<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Kunskapsbloggen &#187; Just nu</title>
	<atom:link href="http://www.kunskapsbloggen.se/category/headline/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://www.kunskapsbloggen.se</link>
	<description></description>
	<lastBuildDate>Wed, 28 Jul 2010 10:42:06 +0000</lastBuildDate>
	<generator>http://wordpress.org/?v=2.8.6</generator>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
			<item>
		<title>Här är era bästa tips på reselektyr</title>
		<link>http://www.kunskapsbloggen.se/2010/07/28/har-ar-era-tips-pa-reselektyr/</link>
		<comments>http://www.kunskapsbloggen.se/2010/07/28/har-ar-era-tips-pa-reselektyr/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 28 Jul 2010 09:44:35 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Ellen Albertsdóttir</dc:creator>
				<category><![CDATA[Humaniora]]></category>
		<category><![CDATA[Just nu]]></category>
		<category><![CDATA[boktips]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.kunskapsbloggen.se/?p=3211</guid>
		<description><![CDATA[Hur botar ni er resleda, frågade vi förra veckan, och efterlyste tips på reselektyr. Och tips fick vi! På vår Facebooksida, men också här på Kunskapsbloggen, trillade följande tips in...]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Hur botar ni er resleda, frågade vi förra veckan, och efterlyste tips på reselektyr. Och tips fick vi!</p>
<div id="attachment_3155" class="wp-caption alignleft" style="width: 314px"><img class="size-full wp-image-3155 " src="http://www.kunskapsbloggen.se/wp-content/uploads/2010/07/sommarblomma.jpg" alt="Bild: ISTOCK" width="304" height="279" /><p class="wp-caption-text">Bild: ISTOCK</p></div>
<p>På vår <a href="http://www.facebook.com/nationalencyklopedin" target="_blank">Facebooksida</a>, men också <a href="http://www.kunskapsbloggen.se/2010/07/21/ge-oss-era-basta-tips-pa-reselektyr/">här på Kunskapsbloggen</a>, trillade följande tips in:</p>
<p><strong>Christine H:</strong> Välskrivna historier som utspelar  sig på platsen man ska till! En  av mina starkaste läsupplevelser är  <a href="http://www.ne.se/norman-mailer">Norman Mailers</a> &#8221;Bödelns sång&#8221;  (1979) som jag läste på en billuff genom  USA 1982. Råkade samtidigt  passera genom Utah och staden Provo, där<span>&#8230;</span><span> Gary Gilmore begick ett av sina mord och där han dömdes till döden.   Blev tvungen att ta in på ett motell där för att läsa klart.  Omskakande.</span></p>
<p><span><strong>Ann-Sofie P: </strong></span>Väinö Linnas <span><a href="http://www.ne.se/ok%C3%A4nd-soldat">Okänd soldat</a> när jag åkte tåg genom östra Finland &#8211; skakande!<br />
</span></p>
<p><strong>Carl S:</strong> Valfri <a href="http://www.ne.se/paul-auster">Paul Auster</a> från det senaste decenniet i New York eller nordöstra USA.</p>
<p><strong>Fredrik V: </strong>&#8221;På resa med Herodotos&#8221; är en rolig metareseskildring. Av <a href="http://www.ne.se/ryszard-kapuscinski">Kapuściński</a>.</p>
<p><strong>Sylvia E: </strong><a href="http://www.ne.se/anne-holt">Anne Holt</a>s &#8221;1222 meter över havet&#8221;. Deckare som svalkar i sommarhettan. Finns i pocket.</p>
<p><strong>AnnaCarin F: </strong>Böckerna om familjerna kring la Stella: &#8221;Smultorn och svek&#8221;, &#8221;Vinbär och vemod&#8221; och så &#8221;Hallon och hat&#8221;.</p>
