Majoriteten av de svenska skolorna har redan tillgång till NE.se men långt ifrån alla lärare har fått tillfälle att lära sig om tjänstens alla möjligheter. En mindre skara här på NE har försökt hinna med att åka ut till de skolor som har önskat att få en så kallad NE SKOLA-vising.  Men önskemålen blir allt fler och behovet bör vara ännu större så därför har vi gjort en ordentlig satsning och anställt 18 högskolestuderande ofrån Luleå i norr till Malmö i söder som ska vara våra ambassadörer.  De kan rycka ut och utbilda lärare och elever i hela landet i hur de på bästa sätt kan utnyttja tjänsten.

Nu ska det alltså inte hänga på att vi på NE inte hinner med alla besök. Nu gäller det istället att ni skolledare, IT-ansvariga och lärare får till den där timmen som behövs för utbildningen. En timme som vi är övertygade om ska spara er långt fler timmar av förberedelser och letande efter relevant och intressant material.

Så hör av er till oss och beställ ett besök av våra ambassadörer! Läs mer här.

 Det sägs alltså att lärarutbildningen ska bli bättre genom att den ska knytas närmare den utbildningsvetenskapliga forskningen. Som det uttrycks i regeringspropositionen Bäst i klassen – en ny lärarutbildning är ”lärarutbildningens vetenskapliga grund och forskningsbas av stor betydelse för utbildningens kvalitet och status”.  

 Själv tycker jag inte att jag hör så många nyutexaminerade lärare klaga på att de saknar teorier och forskningsresultat när de kommer ut. Snarare är det så att de känner att de hade behövt veta mer om hur de rent praktiskt ska hantera verkligheten i klassrummet.  

Vad tycker du själv? Håller du med om Per-Ackes invändningar eller delar du Högskoleverkets åsikter?

Mats Nilsson, som själv också deltog i utbildningen, hoppas att utbildningen ska ge ringar på vattnet bland lärarna i kommunen. Han menar att en ökad användning av NE SKOLA:s pedagogiska resurser och aktuella och tillförlitliga material också leder till en mer varierad undervisning och på sikt bättre måluppfyllelse. Ekonomiskt sett ser Mats också att en ökad användning av tjänsten ger kommunen vinster. NE.se skulle enligt Mats delvis kunna ersätta de läromedel man idag köper och det till en ringa kostnad.

Lärarna som deltog i utbildningen har varit positiva till fortbildningsinitiativet. En lärare uttryckte det ungefär så här: Jag visste ju att vi hade tillgång till tjänsten och har varit inne någon gång men jag behövde en sån här genomgång för att komma vidare och börja använda det i undervisningen.

Att lärarna verkligen tar steget till användning direkt efter kursen syns också på antalet personliga konton på NE.se för lärare i Helsingborg. Dagen efter det sista utbildningstillfället har minst hälften av deltagarna redan skapat ett personligt konto så att de ska kunna gå in på tjänsten även hemifrån och dessutom skapa eget undervisningsmaterial med hjälp av innehållet och verktygen på NE.se. 

Helsingborg satsar på sikt på att införa 1-1 på kommunens skolor, dvs. en dator till varje lärare och elev. Utbildningen kan ses som en del av denna satsning där det gäller att stödja lärarnas arbete med att förändra och utveckla sin undervisning med hjälp av digitala medier.

Christel Knappe ordnade en Pecha Kucha Night i Helsingborg igår tillsammans med Folkuniversitetet och Vetenskapsyran. Christel arbetar själv med design och arkitektur och blev inbjuden till en Pecha Kucha-tillställning på Berns i Stockholm. Upplevelsen var så inspirerande att hon valde att kontakta Pecha Kucha organisationen i Tokyo och skaffa licens för att kunna ordna Pecha Kucha-kvällar i sin hemstad Helsingborg. Lyssna på Christel när hon håller en egen Pecha Kucha om just Pecha Kucha!

