<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Kunskapsbloggen &#187; Allmänt</title>
	<atom:link href="http://www.kunskapsbloggen.se/category/allmant/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://www.kunskapsbloggen.se</link>
	<description></description>
	<lastBuildDate>Wed, 28 Jul 2010 10:42:06 +0000</lastBuildDate>
	<generator>http://wordpress.org/?v=2.8.6</generator>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
			<item>
		<title>Ditt liv på en dag&#8230;</title>
		<link>http://www.kunskapsbloggen.se/2010/07/22/ditt-liv-pa-en-dag/</link>
		<comments>http://www.kunskapsbloggen.se/2010/07/22/ditt-liv-pa-en-dag/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 22 Jul 2010 08:31:02 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Ellen Albertsdóttir</dc:creator>
				<category><![CDATA[Allmänt]]></category>
		<category><![CDATA[I fokus]]></category>
		<category><![CDATA[YouTube]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.kunskapsbloggen.se/?p=3195</guid>
		<description><![CDATA[Filma ditt liv den 24 juli och skicka in till YouTube.  Jo, det är tanken bakom "Life in a day" ("Livet under en dag"). Utvalda filmer kommer att klippas ihop till en dokumentärfilm, producerad av Ridley Scott  och regisserad av Kevin Macdonald. Filmen kommer att visas på Sundance Film Festival. Och man får faktiskt kredd: om ditt material använts står man med i eftertexterna, lovar teamet bakom "Life in a day".]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Filma ditt liv den 24 juli och skicka in till <a href="http://www.ne.se/youtube" target="_blank">YouTube</a> (Tänker direkt på Virginia Woolf i &#8221;The Hours&#8221;: &#8221;A woman&#8217;s whole life in a single day. Just one day. And in that day her whole life.&#8221;) Jo, det är tanken bakom &#8221;<a href="http://www.youtube.com/lifeinaday?x=three" target="_blank">Life in a day</a>&#8221; (&#8221;Livet under en dag&#8221;). Utvalda filmer kommer att klippas ihop till en dokumentärfilm, producerad av <a href="http://www.ne.se/ridley-scott" target="_blank">Ridley Scott</a> och regisserad av Kevin Macdonald. Filmen kommer att visas på Sundance Film Festival. Och man får faktiskt kredd: om ditt material använts står man med i eftertexterna, lovar teamet bakom &#8221;Life in a day&#8221;.</p>
<div id="attachment_3156" class="wp-caption alignnone" style="width: 314px"><img class="size-full wp-image-3156" src="http://www.kunskapsbloggen.se/wp-content/uploads/2010/07/sommar.jpg" alt="Bild: ISTOCK" width="304" height="279" /><p class="wp-caption-text">Bild: ISTOCK</p></div>
<p>Man har även chans att bli en av tjugo medarbetare som får följa med till Sundance. Lite tramsigt, alla borde väl få följa med? Filmen blir trots allt ingenting utan filmarna som medverkar, och om någon tjänar pengar på detta borde även filmarna få betalt. Men i alla fall, med den <a href="http://www.ne.se/brasklapp">brasklappen</a>, är detta en väldigt rolig idé. Allt det där &#8221;connecting people&#8221; som <a href="http://www.ne.se/facebook" target="_blank">Facebook</a> talar mer och mer om, allt det där över gränserna&#8230; det här är trots allt en global idé: ditt liv på en dag, var du än lever. Hoppas då att även slutresultatet blir globalt!</p>
<p><strong>Andra bloggar om:</strong> <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/youtube">YouTube,</a> <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/sundance">Sundance</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/dokumentärfilm">dokumentärfilm</a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.kunskapsbloggen.se/2010/07/22/ditt-liv-pa-en-dag/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Ge oss era bästa tips på reselektyr!</title>
		<link>http://www.kunskapsbloggen.se/2010/07/21/ge-oss-era-basta-tips-pa-reselektyr/</link>
		<comments>http://www.kunskapsbloggen.se/2010/07/21/ge-oss-era-basta-tips-pa-reselektyr/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 21 Jul 2010 08:40:32 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Ellen Albertsdóttir</dc:creator>
				<category><![CDATA[Allmänt]]></category>
		<category><![CDATA[I fokus]]></category>
		<category><![CDATA[bloggutmaning]]></category>
		<category><![CDATA[sommar]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.kunskapsbloggen.se/?p=3189</guid>