<p><strong>M</strong><strong>artin T: <cite></cite> </strong><a href="http://www.ne.se/alice-munro">Alice Munro</a> – ”Kärlek, vänskap, hat” (”Hateship, Friendship, Courtship, Loveship, Marriage – 2001″)</p>
<div>
<p>Jag har med denna novellsamling på en arbetsresa och är förtjust.   Noveller är bra reselektyr eftersom de har färre trådar att hålla reda   på och man kan läsa ett självstående verk ganska fort.</p>
<p>Mats Kempes noveller är också fin sommarläsning om man gillar fantastiskt språk men kan utstå långsamma händelseförlopp.</p></div>
<p><strong>agnes i Lund: </strong>Personligen vill jag gärna läsa en bok som har  anknytning till  resmålet på något sätt. När jag var på den grekiska ön  Karpatos  häromåret var <a href="http://www.ne.se/john-fowles">Fowles &#8221;Illusionisten&#8221;</a> perfekt, eftersom den  utspelar sig  just på en grekisk ö. Den ständiga närheten till havet,  dofterna, ja,  hela atmosfären fanns både i boken och omkring mig. Under  den vistelsen  läste jag också om <a href="http://www.ne.se/eyvind-johnson">Eyvind Johnsons </a>&#8221;Strändernas svall&#8221;,  också det en  härlig läsupplevelse när man är på plats.</p>
<div>
<div><cite></cite>I maj var jag några dagar i Aten och då passade  <a href="http://www.ne.se/theodor-kallifatides">Kallifatides</a> &#8221;Mödrar  och söner&#8221; perfekt, eftersom den utspelar sig där  och förmedlar mycket av  grekisk kultur. Reselektyr kan ju också omfatta tiden före och efter resan och på så   sätt förlänga och förstärka resupplevelsen. Har själv haft stor   behållning av att läsa Barbara Nadels deckarserie plus Ingmar Karlssons   faktaböcker efter min vistelse i Istanbul för några år sedan. Barbara   Nadel är skicklig på att väva in mycket av det som sker i Turkiet just   nu i sina romaner och Ingmar Karlsson, som är konsul där, vet vad han  talar om. Allt mycket givande reselektyr enligt min mening.&#8221;</div>
<div>***</div>
<div>
<h3>Stort tack för alla era fina tips!</h3>
<p><strong>Andra bloggar om:</strong> <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/reselektyr">reselektyr,</a> <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/sommarlov">sommarlov</a> <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/ledighet">ledighet, </a><a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/resa">resa</a></div>
</div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.kunskapsbloggen.se/2010/07/28/har-ar-era-tips-pa-reselektyr/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Hemligheter till makulering</title>
		<link>http://www.kunskapsbloggen.se/2010/06/02/hemligheter-till-makulering/</link>
		<comments>http://www.kunskapsbloggen.se/2010/06/02/hemligheter-till-makulering/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 02 Jun 2010 08:48:08 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Ellen Albertsdóttir</dc:creator>
				<category><![CDATA[Humaniora]]></category>
		<category><![CDATA[Just nu]]></category>
		<category><![CDATA[Post Secret]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.kunskapsbloggen.se/?p=2978</guid>
		<description><![CDATA[Skoltiden har sina mörka skuggor. Det visar inte minst årsboken vid Massaponax High School i USA, i vilken eleverna har inbjudits att anonymt berätta om sina hemligheter. ”Jag känner mig så ensam att jag sätter på larmet på min telefon och låtsas att jag får sms”, skriver någon.