Foto: Jill McCabe

 Temat för Vetenskapsyran var hållbar utveckling och flera av kvällens presentationer anknöt till det. Per Eriksson , också han arkitekt, pratade om klimatsmarta hus. Per var enligt egen utsago en van talare men det märktes både på honom och flera av kvällens talare att de tyckte att det var lite besvärligt att tajma in det man ville säga med den fasta bildväxlingen på 20 sekunder. Per lyckades ändå få mig att lyssna ordentligt när han berättade att uppvärmningskostnaden/år för ett klimatsmart hus från Flamingo Homes and Joy motsvarade vad man normalt betalar i månaden för en normalsvensk villa.  

Halina Sawicka Ekberg gjorde en mycket personlig presentation på engelska med titeln  ”Things that make me tick”.  Det som Halina gick igång på var idéer som var bra både för en själv och för vår planet. På hennes lista över inspirationskällor fanns både Jamie Oliver och Dalai Lama och hon lever som hon lär bland annat genom sin verksamhet Goodness. En annan som brann för miljöfrågor var Olof Kolte vars Pecha Kucha handlade om hur vi förbrukar oändligt mycket av jordens resurser för att transportera både varor och oss själva. Han förespråkade istället s.k. soft mobility det vill säga att cykla och gå. Skulle Halina och Olof kunna bli dina inspirationskällor? – titta på deras presentationer!

Kopplingen mellan Pecha Kucha och kreativitet och nya idéer och fenomen märktes tydligt när Rickard Jönsson tog över ordet under kvällen. Han pratade om digital skaparglädje och visade upp en mängd fantastiska projekt där människan interagerar med teknik bland annat från Multitouch Barcelona och Reactable. Rickard står själv bakom Pecha Kucha i Malmö. Mer digitalt serverades av Michaela Schmied  med sin presentation av augmented reality (AR), på svenska förstärkt verklighet. Michaela beskrev AR som ”datorgrafik (i en filmad version) av verkligen visad på en skärm”. Blev du inte klokare av denna beskrivning tycker jag att du ska titta på Michaelas presentation eller läsa mer på SweetAR:s blogg.

Enligt Christel Knappe skulle en bra Pecha Kucha-kväll vara som en pralinask. Kvällen bjöd verkligen på godbitar inom olika ämnen. En presentation som bokstavligen gav mersmak hölls av Vanja Franzén och Sara Westerlin som ställde frågan: Hur smakar ditt varumärke? De två tjejerna är gastronomer och food  directors i det egna bolaget Foodism. De arbetar bland annat med att ta fram smakprofiler för företag genom att sätta samman en ”smakbit” som symboliserar företagets identitet, kärnvärden och budskap. Andra intressanta projekt de berättade om var smaksattning av -ismer på Moderna Museet, smakperfomances samt ”Edutastes” för Gastronomiprogrammet på Kristianstad Högskola. Både Vanja och Sara gillade konceptet och såg det som ”ett annorlunda sätt att nå ut, ett alternativ till ett mer traditionellt affärsmöte”. De pekade också på att det också var ett bra tillfälle att inspireras av andra. Smaka på Vanja och Saras presentation!

Pecha Kucha var för mig en mycket inspirerande upplevelse. En slags speeddating mellan publiken och de idéer och budskap som presenterades. Effektivt för de som lyssnar och ett kreativt möte för de som vill nå ut.

Foto: Martina Eriksson/Nationalencyklopedin

Näringslivet varnar för brist på tekniker när elevernas intressen för naturvetenskap, matematik och teknik minskar. En särskild Teknikdelegation har tillsatts av regeringen för att råda bot på detta.

Ett teknikfrämjande initiativ som kommer att bära frukt om en sisådär 15-20 år är Snilleblixtarna. Snilleblixtarna är ett koncept för barn från förskola till skolår 5 där de får lära sig hur saker funkar och lösa problem i sin vardag med egna idéer.