		<description><![CDATA[Här på NE är det ödsligt på kontoret. Inte så konstigt kanske, där ute är det sommarhetta och utanför mitt fönster avslöjar de många guidebåtarna här i Malmöhamnen att det är turistsäsong. Just därför blir veckans bloggutmaning en efterlysning av reselektyr. Vilka böcker passar bäst på tåget/flyget? ]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Här på NE är det ödsligt på kontoret. Inte så konstigt kanske, där ute är det sommarhetta och utanför mitt fönster avslöjar de många guidebåtarna här i Malmöhamnen att det är turistsäsong. Just därför blir veckans bloggutmaning en efterlysning av reselektyr. Vilka böcker passar bäst på tåget/flyget? I <a href="http://www.historiskamedia.com/o.o.i.s?id=43&amp;vid=54" target="_blank">artikeln &#8221;Med tåg till framtidslandet&#8221; i Populär Historia</a>, en artikel jag rekommenderar, berättar etnologen <a href="http://www.ne.se/orvar-löfgren" target="_blank">Orvar Löfgren</a> bland annat om reselektyren under tågets tidiga dagar:</p>
<p>&#8221;Varningarna mot tågläsande ersattes snart av en ny läslust – på tåget  skulle man framförallt läsa, inte minst som bot mot reseledan, och  begreppet reselektyr myntades.&#8221;</p>
<p>Hur botar ni er resleda?</p>
<p>Svara direkt i kommentarsfältet eller, om du har en egen blogg, svara  på  din blogg och länka tillbaka till oss. Och motivera hur just ditt val botar ledan.</p>
<p>Om du har en  blogg:  glöm i så fall inte att klistra in länken med svar i  kommentarsfältet om detta inte sker automatiskt. Om i svarar innan nästa onsdag kommer era svar med i sammanställningen, där jag även tänkte bjuda på mina bästa tips på reselektyr.</p>
<p>PS. I NE:s engelska ordet hittar jag till och med <a href="http://www.ne.se/sok/reselektyr?type=NE" target="_blank">&#8221;airport fiction&#8221;</a>, som översätts till &#8221;enklare reselektyr&#8221;. Är enkelheten ett krav för att det ska platsa som reselektyr? Vad tycker ni?</p>
<p><strong>Andra bloggar om:</strong> <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/reselektyr">reselektyr,</a> <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/sommarlov">sommarlov</a> <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/ledighet">ledighet, </a><a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/resa">resa</a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.kunskapsbloggen.se/2010/07/21/ge-oss-era-basta-tips-pa-reselektyr/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>3</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Rötmånaden en myt?</title>
		<link>http://www.kunskapsbloggen.se/2010/07/20/rotmanaden-kalenderdag-eller-temperatur/</link>
		<comments>http://www.kunskapsbloggen.se/2010/07/20/rotmanaden-kalenderdag-eller-temperatur/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 20 Jul 2010 11:36:21 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Ellen Albertsdóttir</dc:creator>
				<category><![CDATA[Allmänt]]></category>
		<category><![CDATA[I fokus]]></category>
		<category><![CDATA[rötmånad]]></category>
		<category><![CDATA[sommar]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.kunskapsbloggen.se/?p=3177</guid>
		<description><![CDATA[Vissa saker återkommer varje år i pressens nyhetstorka: drunkningsstatistik, all annan slags statistik och utspel samt rötmånad. DN skriver till exempel i dagens tidning om flera tips inför rötmånaden, som "inleds på fredag" enligt tidningen.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Vissa saker återkommer varje år i pressens nyhetstorka: drunkningsstatistik, all annan slags statistik och utspel samt <a href="http://www.ne.se/rötmånad" target="_blank">rötmånad</a>. DN skriver till exempel i dagens tidning <a href="http://www.dn.se/nyheter/sverige/rotmanaden-ar-har-1.1139871" target="_blank">om flera tips inför rötmånaden</a>, som &#8221;inleds på fredag&#8221; enligt tidningen.</p>
<p>&#8221;Plötsligt yr bananflugorna runt om i köket. Då vet man &#8211; det är rötmånad och man har glömt gammal frukt någonstans.&#8221; Men hur är det med detta egentligen? Bland kommentatorerna på artikeln i nätupplagan frodas upprördheten: rötmånad handlar om temperatur snarare än kalenderdag!</p>
<p>I NE står det. &#8221;Rötmånad: allmänt den tid på året, i juli–augusti, då god värme och fuktigt klimat  bidrar till att organiska substanser, bl.a. matvaror, lätt ruttnar. Mer  precis utpekades den tid då solen står i Lejonets tecken (22/24  juli–22/24 augusti).&#8221;</p>
<p>Enligt folktron skulle man då vänta sig rötmånadshändelser, som vanskapta kalvar. För även om <a href="/www.ne.se/matförgiftning" target="_blank">matförgiftningar</a> är vanligare på sensommaren och tidig höst, har det givetvis inte så mycket att göra med att solen står i Lejonets tecken.</p>
<div id="attachment_3158" class="wp-caption alignnone" style="width: 314px"><img class="size-full wp-image-3158" src="http://www.kunskapsbloggen.se/wp-content/uploads/2010/07/jordgubbar.jpg" alt="Bild: Istock" width="304" height="279" /><p class="wp-caption-text">Bild: ISTOCK</p></div>
<p>&#8221;Det viktiga är temperaturen. Det är naturligtvis  lika illa om det är varmt tidigare på året&#8221;, säger Mats Lindblad,  mikrobiolog på Livsmedelsverket <a href="http://svt.se/2.22620/1.2081836/ar_rotmanaden_en_myt?lid=puff_2081836&amp;lpos=rubrik" target="_blank">till SVT:s Rapport</a>.</p>