Årsboksredaktionen har inspirerats av succébloggen Post Secret, som låter läsaren skicka in sina hemligheter på vykort till initiativtagaren Frank Warren. Okända människor avslöjar här hur de ångrar sina liv – att de inte älskar sina makar, eller att de hatar sina jobb. Någon ...]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Skoltiden har sina mörka skuggor. Det visar inte minst <a href="http://www.myfoxdc.com/dpp/news/response-to-hs-yearbook-confessions-052010" target="_blank">årsboken vid Massaponax High School i USA</a>, i vilken eleverna har inbjudits att anonymt berätta om sina hemligheter. ”Jag känner mig så ensam att jag sätter på larmet på min telefon och låtsas att jag får sms”, skriver någon.</p>
<p>Årsboksredaktionen har inspirerats av succébloggen <a href="http://www.postsecret.com/" target="_blank">Post Secret</a>, som låter läsaren skicka in sina hemligheter på vykort till initiativtagaren Frank Warren. Okända människor avslöjar här hur de ångrar sina liv – att de inte älskar sina makar, eller att de hatar sina jobb. Någon lyssnar, och det blir till en slags terapi.</p>
<p>”Vi ville inte ignorera high schools mörka sidor”, förklarar Kate, medlem i redaktionen, å sin sida årsbokens svärta. Hemligheterna är trots allt såväl kärleksfulla som solkiga, liksom livet självt. Som sådana går de också bortom <a href="http://www.ne.se/high-school" target="_blank">high schools</a> alla schabloner &#8211; tänk <a href="http://www.imdb.com/title/tt0088847/" target="_blank">The Breakfast Club</a>, detta flaggskepp bland high school-filmer.</p>
<p>Och just därför har skolan nu valt att dra in och ersätta hela upplagan.</p>
<p>I historien om skoltiden tycks nämligen bara lyckliga slut rymmas.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.kunskapsbloggen.se/2010/06/02/hemligheter-till-makulering/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Bloggutmaning: föreslå Victorias valspråk</title>
		<link>http://www.kunskapsbloggen.se/2010/05/26/bloggutmaning-foresla-victorias-valsprak/</link>
		<comments>http://www.kunskapsbloggen.se/2010/05/26/bloggutmaning-foresla-victorias-valsprak/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 26 May 2010 08:01:51 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Ellen Albertsdóttir</dc:creator>
				<category><![CDATA[Humaniora]]></category>
		<category><![CDATA[Just nu]]></category>
		<category><![CDATA[bloggutmaning]]></category>
		<category><![CDATA[kungligt]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.kunskapsbloggen.se/?p=2947</guid>
		<description><![CDATA[Prinsessbröllop stundar, och veckans utmaning på Kunskapsbloggen blir därför att formulera ett förslag på hur kronprinsessan Victorias valspråk, som framtida regent, skulle kunna se ut. Som inspiration på vägen bjuder vi även på historiska valspråk genom tiderna. Vilken kung hade till exempel valspråket "All makt är av Gud"? Och vilken drottning hade "Vishet är regeringens grundpelare"?]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Prinsessbröllop stundar, och veckans utmaning på Kunskapsbloggen blir därför att  <strong>formulera ett förslag på hur <a href="http://www.ne.se/victoria/1591078" target="_blank">kronprinsessan Victorias</a> <a href="http://www.ne.se/valspråk" target="_blank">valspråk</a>, som framtida regent, skulle kunna se ut.</strong></p>
<p>Svara direkt i kommentarsfältet eller, om du har en egen blogg, svara på din blogg och länka tillbaka till oss.  Om du har en blogg: glöm i så fall inte att klistra in länken med svar i kommentarsfältet om detta inte sker automatiskt.</p>
<p>Som inspiration på vägen bjuder vi på historiska valspråk genom tiderna&#8230;</p>
<ul>
<li>Gustav Vasa: <em>Omnis potestas a Deo est</em> (&#8217;All makt är av  Gud&#8217;)</li>
<li>Erik XIV: <em>Deus dat cui vult</em> (&#8217;Gud ger åt vem Han  vill&#8217;)</li>
<li>Johan III: <em>Deus protector noster</em> (&#8217;Gud vår  beskyddare&#8217;)</li>