I går eftermiddag deltog jag i en utbildning för lärare i Snilleblixtkonceptet som hölls av Anna-Carin Cardell, verksamhetsledare för Snilleblixtarna, och hennes man teknikern Jan-Erik Cardell. En del av utbildningen bestod i att lärarna själva fick prova på Snilleblixtkonceptets första steg Pilla, dvs.plocka isär tekniska prylar och undersöka hur de ser ut inuti. Lärarna gick verkligen in för uppgiften. Det var ett väldigt bändande, skruvande och vridande i alla grupper. Vid bordet som pillade sönder en faxmaskin hördes ett frustrerat, ”Tänk om man kunde”. Och sedan. ”Ja! Det kunde man.” Lärarna i den gruppen berättade att deras skola i Löddeköpinge hade redan börjat så smått med konceptet och att det var tydligt att det var helt andra förmågor hos barnen som kom fram när man arbetade på detta sätt. En annan kursdeltagare från Lund satt och pillade sönder en mobil i dess allra minsta beståndsdelar. Han hade själv bevittnat hur elever som vanligtvis hade stora koncentrationssvårigheter i skolan hade suttit fokuserade en hel dag när de fick pilla sönder apparater och sätta ihop dem till nya egna uppfinningar.

Foto: Martina Eriksson/Nationalencyklopedin

Snilleblixtarna stöds av Skolverket  och konceptet går helt i linje med de nya kursplanerna i teknik och det ökade fokuset på entreprenöriellt lärande i skolan. Det är enkelt och roligt och just därför kan det kanske råda bot på den osäkerhet som många lärare känner inför teknikämnet – ett problem som lyftes under utbildningen.

Förhoppningsvis får vi utöver glada och påhittiga barn även tekniker, innovatörer och entreprenörer för framtiden.

Jill McCabe, berättar om NE SKOLA

Cirka 200 lärare från Stockholmstrakten slöt upp när DN, UR och NE visade upp sina digitala tjänster igår kväll på ett skolmöte på Thorildsplans gymnasium. Förutom att ge inspiration kring hur man kan använda digitala medier i undervisningen hade de olika presentationerna det gemensamma temat höstens val. Kvällens moderator var Lotta Jankell, känd som programledare på tv men också nybliven gymnasielärare.

Första presentation hölls av Christer Holger och Anna Wallin från DN SKOLA. De visade hur DN har satsat på att skapa en sajt där elever och lärare kan publicera texter och webbsidor med hjälp av DN:s bilder, källor och journalistiska tips. Inför valet har de en särskild tematävling och lockar med äran att publiceras på DN.se och prispengar till klasskassan.

Undertecknad tog vid efter DN och gav praktiska tips om vilka möjligheter det finns på NE SKOLA. Att det är mer än ”bara” ett uppslagsverk fick publiken klart för sig när jag visade olika typer av pedagogiska resurser såsom tempaket, läropaket och Läxhjälpen-övningar. Samlingen Valet 2010 med aktuella reportage och de senaste inläggen om valet från Kunskapsbloggen, bildspel, tester och mängder av intressanta länkar hoppas vi ska bli en startpunkt för många klassers arbete med valet.

Under kvällen kunde publiken ställa frågor eller komma med synpunkter via Twitter eller sms. Efter varje presentation fångade Lotta upp frågorna och reflekterade också själv över hur hon kunde ta till sig av de konkreta tipsen i sin undervisning. En av frågorna tog upp hur viktigt det var att föra vidare kvällens innehåll till eleverna och att engagera dem i att ta med digitala medier i lärandet.

UR erbjuder mängder av intressanta tv- och radioprogram för skolan vilket   Maria Nordmark och Christina Friborg  fångade publiken med ett potpurri av dessa. De filmklipp som visades berörde just demokrati, värdegrundsfrågor och höstens val t.ex. serierna Välkomna nästan allihopa eller Personligt val . Utöver detta har UR skapat en särskild valsajt, Valet är ditt, där eleverna kan skapa sitt eget parti eller spela in filmklipp på temat Om jag vore statsminister.

Som en avrundning på kvällen pratade Martin Tallvid, lärare och forskare vid Göteborgs universitet, om resultaten av sin forskning kring Falkenbergsskolornas satsning på en dator till varje elev. Att eleverna var nöjda kom kanske inte som någon överraskning för oss som lyssnade men att höra att nästan samtliga lärare också var nöjda var väldigt intressant att höra. Dessutom tyckte majoriteten av lärarna att eleverna hade lättare att nå målen med en egen dator och ett förändrat arbetssätt där Internet och digitala lärresurser är en naturlig och integrerad del av undervisningen.

Trots att jag själv medverkade kunde jag inte låta bli att förundras över det fantastiska utbudet av digitala resurser som presenterades under kvällen. Man riktigt såg hur lärarna sög åt sig alla nya idéer till sin undervisning. Och en sak är säker. Det kommer att bli väldigt många roliga timmar om valet i skolorna i Stockholmstrakten i år.