<p>Men rötmånadstiden i kalendern brukar trots allt sammanfalla med värmeböljor.</p>
<p>Så var det utrett.</p>
<p><strong>Andra bloggar om:</strong> <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/rötmånad">rötmånad,</a> <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/matförgiftning">matförgiftning</a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.kunskapsbloggen.se/2010/07/20/rotmanaden-kalenderdag-eller-temperatur/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Fotboll krossar hjärtan</title>
		<link>http://www.kunskapsbloggen.se/2010/07/09/fotboll-krossar-hjartan/</link>
		<comments>http://www.kunskapsbloggen.se/2010/07/09/fotboll-krossar-hjartan/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 09 Jul 2010 07:00:33 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Ellen Albertsdóttir</dc:creator>
				<category><![CDATA[Allmänt]]></category>
		<category><![CDATA[I fokus]]></category>
		<category><![CDATA[Naturvetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[fotboll]]></category>
		<category><![CDATA[hälsa]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.kunskapsbloggen.se/?p=3117</guid>
		<description><![CDATA[Engagemanget kring fotbolls-VM går inte att ta miste på. Men det finns forskning som visar att detta engagemang kan vara skadligt för hjärtat, och detta beroende på att fotbollsentusiasterna ofta uppvisar såväl hög stressnivå som högt intag av alkoholhaltiga drycker. Det är åtminstone skadligt om man hejar på det förlorande laget...]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><a href="http://www.dn.se/sport/fotboll/paul-ska-ge-finaltips-om-han-orkar-1.1134858" target="_blank">Engagemanget</a> kring <a href="http://www.ne.se/fotboll" target="_blank">fotbolls-VM</a> går inte att ta miste på. Men det finns forskning som visar att detta <a href="http://www.svd.se/sportspel/nyheter/vm-historiens-snyggaste-frisparksmal_4971169.svd" target="_blank">engagemang</a> kan vara skadligt för <a href="http://www.ne.se/hjärta" target="_blank">hjärtat</a>, och detta beroende på att fotbollsentusiasterna ofta uppvisar såväl hög stressnivå som högt intag av alkoholhaltiga drycker.</p>
<div id="attachment_3126" class="wp-caption alignleft" style="width: 310px"><img class="size-medium wp-image-3126 " title="Bild: Celso Flores/Flickr" src="http://www.kunskapsbloggen.se/wp-content/uploads/2010/07/fotbollspublik-300x275.jpg" alt="Bild: Celso Flores/Flickr" width="300" height="275" /><p class="wp-caption-text">Bild: Celso Flores/Flickr</p></div>
<p>Enligt en brittisk undersökning &#8211; publicerad i <a href="http://www.ne.se/british-medical-journal" target="_blank"><em>British Medical Journal</em></a> &#8211; var risken för att bli intagen på sjukhus för hjärtproblem 25 procent högre den dag som Storbritannien förlorade mot Argentina än en genomsnittlig dag.</p>
<p>En annan studie som jämför hjärtdödsfall i Schweiz under VM  2002 jämfört med året innan, då ingen fotboll spelades, kunde visa på en ökning med 77 procent bland män och 33 procent bland kvinnor.  Och <a href="http://www.ne.se/new-england-journal-of-medicine" target="_blank">N<em>ew England Journal of Medicine</em></a> visar att akutpatienter med hjärtproblem var 2,66 gånger mer förekommande i München under VM 2006 jämfört med under veckorna innan.</p>
<p>På tvären går däremot en fransk undersökning, publicerad i <em>Heart</em>, som  visar att betydligt färre franska män dog av hjärtproblem på VM:s sista dag  jämfört med dagarna innan. Forskarna skriver att den &#8221;kollektiva  euforin&#8221;  kan ha kompenserat för högre stressnivå och ökad konsumtion av  alkohol. Dessutom, Frankrike vann.</p>
<p>Vad lär vi oss av detta? <a href="http://fotboll.expressen.se/VM2010/1.2057852/har-redan-bokat-in-guldfest" target="_blank">Heja alltid på det vinnande laget</a>.</p>
<p>Och ta det lugnt.</p>
<p><strong>Andra bloggar om:</strong> <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/fotbolls-vm">Fotbolls-VM,</a> <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/stress">stress</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/hjärtforskning">hjärtforskning</a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.kunskapsbloggen.se/2010/07/09/fotboll-krossar-hjartan/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Kunskap, kultur och kvinnor</title>
		<link>http://www.kunskapsbloggen.se/2010/07/07/kunskap-kultur-och-kvinnor/</link>
		<comments>http://www.kunskapsbloggen.se/2010/07/07/kunskap-kultur-och-kvinnor/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 07 Jul 2010 14:47:50 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Louise Ridell</dc:creator>
				<category><![CDATA[Allmänt]]></category>
		<category><![CDATA[I fokus]]></category>
		<category><![CDATA[Kunskapspriset]]></category>