<li>Sigismund: <em>Cor regis in manu Domini</em> (&#8217;Konungens hjärta är i Herrens hand&#8217;)</li>
<li>Karl IX: <em>Jehovah  solatium meum</em> (&#8217;Herren är min tröst&#8217;)</li>
<li>Gustav II Adolf: <em>Gloria  Altissimo suorum refugio</em> (&#8217;Ära vare den Högste, de sinas  tillflykt&#8217;)</li>
<li>Kristina: <em>Columna regni sapientia</em> (&#8217;Vishet  är regeringens grundpelare&#8217;)</li>
<li>Karl X Gustav: <em>In Jehovah sors  mea, ipse faciet</em> (&#8217;I Gud mitt öde, Han själv skall göra det&#8217;)</li>
<li>Karl  XI: <em>In Jehovah sors mea, ipse faciet – Factus est Dominus protector  meus</em> (&#8217;Herren är vorden min beskyddare&#8217;)</li>
<li>Karl XII: <em>Dominus  protector meus</em> (&#8217;Herren min beskyddare&#8217;) och <em>Med Guds hjälp</em></li>
<li>Ulrika  Eleonora: <em>In Deo spes mea</em> (&#8217;I Gud mitt hopp&#8217;)</li>
<li>Fredrik  I: <em>In Deo spes mea</em></li>
<li>Adolf Fredrik: <em>Salus publica  salus mea</em> (&#8217;Statens välfärd min välfärd&#8217;)</li>
<li>Gustav III: <em>Fäderneslandet</em></li>
<li>Gustav  IV Adolf: <em>Gud och folket</em></li>
<li>Karl XIII: <em>Folkets väl  min högsta lag</em></li>
<li>Karl XIV Johan: <em>Folkets kärlek min  belöning</em></li>
<li>Oscar I: <em>Rätt och sanning</em></li>
<li>Karl  XV: <em>Land skall med lag byggas</em></li>
<li>Oscar II: <em>Brödrafolkens  väl</em>; efter unionsupplösningen 1905: <em>Sveriges väl</em></li>
<li>Gustaf  V: <em>Med folket för fosterlandet</em></li>
<li>Gustaf VI Adolf: <em>Plikten  framför allt</em></li>
<li>Carl XVI Gustaf: <em>För Sverige – i tiden</em></li>
</ul>
<p>Vilket valspråk är er favorit? Mitt är nog ett icke-kungligt, <a href="http://www.ne.se/svenska-akademien" target="_blank">Svenska Akademiens</a> snygga &#8221;Snille och smak&#8221;.</p>
<p>På tal om förra veckans bloggutmaning: tack till <a href="http://v-a.se/blogg/2010/05/kunskapsspridning-pa-facebook/://" target="_blank">VA-bloggen</a> för fina tips. Jag håller med om  <a href="http://www.facebook.com/TED" target="_blank">TED</a>, men ska nog börja prenumerera även på de två övriga. Tack!</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.kunskapsbloggen.se/2010/05/26/bloggutmaning-foresla-victorias-valsprak/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>19</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Ska Victoria överlämnas av pappa?</title>
		<link>http://www.kunskapsbloggen.se/2010/05/21/ska-victoria-overlamnas-av-pappa/</link>
		<comments>http://www.kunskapsbloggen.se/2010/05/21/ska-victoria-overlamnas-av-pappa/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 21 May 2010 11:46:37 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Ellen Albertsdóttir</dc:creator>
				<category><![CDATA[Humaniora]]></category>
		<category><![CDATA[I fokus]]></category>
		<category><![CDATA[Just nu]]></category>
		<category><![CDATA[brudöverlämning]]></category>
		<category><![CDATA[kungligt]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.kunskapsbloggen.se/?p=2925</guid>
		<description><![CDATA[Jag har inte hört kronprinsessan Victoria själv nämna det, men på senare tid har det blossat upp en stor debatt om huruvida Victoria ska överlämnas av sin pappa eller inte. "Präster vädjar om svensk bröllopssed", skriver till exempel DN idag. Kan det bero på att Svenska kyrkans präster är trötta på att allt fler brudpar tar till sig denna amerikanska sed, "känd från TV"? Och att de helt enkelt använder prinsessbröllopet för att få ut sitt budskap - att brudöverlämning är fel - till allmänheten?]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Jag har inte hört <a href="http://www.ne.se/victoria/1591078" target="_blank">kronprinsessan Victoria</a> själv nämna det, men på senare tid har det blossat upp en stor debatt om huruvida Victoria ska överlämnas av sin pappa eller inte. &#8221;Präster vädjar om svensk bröllopssed&#8221;, <a href="http://www.dn.se/nyheter/sverige/praster-vadjar-om-svensk-brollopssed-1.1109068" target="_blank">skriver till exempel DN idag</a>. Kan det bero på att <a href="http://www.ne.se/svenska-kyrkan" target="_blank">Svenska kyrkan</a>s präster är trötta på att allt fler brudpar tar till sig denna amerikanska sed, &#8221;känd från TV&#8221;? Och att de helt enkelt använder prinsessbröllopet för att få ut sitt budskap &#8211; att brudöverlämning är fel &#8211; till allmänheten?</p>
