Dåliga skolresultat inte samma sak som dålig skola
Rosengårdsskolan är en F–9-skola och vi hälsades välkomna av Lars Birgersson som är rektor för skolår 6–9. Det tar inte många sekunder innan Lars uttrycker sin besvikelse över hur skolan utmålas i medierna som beskrivit skolan som sämst i Sverige. Lars betonar att det är en väldig skillnad på dåliga resultat (mindre än hälften av skolans elever är behöriga till gymnasiets nationella program när de slutar nian) och en dålig skola. Forskning visar att av alla faktorer som påverkar en elevs studieresultat är sociokulturella faktorer viktigast. Och på Rosengårdsskolan är de sociokulturella faktorerna i många fall besvärliga.

Foto: Martina Eriksson

Rosengård och Herrgården betraktas som ett av norra Europas mest socialt utsatta områden. Till exempel är det bara 16 % av den arbetsföra befolkningen i Herrgården som har arbete, och på 4 år byts halva befolkningen i området ut. De bättre bemedlade flyttar till andra områden. På skolan går för närvarande noll elever med svenskfödda föräldrar. Eleverna talar svenska bara under lektionstid; på rasterna och i hemmet talas främst arabiska, kurdiska, somaliska, pashto eller romani. De sociokulturella faktorerna i Herrgården avspeglar sig bland annat i att 60 % av eleverna i skolår 6 är i behov av särskilt stöd. Vilka resultat är rimliga att förvänta sig med dessa förutsättningar? Mot den här bakgrunden är kanske Rosengårdsskolan Sveriges bästa skola? Vem vet? Men vad man definitivt kan säga är att det är ett alldeles för trubbigt instrument att bara mäta andelen behöriga till gymnasiet för att uttala sig om hur bra eller dålig en viss skola är.

Herrgården utmålas av medierna som ett extremt våldsamt och problemtyngt område, och visst är det sant att oroligheter förekommit. Men det vore ansvarsfullt av dagspress, TV med flera att även lyfta fram de positiva sidor av området som finns.

SPRING och KIPP
Vi fick ta del av två projekt vid Rosengårdsskolan. SPRING (SPRåketINteGrerar) innebär att cirka 30 elever i skolår 8–9 gör fyra veckors praktik vid var sitt företag i Malmö. Syftet är att eleven ska träna svenska och komma ut i en miljö som är annorlunda än Rosengård. Utvärdering sker i form av dagboksanteckningar, och av dessa kan skolans personal utläsa ganska mycket om elevens inställning till Rosengård och omvärlden.

–Det var jätteroligt att vara ute i Sverige, skrev en SPRING-elev i dagboken.

 KIPP (Knowledge Is Power Program) härstammar från USA och är ett belöningssystem för att skapa arbetsro i klassrummet. Det går ut på att om grundläggande ordningsregler följs så ordnar skolan mindre korttidsbelöningar som filmvisning och större långtidsbelöningar som resor för eleverna. Systemet är sponsrat och har under flera år framgångsrikt använts i ett av Rosengårdsskolans arbetslag. Nu kommer det att implementeras i hela skolan.

Äktenskapsrådgivare i moskén
En kort promenad från skolan tog oss till Islamic Center, som är Sveriges första sunnimuslimska moské. Där fick vi guidning av en man som bland annat arbetar som muslimsk äktenskapsrådgivare. Moskén är välbesökt, och varje fredag finns cirka 700 personer från 60 nationer på plats.

Foto: Martina Eriksson

Efter en inspirerande och lärorik dag förde bussen oss åter till NE:s redaktion.

Läs även reportaget Vilken är sanningen om Rosengård? av SPRING-praktikanten Maja Vajzović, som varit fyra veckor på NE.

Resultat av evolution. foto: ISTOCK

Enligt en pågående undersökning på forskning.se tror cirka 25 % (kl. 10 den 13 april) av de svarande inte på evolutionen. Evolution är den gällande vetenskapliga förklaringen till varför vi har de arter vi har på jorden i dag och varför de ser ut som de gör. Därför undrar man om dessa 25 % överhuvudtaget inte tror på vetenskapens metoder eller om det är bara just evolution som utgör ett undantag.

Läs gärna ett längre blogginlägg om Darwin, evolution och kreationism.

Själv minns jag inte att källkritiska aspekter kom in i utbildningen förrän det var dags att skriva uppsatser vid universitetet. Så behöver det inte vara. Det finns utmärkta möjligheter att ta upp källkritik inom grundskola och gymnasieskola, se t.ex. NE:s temapaket Källkritik.

Alla vi som skriver vetenskapliga texter gör vårt yttersta för att våra källor ska vara så säkra som möjligt. Men ibland blir det  fel ändå. Det kan bero på oss själva eller något tidigare led i informationskedjan. Självklart är det inte kul när felaktig information förs vidare, men en liten tröst kan vara att man trots allt är i gott sällskap.

Byline: Istock Photo

– Det är synd att kasta bort tiden i skolan på tyst räkning. Det kan eleverna göra hemma, menar Attila.

DN beskriver den framgångsrika matteundervisning i Japan som präglad av samtal. Japanska lärare ägnar mer arbetstid till samtal med varandra om matteundervisning. Dessutom är ofta en stor del av lektionstiden avsatt till samtal mellan lärare och elever om olika strategier för att lösa matteproblem.

Så hur vill vi ha det i Sverige? Ska vi lägga mer lektionstid på att samtala om matte på bekostnad av ”tyst räkning i boken”. Vem ska diskutera med vem? Ska eleverna diskutera sinsemellan eller ska de diskutera mer med läraren? Är det kanske rent av så att mattelärarna behöver mer tid för samtal med varandra om matematik? Finns det läromedel som särskilt stödjer samtal om matte? Skriv och tyck till!

Läs gärna även reportaget Hyfsat minnesrik matematiker