		<category><![CDATA[Samhälle]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.kunskapsbloggen.se/?p=3134</guid>
		<description><![CDATA[När Kunskapspriset tillsammans med 1,6miljonerklubben bjuder in till seminarium om kunskap och kultur med inte mindre än tre statsråd på scenen är det klart att man blir nyfiken. Det handlar om kunskap, det handlar om kultur men framför allt om kvinnors villkor inom dessa områden. Och den nyfikna blir inte besviken.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow-x: hidden; overflow-y: hidden;">När Kunskapspriset tillsammans med 1,6miljonerklubben bjuder in till seminarium om kunskap och kultur med inte mindre än tre statsråd på scenen är det klart att man blir nyfiken. Under Almedalsveckan, där seminarierna överlappar och överröstar varandra, är det lätt att som besökare drunkna i utbudet. Men det var nog inte någon på detta seminarium som hellre varit någon annanstans; åhörarna lyssnade aktivt och fick många tillfällen till skratt av talarnas berättelser.</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow-x: hidden; overflow-y: hidden;">Med 1,6miljonklubben som medarrangör blir det naturligt att fokus hamnar på kvinnors situation. Relativt nytillträdda gotländska landshövdingen Cecilia Schelin Seidegård berättade att kvoten kvinnor/män för landshövdingar under de senaste åren klart bättrats; från 6 kvinnor och 15 män, till 11 kvinnor och 10 män. Glädjande siffror, och någon liknande matematik kanske man kan önska sig i nomineringarna till Kunskapspriset? Kunskapsprisets juryordförande Arne Ekman sa att det brukade vara en majoritet av män som nominerades. Han uppmanade alla (för vem som helst får lämna in förslag) att nominera, och speciellt då nominera kvinnor.</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow-x: hidden; overflow-y: hidden;">Statsråden äldre- och folkhälsominister Maria Larsson, kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth och biståndsminister Gunilla Carlsson delade öppenhjärtigt med sig av sin bakgrund och sina personliga erfarenheter av hur det är att vara kvinna i ledande positioner och hur de får vardagen och livspusslet att gå ihop. Maria Larsson påpekade att det i vissa sammanhang och vissa tider kan vara en tillgång att vara kvinna, man kan bli påläggskalven, men tyvärr inte alltid hela vägen. Hon delade också med sig av ett underbart ordspråk från hembygden Gnosjö: Det omöjliga gör vi genast, underverk tar lite längre tid.”</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow-x: hidden; overflow-y: hidden;">Historikern Christopher O’Regan, vars faiblesse för det sena 1700-talet, manifesterade sig i ett vältaligt och kunnigt anförande, beskrev en tid där kvinnor hade en tämligen stark position i samhället och där män kunde tilltala varandra med ”söta du”. Ömhet, kyssar och tårar var för båda könen och ansågs som mänskliga drag, snarare än feminina som i senare tider. Vad som under 1800-talet och framåt orsakade denna ”backlash” blev inte utrett men som O’Regan uttryckte det: det skedde en olycklig polarisering av könen som vi än i dag kämpar med att bryta. Hans humoristiska framställning avslutades dock med en varning för att romantisera för mycket, 1700-talet i all ära men möjligheterna för kvinnor var fortfarande få, då kunde ju kvinnor inte bli ministrar!</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow-x: hidden; overflow-y: hidden;">Något som framkom under seminariet och som visade sig vara gemensamt för ministrarnas väg till händelsernas centrum var att de alla varit elevrådsordförande! Denna för karriären tidiga erfarenhet delade de även med 1,6miljonerklubbens ordförande Alexandra Charles, Gotlands landshövding Cecilia Schelin Seidegård och gissningsvis många andra i publiken (även jag har suttit i elevrådsstyrelsen…).  Alla de otaliga som i skolan deltagit i elevråd och elevkårer blir naturligtvis inte ministrar men jag tror att de tar med sig en viktig lärdom ut i livet; man kan påverka sin och andras situation! Skoldemokratins betydelse för demokratin i stort i Sverige ska verkligen inte underskattas!</div>
<p>När <a href="http://www.kunskapspriset.se" target="_blank">Kunskapspriset</a> tillsammans med <a href="http://ww.1.6miljonerklubben.com/" target="_blank">1,6miljonerklubben</a> bjuder in till seminarium om kunskap och kultur med inte mindre än tre statsråd på scenen är det klart att man blir nyfiken. Under Almedalsveckan, där seminarierna överlappar och överröstar varandra, är det lätt att som besökare drunkna i utbudet. Men det var nog inte någon på detta seminarium som hellre varit någon annanstans; åhörarna lyssnade aktivt och fick många tillfällen till skratt av talarnas berättelser.</p>