<p><a href="http://www.facebook.com/#%21/group.php?gid=120289521319828&amp;ref=ts" target="_blank">&#8221;Vi  som vill att Victoria och Daniel ska gå in sida vid sida i kyrkan&#8221;</a> är en Facebook-grupp med drygt tvåtusen medlemmar. Deras motivering? &#8221;Brudöverlämning är en sed som har sina rötter i en tid innan kvinnor var  myndiga och uttrycker överlämnandet från en förmyndare till en annan.&#8221;</p>
<div id="attachment_2926" class="wp-caption alignnone" style="width: 310px"><img class="size-medium wp-image-2926" title="Var kommer pappa kungen in i bilden?" src="http://www.kunskapsbloggen.se/wp-content/uploads/2010/05/victoria_choklad-300x275.jpg" alt="Foto: Cloetta" width="300" height="275" /><p class="wp-caption-text">Var kommer pappa kungen in i bilden? Foto: Cloetta</p></div>
<p>I NE-reportaget <a href="http://www.ne.se/rep/vigselsedernas-svenska-historia-n%C3%A4r-br%C3%B6llopsklockor-ringa" target="_blank">&#8221;Vigselsedernas svenska historia: När bröllopsklockorna ringa&#8221;</a> skriver Jan-Olof Aggedal,<br />
komminister i Svenska kyrkan och teologie doktor, också följande:</p>
<p>&#8221;Ett synligt tecken på att kristendomen uppfattar äktenskapet som ett kompanjonskap, en relation som man och kvinna skapar tillsammans, är att de träder in i kyrkan tillsammans. Den anglosaxiska seden att brudens far för henne till altaret och överlämnar henne till brudgummen har aldrig varit svensk tradition, men har spridit sig som en löpeld sedan 1981 då TV direktsände <a href="http://www.youtube.com/watch?v=5lfGMoVMCLs" target="_blank">Dianas Spencers och prins Charles bröllop</a>.&#8221;</p>
<p>Då förstår man att Svenska kyrkan inte vill ha en repris. Prinsessbröllopet kommer trots allt direktsändas i Sverige, och antagligen bli trendsättande. Denna kamp är alltså viktig för en kyrka vars präster vill kunna säga nej till brudöverlämning.</p>
<p>Hovets informationschef Nina Eldh <a href="http://www.aftonbladet.se/brollopet/article7147818.ab" target="_blank">säger däremot till  Aftonbladet</a> att symboliken i brudöverlämningen som planeras är  annorlunda, att det handlar om att “kungen för fram tronföljaren och  lämnar över henne till en man som blivit accepterad”. Känns det inte  som en nödlösning?</p>
<p>Eller vad tycker ni? Är det upp till Victoria och <a href="http://www.ne.se/daniel-westling" target="_blank">Daniel</a> att själva bestämma? Eller är det viktigt att respektera svensk tradition? Ett uttalande man ofta hör när det handlar om <a href="http://www.ne.se/br%C3%B6llop" target="_blank">bröllop</a>, i allmänhet, är: &#8221;det är ERT bröllop, ni bestämmer!&#8221; Men hur är det när bröllopet blir en statsangelägenhet?</p>
<p>Och vad säger egentligen Victoria? Jag är väldigt nyfiken på hur det <em>egentligen </em>kommer att bli.</p>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 139px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">Den seden överensstämmer inte med nordisk tradition eftersom brudparet     enligt den går till altaret tillsammans som ett tecken på att de    är på väg att sluta en frivillig ömsesidig överenskommelse    mellan två myndiga individer. I äktenskapsbalkens 4 kapitel (1987:230)     stadgas att äktenskap ingås genom vigsel i närvaro av släktingar    eller andra vittnen, att kvinna och man samtidigt ska vara närvarande  samt    att de var för sig på fråga från vigselförrättaren    ger till känna att de samtycker till äktenskap. Därefter ska    vigselförrättaren förklara dem som makar.Bröllopstraditionerna liksom alla livsritstraditioner växlar över    tid. En präst berättar om hur det kunde gå till på 1970-    och 80-talen i Malmö. Det var på den tiden då prästen    utfärdade hindersprövningen, inte som i dag en tjänsteman på    lokala skattekontoret. Då hände det att brudparet på sin lunch    kom in på pastorsexpeditionen för att ansöka om hindersprövning.    