Foto: SVT

Det har under våren förts en debatt kring politiska organisationers närvaro i skolan. Skolan har i uppgift att ge eleverna en bild av det politiska systemet och låta dem forma egna politiska ställningstaganden, men om alla partier tillåts verka i skolan kan det uppstå situationer där främlingsfientliga eller extrema politiska organisationer sprider ideal som krockar med skolans värdegrund. Samtidigt gäller ju grundlagens yttrandefrihet. Många skolor har därför varit osäkra på hur de ska hantera förfrågningar från olika partier inför årets val.

Lärarnas tidning gjorde en undersökning bland gymnasieskolor som visade att en majoritet av rektorerna var beredda att släppa in Sverigedemokraterna i skolan inför årets val. Men Svenska Dagbladets rundringning till skolor i Stockholm gav en delvis annan bild, där hälften av skolorna väljer att begränsa samtliga partiers möjligheter att komma in i skolan. Detta uppmärksammades i flera nyhetsprogram, bl.a. SVT:s regionala nyheter ABC (se nedan).

Frågan om de politiska partiernas närvaro i skolan i skolan har även engagerat statsvetare. Marie Demker, professor i statskunskap, ställer frågan Varför ska Sverigedemokraterna vara i skolan? i sin blogg.

I Dagens nyheters artikel om att skolorna stänger ute de politiska partierna kunde man läsa att Fredrik Reinfeldt anser att ”det är mycket olyckligt att man med ett visst parti som grund stänger skolorna för alla politiska partier”. Jan Björklund kommenterade att regeringen har gett Skolverket i uppdrag att informera om förutsättningarna för skolorna att bjuda in politiska partier.

Sveriges kommuner och landsting (SKL) tog redan förra året fram ett dokument som gick igenom det rättsliga läget i den här frågan. I stödmaterialet Politisk information i skolan som Skolverket släppte idag finns egentligen inga nyheter. Det är ett förtydligande av det som redan gäller, nämligen att skolan får inte utesluta ett parti på grund av dess politiska åsikter. I de fall där en skola väljer att bjuda in ett begränsat antal partier, t.ex. de som sitter i riksdagen eller kommunfullmäktige, så måste man även låta andra partier komma dit om de ber om det.

Skolverkets uppmaning att ta emot politiska partier i skolan är tydlig. Att inte ta emot några partier alls beskrevs på dagens presskonferens som ”den lätta vägen” och ”en mindre lyckad lösning”. Inte desto mindre är en det är grannlaga uppgift för skolorna inför årets val.

Tittar man på intresseorganisationer så har de faktiskt lyckats locka de unga. Amnesty hade 9 530 unga medlemmar, Rädda Barnen 5 100 och Djurens Rätt 3 924. Det politiska engagemanget finns alltså men det kan ta sig andra uttryck än partitillhörighet. Det är nog inte heller så konstigt att frågor som är mer avgränsade och konkreta – befria fångar, hjälpa utsatta barn eller värna om maktlösa djur – är lättare att ta till sig än ”politiska paket”. Detsamma gäller för många vuxna också.

I Malmö tänker man i alla fall försöka få så många som möjligt att utnyttja sin rösträtt i höst. Gymnasieelever ska få förtidsrösta på skoltid. I hela landet är det totalt cirka en halv miljon förstagångsväljare eller sju procent av alla röstberättigade. Det är en ökning med 15 procent jämfört med valet 2006.

Det återstår att se hur många av de unga som engagerar sig i valet.

Efter att ha hört flera konkreta exempel på det entreprenöriella lärandet (hu, vad svårt det är att säga) från olika skolor insåg jag att så var det inte. Det handlade istället mer om ett förhållningssätt där man vill:
• ta tillvara elevers kreativitet och nyfikenhet
• uppmuntra att eleverna tar egna initiativ och ökat ansvar för sitt arbete
• öka elevernas inflytande över sin utbildning och sin egen utveckling
• ge eleverna tilltro till sin egen förmåga och möjligheten att kunna förverkliga sina egna idéer
genom att arbeta med ”riktiga” projekt där skolan samverkar med världen utanför.