<p>Med 1,6miljonerklubben som medarrangör blir det naturligt att fokus hamnar på kvinnors situation. Relativt nytillträdda gotländska landshövdingen Cecilia Schelin Seidegård berättade att kvoten kvinnor/män för landshövdingar under de senaste åren klart bättrats; från 6 kvinnor och 15 män, till 11 kvinnor och 10 män. Glädjande siffror, och någon liknande matematik kanske man kan önska sig i nomineringarna till Kunskapspriset? Kunskapsprisets juryordförande Arne Ekman sa att det brukade vara en majoritet av män som nominerades. Han uppmanade alla (för vem som helst får lämna in förslag) att <a href="http://www.kunskapspriset.se/webpages/nominera_header.jsp" target="_blank">nominera</a>, och speciellt då nominera kvinnor.</p>
<div id="attachment_3136" class="wp-caption alignleft" style="width: 310px"><img class="size-medium wp-image-3136" title="Maria Larsson" src="http://www.kunskapsbloggen.se/wp-content/uploads/2010/07/larsson-300x275.jpg" alt="Maria Larsson under Almedalsveckan" width="300" height="275" /><p class="wp-caption-text">Maria Larsson under frågestunden. </p></div>
<p>Statsråden äldre- och folkhälsominister Maria Larsson, kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth och biståndsminister Gunilla Carlsson delade öppenhjärtigt med sig av sin bakgrund och sina personliga erfarenheter av hur det är att vara kvinna i ledande positioner och hur de får vardagen och livspusslet att gå ihop. Maria Larsson påpekade att det i vissa sammanhang och vissa tider kan vara en tillgång att vara kvinna, man kan bli påläggskalven, men tyvärr inte alltid hela vägen. Hon delade också med sig av ett underbart ordspråk från hembygden Gnosjö: Det omöjliga gör vi genast, underverk tar lite längre tid.”</p>
<p>Historikern Christopher O’Regan, vars <em>faiblesse</em> för det sena 1700-talet, manifesterade sig i ett vältaligt och kunnigt anförande, beskrev en tid där kvinnor hade en tämligen stark position i samhället och där män kunde tilltala varandra med ”söta du”. Ömhet, kyssar och tårar var för båda könen och ansågs som mänskliga drag, snarare än feminina som i senare tider. Vad som under 1800-talet och framåt orsakade denna ”backlash” blev inte utrett men som O’Regan uttryckte det: det skedde en olycklig polarisering av könen som vi än i dag kämpar med att bryta. Hans humoristiska framställning avslutades dock med en varning för att romantisera för mycket, 1700-talet i all ära men möjligheterna för kvinnor var fortfarande få, då kunde ju kvinnor inte bli ministrar!</p>
<p>Något som framkom under seminariet och som visade sig vara gemensamt för ministrarnas väg till händelsernas centrum var att de alla varit elevrådsordförande! Denna för karriären tidiga erfarenhet delade de även med 1,6miljonerklubbens grundare Alexandra Charles, Gotlands landshövding Cecilia Schelin Seidegård och gissningsvis många andra i publiken (även jag har suttit i elevrådsstyrelsen…).  Alla de otaliga som i skolan deltagit i elevråd och elevkårer blir naturligtvis inte ministrar men jag tror att de tar med sig en viktig lärdom ut i livet; man kan påverka sin och andras situation! Skoldemokratins betydelse för demokratin i stort i Sverige ska verkligen inte underskattas!</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.kunskapsbloggen.se/2010/07/07/kunskap-kultur-och-kvinnor/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Bloggutmaning: bästa hemestertips</title>
		<link>http://www.kunskapsbloggen.se/2010/07/07/bloggutmaning-basta-hemestertips/</link>
		<comments>http://www.kunskapsbloggen.se/2010/07/07/bloggutmaning-basta-hemestertips/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 07 Jul 2010 12:00:01 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Ellen Albertsdóttir</dc:creator>
				<category><![CDATA[Allmänt]]></category>
		<category><![CDATA[I fokus]]></category>
		<category><![CDATA[bloggutmaning]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.kunskapsbloggen.se/?p=3094</guid>
		<description><![CDATA[Förra sommaren bloggade vi om brittiska nyord, och ett av dem var "staycation" vilket en vaken läsare översatte till hemester. Nu är det juli igen, och nu efterlyser vi era bästa hemestertips! Om man nu väljer att stanna i Sverige - vare sig det är av intresse eller av ekonomiska/miljömässiga skäl - vad ska man då absolut inte missa?]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Förra sommaren bloggade vi om brittiska nyord, och ett av dem var &#8221;staycation&#8221; <a href="http://www.kunskapsbloggen.se/2009/07/16/vilka-blir-2009-ars-nyord/" target="_blank">vilket en vaken läsare översatte till hemester</a>. Nu är det juli igen, och nu efterlyser vi era bästa hemestertips! Om man nu väljer att stanna i Sverige &#8211; vare sig det är av intresse eller av ekonomiska/miljömässiga skäl &#8211; vad ska man då absolut inte missa?</p>