När de fått den beviljad gick de över torget till guldsmeden    för att köpa ringar och därefter till blomsterhandlaren för    att köpa brudbukett. Sedan återvände de till kyrkan för    att under lunchens sista minuter vigas av prästen med vaktmästare    och kantor som vittnen. Det förekom att man var klädd i jeans och    tofflor, allt enligt tidens mode. Går man längre tillbaka i tiden    var det inte alls ovanligt med små vigslar som förrättades på    pastorsexpeditionen, i prästgården eller i kyrkans sakristia.</p>
<p><strong>Bröllop med klassförtecken</strong><br />
I Sverige har det alltid förekommit vigslar av olika storlek. Den  medeltida    vigselgudstjänsten bestod av två delar: den egentliga vigselakten    framför kyrkporten och brudmässan vid altaret. I samband med  reformationen    utökades ordningen till att även innehålla en utförlig    förmaning, vilken troligen lästes upp vid förlovningen, en andra    del var själva vigselakten vid kyrkporten, den tredje utgjordes av  brudmässan    samt en fjärde del av välsignelsen av brudsängen.</p>
<p>1600- och 1700-talen var de stora bondbröllopens tid, även om säkert    många mindre bröllop förekom. Vigseln förrättades    i sockenkyrkan i regel direkt före söndagens gudstjänst, och    efter predikan och eventuellt nattvardsfirande sjöngs brudmässan.    En bit in på 1880-talet avtar antalet vigslar i kyrkorummet. I  städerna    är det då arbetarklassen som vigs i kyrkan och inte    längre i samband med söndagens gudstjänst, medan överklassen    arrangerar vigslar i hemmen. Samma utveckling sker på landsbygden där    storböndernas döttrar vigs hemma medan de trångbodda och lågavlönade    vigs i prästgården.</p>
<p><strong>Kronbrud</strong><br />
Kronan är ett kungligt tecken som vid vigseln bärs som en symbol för    att brud och brudgum är kung och drottning för en dag. Det finns  exempel    från svensk medeltid att kyrkans Mariaskulptur hade en löstagbar    krona som bruden fick låna. Genom den folkliga Mariafromheten kom  kronan    alltmer att uppfattas som jungfrulighetens symbol och bars som ett  tecken på    att bruden var oskuld. 1686 års kyrkolag stadgar strängt att den    kvinna som gått till sängs med sin fästman och ändå    använde kyska brudens skrud var tvungen att böta två    daler till kyrkan. Användes kronan av brud som födde barn för    tidigt efter bröllopet, var kronan tvungen att putsas innan den    kunde lånas ut igen.</p>
<p>Studerar man tidningarnas bröllopsfoton upptäcker man att det i dag    är ett fåtal brudar som bär krona. Eftersom kronsymbolen inte    betyder så mycket för brudparen väljer de flesta brudar att    gifta sig utan krona. Detta inte minst eftersom böllopsmagasinen  påpekar    att krona och vit klänning enbart får bäras av den som    är oskuld. Dessutom gifter man sig i dag senare i livet än    vad man gjorde för femtio år sedan. Många gifter sig först    när de fått barn.</p>
<p><strong>Ringen och lysningen</strong><br />
En symbol som är levande och som dessutom är obligatorisk vid en  kyrklig    vigsel är ringen. Förlovnings- och vigselringen är ett tecken    på det ömsesidiga löfte som är tänkt att vara för    evigt. Ringen har ingen början och inget slut. Ringen markerar för    omgivningen att den som bär den har ett förhållande som han/hon    vill vara trogen. I svensk tradition bär man ringen på vänstra    handens ringfinger, vilket i folktron förklarats med att det skulle gå     ett blodkärl härifrån direkt till hjärtat.</p>
