kunskapsbloggen

1. Stavningen av Libyens ledare
2. Bloggutmaning: föreslå Victorias valspråk
3. Klassiska felciteringar
4. Lagommyt och oöversättlighet
5. Matdosa, Fejan och snackis 2.0
   
6. Meme, troll och facerape
7. Falska vänner och stela fraser
8. Utse tidernas bästa palindrom!
9. Årets ord 2009: unfriend
10. Exotiska bokstavsprickar

Andra bloggar om: språkfredag, språk

Ett annat är ”man” som ersatts med ”mankind”,  och att Bibelöversättningskommittén vid sidan om ”he” även inkluderat ”she”.

I citatet ”Whoever has will be given more; whoever does not have, even what he has will be taken from him” har till exempel ”he” och ”him” nu ersatts av ”they” och ”them”.

Ändringarna sker i de fall där man kan anta att man syftat på både män och kvinnor, och i fall då man vet att förfäderna varit endast män översätts detta till ”forefathers” i stället för ”ancestors”.

Översättningen i sig kan ses som en modernisering. Bibelöversättningskommittén betonar däremot att 95 procent av texterna stämmer helt överens med den bibel från 1984 som den nya översättningen ersätter. Och gud är fortfarande en man.

I Olle Josephsons språkspalt i samma tidning läser jag även om namn. I doktorsavhandlingen ”Namnval som social handling” har Emilia Aldrin undersökt namnmotiveringar. Avhandlingen har väckt viss uppmärksamhet. Josephson skriver:

Men skillnaderna är små mellan olika åldrar och socialgrupper, skriver Aldrin. Namnval är inte så klassbundet längre. Vi namnger utifrån föreställningar om identiteter och livsstilar vi vill föra vidare. Klassamhället må bestå, men språkvanorna individualiseras.

Andra bloggar om: språkfredag, språk

Det var också alldeles nyligen, efter dödandet av Usama bin Ladin, som ett citat av Martin Luther King valsade runt på statusuppdateringar på Facebook:

”I will mourn the loss of thousands of precious lives, but I will not rejoice in the death of one, not even an enemy. Returning hate for hate multiplies hate, adding deeper darkness to a night already devoid of stars. Darkness cannot drive out darkness; only light can do that. Hate cannot drive out hate, only love can do that.”

Enda problemet? Den första meningen var inte en del av Kings citat utan något en amerikansk lärare skrivit själv i sin egen statusuppdatering, för att sedan citera King. När det sedan spreds vidare viralt missade man att inledningen inte var en del av det ursprungliga citatet.

Att det spreds vidare så snabbt var ju förmodligen för att den första meningen fungerade som en mycket träffande kommentar sett till bin Ladins öde. Och det lät som något King kunde ha sagt…

Detta påminner mig om ett känt svenskt exempel: ”Internet är en fluga.” Många har väl fnittrat över att Ines Uusmann, dåvarande kommunikationsministern, ska ha sagt detta 1996. Men citatet var hämtat från en rubrik i Svenska Dagbladet, alltså inte hennes egna ord.

Det Uusmann menade var:  ”Jag undrade om inte det planlösa surfandet var på övergående? Inriktningen i framtiden blir kanske mer specifik?”

Har ni fler exempel?

Mer intressant läsning

1. Påhittade språk (Vetenskapsradion Språket)
2. Slaskord: man ska inte såsa så mycket (Språkmakargatan)
   
3. Det finns många pumpar att gå på (Språkspalten hos SvD)
4. Första steget ut i världen: grannspråken (Lärarnas nyheter)
5. Filmklassiker på jiddisch (Jiddischbloggen)

Andra bloggar om: språkfredag, språk, citat

Det som gör mig tveksam till surfplattan i undervisningen är att det i viss mån gör användaren passiv. Man kan visserligen teckna och använda program vilket är aktivt, men utan ett externt tangentbord blir det svårt att skriva längre texter. Detta problem existerar däremot inte i förskolan eftersom de riktigt små barnen sällan kan skriva ändå.

Marina Havfenstein skriver:

”Det är inte en stationär eller bärbar dator, där man måste lära sig koordinera mus, tangentbord och fingrar. Det är ett verktyg där barn direkt pekar på skärmen och uppfattar effekten av det de sysslar med. Det kan vara alltifrån att peka på en bokstav, färg eller ett djur och få det uppläst eller höra dess läte. Eller varför inte ett interaktivt pussel där man lär sig mönster. Den är så enkel att använda att en ettåring utan problem klarar av den.”

Fler har insett surfplattans betydelse för små barn: i Journalisten skriver krönikören Lisa Bjerre om ett barnboksförlag som ger ut böcker på iPad.

Däremot förstår jag inte riktigt valet att ge eleverna en iPad i stället för en bärbar dator, vilket man har beslutat på Grafiskt Utbildningscentrum på Uppsala.

Men om man lägger betoningen på bilder snarare än på text är det kanske en självklarhet. Jag skulle däremot sakna ett fysiskt tangentbord.

Vad säger ni?