<p>Svara direkt i kommentarsfältet eller, om du har en egen blogg, svara på  din blogg och länka tillbaka till oss. Motivera. Om du har en blogg:  glöm i så fall inte att klistra in länken med svar i kommentarsfältet om  detta inte sker automatiskt.</p>
<p>Och på tal om förra veckans utmaning: lite skralt med responsen, men själv skulle jag nog föreslå &#8221;<a href="http://www.ne.se/daniel/2028742" target="_blank">Daniel</a>&#8221; som månadens uppslagsord. Inte minst för att uppslagsordet Daniel Westling övergått till just Daniel rätt och slätt. Dessutom var ju <a href="http://www.youtube.com/watch?v=_P4QJLmuZmo" target="_blank">hans tal</a> något av det mest populära på hela bröllopet.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.kunskapsbloggen.se/2010/07/07/bloggutmaning-basta-hemestertips/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Solskensskola utan hämningar</title>
		<link>http://www.kunskapsbloggen.se/2010/07/06/solskensskola-utan-hamningar/</link>
		<comments>http://www.kunskapsbloggen.se/2010/07/06/solskensskola-utan-hamningar/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 06 Jul 2010 07:27:08 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Louise Ridell</dc:creator>
				<category><![CDATA[Allmänt]]></category>
		<category><![CDATA[I fokus]]></category>
		<category><![CDATA[Kunskap i skolan]]></category>
		<category><![CDATA[Samhälle]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.kunskapsbloggen.se/?p=3105</guid>
		<description><![CDATA[I media blir skolnyheter ofta larmrapporter om missförhållanden och sänkta kunskapsnivåer. Skolan berör, och kanske särskilt när den upprör. Men bakom detta finns mycket positivt att ta upp om skolan. I samband med den pågående Almedalsveckan har Lärarförbundet gett tre PR-byråer i uppdrag att ta fram en ohämmat positiv bild av den svenska skolan.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>I samband med den pågående Almedalsveckan har <a title="www.lararforbundet.se/almedalen" href="http://www.lararforbundet.se/almedalen" target="_blank">Lärarförbundet</a> gett tre PR-byråer i uppdrag att ta fram en ohämmat positiv bild av den svenska skolan. Det hela är gjort i form av en tävling byråerna emellan men bortser man från det lite fåniga upplägget så finns det en mycket god tanke bakom.</p>
<p>Trots den uppsjö av larm om den svenska skolans dåliga arbetsmiljö, dåliga resultat, mobbning, bränder osv. måste det finnas en hel del positivt att ta upp om skolan också. På varje positiv artikel om skolan går det tre negativa menar en av byråerna i sitt underlag och härrör detta till den intresselogik som säger att politiker behöver problem att lösa med sin politik, lärarförbund och andra intresseorganisationer vill kunna motivera ökade anslag och resurser och media vill sälja sina nyheter.  Skolan berör och kanske särskilt när den upprör.</p>
<p>När bara det ovanliga är intressant förändras bilden av hur det är när det är vanligt. Kanske är det därför som många resonerar som så att: ”Ja den svenska skolan är dålig men just mitt barn går på en bra skola”, som en av byråerna uttryckte det. Skolan generellt anses som dålig, men den egna skolan får nästan alltid gott betyg.</p>
<p>Fast ramarna (och då den helt imaginära budgeten) är helt fria, håller sig byråerna ändå inom det rimligas gränser. När jag läste om idén tänkte jag att detta ska bli spännande, vad kan ett gäng crazy kreatörer hitta på när uppdraget är en ohämmat positiv bild av den svenska skolan? Men det slutar ändå i rätt konventionella metoder ändå. Både förslag två och tre vill i tävlingar utse sådant som ”skolhjältar” eller varför inte Sveriges bästa svensklärare 2010? Det är bra tänkt men liknande grepp finns ju redan (till exempel <a title="www.kunskapspriset.se" href="http://www.kunskapspriset.se" target="_blank">Kunskapsprisets</a> skolkategori!). Var är det utflippade, det nyskapande, det som verkligen skulle kunna få upp ögonen hos folk för den svenska skolans kvalitéer? Någon därute som har en bra idé? Skriv och kommentera! Eller vänta till på onsdag då vinnaren i Lärarförbundets tävling koras.</p>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow-x: hidden; overflow-y: hidden;">I samband med den pågående Almedalsveckan har Lärarförbundet gett tre PR-byråer i uppdrag att ta fram en ohämmat positiv bild av den svenska skolan. Det hela är gjort i form av en tävling byråerna emellan men bortser man från det lite fåniga upplägget så finns det en mycket god tanke bakom.</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow-x: hidden; overflow-y: hidden;">Trots den uppsjö av larm om den svenska skolans dåliga arbetsmiljö, dåliga resultat, mobbning, bränder osv. måste det finnas en hel del positivt att ta upp om skolan också. På varje positiv artikel om skolan går det tre negativa menar en av byråerna i sitt underlag och härrör detta till den intresselogik som säger att politiker behöver problem att lösa med sin politik, lärarförbund och andra intresseorganisationer vill kunna motivera ökade anslag och resurser och media vill sälja sina nyheter.  