Mikrolån (mikrokrediter) och mobiltelefoner är två exempel på uppfinningar som har stärkt kvinnors ställning runt om i världen, skriver The Economist som i sin tur refererar till en ny studie från International Centre for Research on Women. I studien har man undersökt hur man kan använda sig av innovationskraften för att stärka kvinnorna och skapa större jämställdhet. Men samtidigt har väldigt få kvinnor tillgång till Internet i många delar av världen.

Finns det verkligen något sådant som ”digitala infödingar” – ”digital natives” – frågar sig The Economist. Vissa menar nämligen att vi som är födda mellan 1980 och 2000 är en slags första nätgeneration som, eftersom vi är uppväxta med Internet, också har ett annat förhållande till omvärlden. Men stämmer det verkligen?

Elever vid West Park School i Derby, England, straffas för dåligt uppförande genom att tvingas lyssna på Mozart, Verdi och Bach en timme på hög volym. Rektorn är nöjd med att kvarsittningen är ”både avskräckande och utbildande”, men flera av barnen säger att de numera upplever klassisk musik som något outhärdligt.

Dagens tips är Temple Grandin, som talar på TED om hur olika slags hjärnor behövs. Hon fick diagnosen autism som barn och tänker själv helt i bilder. Detta gör att hon kan lösa problem som andra med ”normala” hjärnor missar, och hon har fått en stor inblick i hur djuren tänker, eftersom de också tänker i bilder. Olika hjärnor behövs, säger Temple Grandin bestämt.

När Skolverket i veckan gick ut med ett förslag om att grundskolans elever inte längre skulle få lära sig om antiken och demokratins framväxt i Aten, och inte heller lika mycket om medeltiden, blev Dick Harrison inte glad. Inte heller utbildningsminister Jan Björklund. Motiveringen var att man ville ge mer utrymme åt vår 1900-talshistoria. Kunskapsbloggens Ellen Albertsdóttir ställer frågan om vilken slags historia vi vill skildra.