Mer intressant läsning

1. Kommuner bryter löneavtalet (Skolvärlden)
2. Slopa hemläxorna för en rättvis skola (Aftonbladet)
3. Tio tankar om teknik (Origo)
4. Vem ska ha högst lön? (Christermagister)
5. Kepsdebatten – hur kan den tillåtas leva vidare? (Körlings ord)
   

Andra bloggar om: lärare, utbildning, forskning, pedagogik

- Ny stärkelse mellan satserna (Språktidningen)
Om nya sätt att binda ihop satser – vad sägs om ”dock att” och ”plus att”?

- Svära en del av språket (Lärarnas tidning)
Det har skett en förändring: svordomar ses som en naturlig del av språket.

- Stockholmskan: föränderlig men levande (Språkrådet)
Om en dialekt som förändras.

- Årets översättning (Översättarbloggen)
Årets vinnare tillkännages på måndag.

- Ont om plats för språk (Vetenskapsradion Språket)
Att skriva undertexter handlar mycket om att stryka information.

- Rätt att forska på svenska (Lingvistbloggen)
Det kan vara svårt att skriva avhandlingar på svenska, som trots allt är ett relativt litet språk.

Andra bloggar om: språkfredag, språk

NE:s Arne Järtelius förklarar det hela:

”Vad de brittiska väljarna får välja mellan är dagens system där den partiföreträdare som vinner en valkrets – det finns lika många valkretsar i Storbritannien som det finns säten i parlamentets underhus – är den som utan konkurrens står som vinnare av hela valkretsen. Det systemet kallas FPTP (First Past the Post) och har, i alla fall traditionellt, gynnat något av de största partierna Tories (konservativa), Labour (socialdemokrater) och, de senaste 20 åren, Liberal Democrats (liberaler) samtidigt som det har hållit allt vad småpartier heter utanför (vid parlamentsvalen 2005 och 2010 gick var tionde röst till något annat än de tre stora partierna).”

Alternativet till detta kallas AV (Alternative Vote). I detta system graderar den röstande partierna i valkretsen. Detta ger tvåan, trean och fyran i en valkrets ett visst inflytande. En del anser att detta är mer rättvist än Storbritanniens nuvarande ”the winner takes it all”-system. Australien har ett AV-system.

I Sverige har vi proportionella val medan Storbritannien har majoritetsval. Det senare främjar tvåpartisystem, då tröskeln blir betydligt högre för småpartier. Här är USA ett slående exempel.

Därmed är det också svårt att ändra ett sådant valsystem. De som sitter på makten är trots allt obenägna att förändra det som ger dem makt. Den svenska motsvarigheten blir då gränsen till riksdagen, som just nu ligger på fyra procent. Medan stora partier gärna vill ha en hög gräns vill mindre partier, som balanserar på gränsen, oftast hellre ha en lägre sådan.

”Hon ger i programmet flera exempel på att vikingatidens klottrare använde exakt samma ord som man kan finna på offentliga toaletter och bussar idag, och hon citerar det första omnämnandet av homosexualitet på vårt språk.”

Det beskrivs hur runforskare på så vis skrivit om eller hoppat över det avvikande, vilket ger en skev bild av hur samhället fungerade på denna tid.

Det finns även exempel på bevarat klotter, eller graffiti, från Pompeji, i Roms katakomber och i medeltida kyrkor. Och det är svårt att tolka på annat sätt än att den moderna människan inte är så unik som hon tror.

Mer intressant läsning

1. Punkt eller komma, det är  frågan (Pratbubblor)
2. Var femte 15-åring i EU kan inte läsa (DN)
   
3. Konspiration Google (Lingvistbloggen)
4. Varför får man inte säga neger? (Linneas språkblogg)
5. Allt sämre ställt med läsförståelsen (SvD)

Andra bloggar om: språkfredag, språk, runstenar

”Alla som arbetar i skolan måste vara öppna för att tänka nytt med hjälp av den forskning som finns. Både lärare och skolledare måste vara delaktiga i att utveckla undervisningen. Att själv delta i forskning är ett sätt att göra detta och det måste löna sig att utbilda sig på forskarnivå och på olika sätt närma sig forskningen.”

Och Sveriges Skolledarförbund publicerar en programförklaring för en mer forskningsbaserad skola.

Är detta ett trendbrott? Som Kunskapsbloggen skrev nyligen: i den nya skollagen står det att ”verksamheten ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.”

Thomas Kroksmark, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping, talade nyligen på Kommunal skolriksdag och då var detta hans budskap:

”Skolan är en kunskapsorganisation och varje sådan måste förses med ny kunskap.”

Läs om Thomas Kroksmarks projekt ”Modellskolan”, där lärare forskar på halvtid, här på Kunskapsbloggen.

Mer intressant läsning

1. Skolverket bemöter Zarembas påståenden (Skolverket)
2. Retorik borde vara obligatoriskt (Skolvärlden)
3. ”Slå ihop lärarfacken” (Lärarnas tidning)
4. ”Dags att bryta lärarnas isolering” (Lärarnas nyheter)
5. Här är höstens populäraste utbildningar (Dagens Nyheter)
   

Andra bloggar om: lärare, utbildning, forskning, pedagogik