Skolan berör och kanske särskilt när den upprör.</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow-x: hidden; overflow-y: hidden;">När bara det ovanliga är intressant förändras bilden av hur det är när det är vanligt. Kanske är det därför som många resonerar som så att: ”Ja den svenska skolan är dålig men just mitt barn går på en bra skola”, som en av byråerna uttryckte det. Skolan generellt anses som dålig, men den egna skolan får nästan alltid gott betyg.</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow-x: hidden; overflow-y: hidden;">Fast ramarna (och då den helt imaginära budgeten) är helt fria, håller sig byråerna ändå inom det rimligas gränser. När jag läste om idén tänkte jag att detta ska bli spännande, vad kan ett gäng crazy kreatörer hitta på när uppdraget är en ohämmat positiv bild av den svenska skolan? Men det slutar ändå i rätt konventionella metoder ändå. Både förslag två och tre vill i tävlingar utse sådant som ”skolhjältar” eller varför inte Sveriges bästa svensklärare 2010? Det är bra men liknande grepp finns redan (till exempel Kunskapsprisets skolkategori!!). Var är det utflippade, det nyskapande, det som verkligen skulle kunna få upp ögonen hos folk för den svenska skolans kvalitéer? Någon därute som har en bra idé? Skriv och kommentera! Eller vänta till på onsdag då vinnaren i Lärarförbundets tävling koras.</div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.kunskapsbloggen.se/2010/07/06/solskensskola-utan-hamningar/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Gör det bättre själv hos Shareweather</title>
		<link>http://www.kunskapsbloggen.se/2010/07/05/gor-det-battre-sjalv-hos-shareweather/</link>
		<comments>http://www.kunskapsbloggen.se/2010/07/05/gor-det-battre-sjalv-hos-shareweather/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 05 Jul 2010 12:02:45 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Ellen Albertsdóttir</dc:creator>
				<category><![CDATA[Allmänt]]></category>
		<category><![CDATA[I fokus]]></category>
		<category><![CDATA[SMHI]]></category>
		<category><![CDATA[vädret]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.kunskapsbloggen.se/?p=3093</guid>
		<description><![CDATA[Vi svenskar älskar sommarens soliga dagar. Det ser man även utomlands: så länge det finns en strand, så finns det svenskar. Väderintresset är till synes enormt, och just därför är SMHI särskilt utsatta dessa dagar. Få svenskar uppskattar en felaktig prognos. "Gör det bättre själv", skulle de kunna säga, och det har nu Shareweather  bestämt sig för. ]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Vi svenskar älskar sommarens soliga dagar. Det ser man även utomlands: så länge det finns en strand, så finns det svenskar. <a href="http://www.svd.se/nyheter/inrikes/30-grader-till-helgen_4954201.svd" target="_blank">Väderintresset är till synes enormt</a>, och just därför är <a href="http://www.ne.se/smhi" target="_blank">SMHI</a> särskilt utsatta dessa dagar. Få svenskar förlåter en felaktig prognos. &#8221;Gör det bättre själv&#8221;, skulle de kunna säga, och det har nu <a href="http://www.shareweather.com/" target="_blank">Shareweather</a> bestämt sig för. Tjänsten är enkel: skicka ett <a href="http://www.ne.se/mms/495075" target="_blank">mms</a> av himlen där du står, så får du en lokal prognos tillbaka  (se exakt hur man gör <a href="http://www.shareweather.com/mobile_info.jsp" target="_blank">här</a>).</p>
<p>Shareweather är en tjänst i samarbete med <a href="http://www.ne.se/kungliga-tekniska-högskolan" target="_blank">KTH</a>, och tanken är att man som användare själv ska kunna rapportera sina observationer och sedan få en detaljerad prognos tillbaka.</p>
<p>&#8221;Väderprognosmodellen har vissa brister, till exempel viktiga parametrar som molnighet vintertid och temperatur sommartid. Genom att användare bidrar med väderleksrapporter, på webben eller via sin mobiltelefonen, kan prognosen för alla andra som använder Shareweather.com bli markant mycket bättre&#8221;, säger Katarina Elevant, meteorolog och forskare på KTH.</p>
<p>Spännande, tycker jag, att man på detta sätt drar nytta av sina användare.</p>
<p>Och är inte det också hela tanken med den sociala webben?</p>
<p><strong>Andra bloggar om:</strong> <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/vädret">vädret,</a> <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/smhi">SMHI</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/mms">mms</a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.kunskapsbloggen.se/2010/07/05/gor-det-battre-sjalv-hos-shareweather/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Bloggutmaning: Utse månadens uppslagsord!</title>