Några intressanta punkter under dagen:

Vi lyssnade till två eldsjälar från Tolvåkersskolan i Kävlinge, Annhild Månsson och Anna Bengtsson, som berättade om hur deras skola håller på att skrota den traditionella praon till förmån för ett  genomgripande entreprenöriellt program för skolår 7-9. Sjuorna ska få arbeta med det gränslösa klassrummet och lösa uppgifter ute på olika arbetsplatser. Åttorna tar sig an konceptet framtidspiloterna där en grupp elever knyts till ett företag och tillsammans utför ett uppdrag. Niorna ska få ägna en lektion i veckan åt projektet Drömstart som handlar om att komma underfund med sina egna drömmar och skapa sin egen framtid. Elevernas gymnasieval ska få styra vilka företag de samverkar med.

Dagens brandtal höll Håkan Persson från Sydskånska gymnasieförbundet, Ystad. Han menade att om den svenska skolan ska förbereda eleverna för framtidens samhälle så är det helt fel väg att gå mot större likriktning och skärpt kunskapskontroll. Med erfarenheter av studiebesök i både Malaysia och Bangladesh pläderade Håkan för att se varje elevs unika möjligheter och att satsa på att fostra dem till att våga, vilja och kunna förverkliga sina egna idéer.

En som har förverkligat sina idéer var dagens sista talare Lisa Renander, VD för Go Enterprise. Som elev tyckte hon att det var trist att det fanns färdiga svar på de flesta frågor i skolan och att egna initiativ inte premierades. Efter att ha jobbat med ett Ung företagsamhet-projekt i gymnasiet inspirerades hon till att bli entreprenör och är numera VD i flera bolag hon själv har varit med om att starta. Idag anser hon att det största hotet mot hennes företag är att hon inte hittar rätt människor att anställa – människor som vågar ta egna initiativ och som har förmåga och motivation till att lära sig snabbt för att kunna lösa problem och få saker att hända.

Det är en stor och svår uppgift för skolan och lärarna att hjälpa eleverna att möta framtidens krav. Entreprenöriellt lärande kan vara ett sätt. Men det är ändå som Troed Troedsson påpekade. Barnen ska till en plats som vuxengenerationen inte känner till eller förstår men ändå ska man göra vad man kan för att hjälpa dem att förbereda sig. Eller som Troedsson också sa, ”man ska åtminstone inte jävlas med dem”.

För några veckor sedan hade jag äran att delta i Kunskapsgalan på Stadshuset i Stockholm. Till bordet hade jag på var sin sida om mig de två Kunskapspristagarna i kategorin skola. Det var två eminenta herrar som har betytt mycket för kunskapsspridningen inom matematik: Bengt Johansson, föreståndare på Nationellt Centrum i Matematik och Atilla Szabo, gymnasielärare i matematik.

När vi brutit taffeln och alla minglade omkring så fanns det en bland alla kunskapskändisar jag särskilt gärna ville hälsa på, nämligen Eva Funck. Vad säger man när man träffar en av de för mig käraste besökarna hos Björnes Magasin, ett barnprogram som sändes under tiden mina barn var små? Jo, man säger ”Tack för alla fina barnprogram med Björne!”.

Lite löjligt kanske men det kom från hjärtat och då brukar det inte kunna bli fel.

Eva har ju, som hon också påpekade, gjort flera kunskapsprogram sen dess. Hon och hennes sambo Erland Beskow berättade för mig att de hade varit på Stadshuset förut och filmat för tv-serien Evas Superkoll. Programmet skulle handla om kungen och vad han gjorde. Tyvärr fick de inte komma hem till kungen, men Stadshuset ställde upp och lät dem använda lokalerna för att illustrera kungens arbete.

Jag tycker att Eva är en riktig förebild för alla kunskapsspridare. Hon förklarar svåra och obegripliga saker på ett sätt som barn (och alla vi vuxna medtittare) förstår. Hon gör det med en sådan glädje och nyfikenhet så man kan inte låta bli att ryckas med och bli intresserad av att lära sig.

Kanske Eva Funck kan förklara sådant som svininfluensa, finanskrisen och pensionssystemet för hela svenska folket.

Jill McCabe