		<link>http://www.kunskapsbloggen.se/2010/06/30/bloggutmaning-utse-manadens-uppslagsord/</link>
		<comments>http://www.kunskapsbloggen.se/2010/06/30/bloggutmaning-utse-manadens-uppslagsord/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 30 Jun 2010 14:39:42 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Ellen Albertsdóttir</dc:creator>
				<category><![CDATA[Allmänt]]></category>
		<category><![CDATA[I fokus]]></category>
		<category><![CDATA[bloggutmaning]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.kunskapsbloggen.se/?p=3087</guid>
		<description><![CDATA[Veckans bloggutmaning blir att utse månadens uppslagsord. Vilket NE-uppslagsord beskriver bäst månaden som har gått? Kanske kommer temat även denna gång att vara rojalistiskt, eller vad säger ni? ]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><a href="http://www.kunskapsbloggen.se/2010/05/26/bloggutmaning-foresla-victorias-valsprak/" target="_blank">Förra gångens bloggutmaning</a> blev en riktig succé. Tack för alla förslag! Säg gärna ni vilket ni föredrar (hela listan på förslag finns i kommentarsfältet <a href="http://www.kunskapsbloggen.se/2010/05/26/bloggutmaning-foresla-victorias-valsprak/" target="_blank">här</a>).</p>
<p>Veckans bloggutmaning blir att utse månadens uppslagsord. Vilket NE-uppslagsord beskriver bäst månaden som har gått? Kanske kommer temat även denna gång att vara rojalistiskt, eller vad säger ni? Kanske kan <a href="http://www.ne.se/static/useful/manadens_bild/index.jsp" target="_blank">Månadens bild på NE.se inspirera&#8230;</a></p>
<p>Svara direkt i kommentarsfältet eller, om du har en egen blogg, svara på din blogg och länka tillbaka till oss. Motivera. Om du har en blogg: glöm i så fall inte att klistra in länken med svar i kommentarsfältet om detta inte sker automatiskt. Och glöm inte att kolla <a href="http://www.ne.se">NE.se</a> så att ditt uppslagsord säkert existerar. Deadline är den 7 juli klockan 12:00.</p>
<p>Det gör inte heller något om någon annan redan föreslagit ditt uppslagsord, det ger bara desto mer stöd för att just det ordet blir juni månads val.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.kunskapsbloggen.se/2010/06/30/bloggutmaning-utse-manadens-uppslagsord/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Sommarsolståndet, Johannes Döparen och midsommarstång</title>
		<link>http://www.kunskapsbloggen.se/2010/06/21/sommarsolstandet-johannes-dopare-och-midsommarstang/</link>
		<comments>http://www.kunskapsbloggen.se/2010/06/21/sommarsolstandet-johannes-dopare-och-midsommarstang/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 21 Jun 2010 06:00:21 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Ellen Albertsdóttir</dc:creator>
				<category><![CDATA[Allmänt]]></category>
		<category><![CDATA[I fokus]]></category>
		<category><![CDATA[veckans datum]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.kunskapsbloggen.se/?p=2974</guid>
		<description><![CDATA[Veckan går framför allt i sommarens tecken: sommarsolståndet och midsommarafton. Hur ska ni fira midsommar?]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Veckan går framför allt i sommarens tecken: sommarsolståndet och midsommarafton. Hur ska ni fira midsommar?</p>
<p><strong>21 juni<br />
</strong></p>
<p>I dag inträffar  <a href="http://www.ne.se/sommarsolst%C3%A5ndet" target="_blank">sommarsolståndet</a>.</p>
<p><strong>22 juni</strong></p>
<p><a href="http://www.ne.se/operation-barbarossa" target="_blank">Operation Barbarossa</a> inleds 1941.</p>
<p><strong>23 juni</strong></p>
<p>Svensk tronföljare väljs trots  stort folkligt motstånd 1743:<a href="http://www.ne.se/adolf-fredrik/108438"> Adolf Fredrik</a></p>
<p><strong>24 juni</strong></p>
<p>Ingen namnsdag firas på <a href="http://www.ne.se/johannes-d%C3%B6paren">Johannes   Döparen</a>s dag.</p>
<p><strong>25 juni</strong></p>
<p>I dag är det <a href="http://www.ne.se/midsommar">midsommar</a>afton och  dans runt midsommarstången.                                         &#8221;Vid de mellansvenska bruken var midsommaren årets största högtid och  arbetarna bjöds på sill, öl och brännvin. I vår egen tid har det  utvecklats en fast svensk midsommarmeny bestående av matjessill,  nypotatis, öl och snaps samt färska jordgubbar till efterrätt&#8221;, står det i NE.</p>
<p><strong>26 juni</strong></p>
<p>Internationella dagen för att hjälpa <a href="http://www.ne.se/tortyr">tortyr</a>offer.</p>
<p><strong>27 juni</strong></p>
<p>I dag inleds Saxå <a href="http://www.ne.se/kammarmusik">kammarmusik</a>festival vid sjön Saxen, Filipstad.  Festivalen pågår en hel vecka.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.kunskapsbloggen.se/2010/06/21/sommarsolstandet-johannes-dopare-och-midsommarstang/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>