<p>Lysning var tidigare obligatorisk och skulle ske tre söndagar i rad  genom    kungörelse från predikstolen i kvinnans hemförsamling. Man skulle    kunna säga att lysningen, som infördes i Sverige av påven Innocentius    III 1216, var en offentlig hindersprövning. Den som kände till något    skäl mot äktenskapet, till exempel att kontrahenterna var nära    släkt med varandra, hade att anmäla detta. Några legala protester    mot äktenskap förekom emellertid mycket sällan, varför den    obligatoriska lysningen upphörde 1969.</p>
<p>De formella kraven för att ingå äktenskap i Sverige i dag är:<br />
<strong>o </strong>att man inte är omyndig<br />
<strong>o</strong> att man inte är släkt med varandra i rätt    upp- och nedstigande led eller helsyskon<br />
<strong>o</strong> att man inte redan är gift</p>
<p><strong>Kyrkliga och borgerliga bröllop</strong><br />
Långt ifrån alla brudpar väljer i dag att gifta sig i Svenska    kyrkan (ca 54 procent). Kyrkbröllop innehåller ofta personliga inslag    med sång, musik och bibelläsning som utförs av vänner till    brudparet. En del kyrkbröllop sker med bruden i vit klänning och  brudgummen    i frack samt med många gäster. Flertalet väljer dock en enklare    kyrklig vigsel då bruden bär klänning i sin favoritfärg,    ofta med matchande brudbukett och brudgummen i kostym. Även dessa  vigslar    har ofta personliga inslag av sång och musik.</p>
<p>Alla vigselgudstjänster i Svenska kyrkans ordning ska föregås    av samtal och planering mellan brudpar och vigselpräst. Andra väljer    borgerlig vigsel (ca 30 procent) eller en vigsel i annan religions  ordning (ca    16 procent).</p>
<p>Det var så sent som 1908 som borgerlig vigsel blev tillgänglig för    alla i Sverige. Frikyrkopastorer erhöll vigselrätt i samband med  religionsfrihetslagen    1951. Det som skiljer den kyrkliga vigseln från den borgerliga är    att den förra förutom den juridiska delen med frågor och löften    innehåller förbön för brudparets liv tillsammans och undervisning    om äktenskapet.</p>
<p><em>(Artikeln publicerad 2006-05-31)</em></p>
<p><em>Litteratur</em><br />
Åke Andrén, <em>Äktenskap och vigsel i dag  liturgiska    utvecklingslinjer </em>(1981)<br />
Lars Bondeson, <em>Seder och bruk vid bröllop</em> (1988)<br />
Nils-Arvid Bringéus, Bröllopsseder i Sverige  en översikt    (Tro &amp; Tanke 1992:9)<br />
Nils-Arvid Bringéus, <em>Den kyrkliga seden</em> (2005)<br />
Sven-Erik Brodd, Äktenskapets sakramentalitet  till frågan    om äktenskapets teologiska motivering (Tro &amp; Tanke 1992:9)<br />
<em>Bröllop</em>, Kulturens årsbok 1993<br />
Rolf Nygren, Varför löften just i kyrkan?  om rätten    bakom riten (Tro &amp; Tanke 1992:2)</p>
<div id="secondary">
<div class="content">
<h2 style="cursor: pointer;"><span class="toggle">Läs  mer ur Encyklopedi</span></h2>
<div class="expandable">
<ul class="list notop">
<li><a href="http://www.ne.se.ludwig.lub.lu.se/lang/vigsel">vigsel</a></li>
<li><a href="http://www.ne.se.ludwig.lub.lu.se/lang/br%C3%B6llop">bröllop</a></li>
<li><a href="http://www.ne.se.ludwig.lub.lu.se/lang/f%C3%B6rlovning">förlovning</a></li>
<li><a href="http://www.ne.se.ludwig.lub.lu.se/lang/gifterm%C3%A5l">giftermål</a></li>
<li><a href="http://www.ne.se.ludwig.lub.lu.se/lang/diana/153187">Diana</a></li>
<li><a href="http://www.ne.se.ludwig.lub.lu.se/lang/charles/143617">Charles</a></li>
<li><a href="http://www.ne.se.ludwig.lub.lu.se/lang/%C3%A4ktenskapsbalken">äktenskapsbalken</a></li>
<li><a href="http://www.ne.se.ludwig.lub.lu.se/lang/hinderspr%C3%B6vning">hindersprövning</a></li>
<li><a href="http://www.ne.se.ludwig.lub.lu.se/brudm%C3%A4ssa">brudmässa</a></li>
<li><a href="http://www.ne.se.ludwig.lub.lu.se/lang/brudkrona">brudkrona</a></li>
<li><a href="http://www.ne.se.ludwig.lub.lu.se/f%C3%B6rlovningsring">förlovningsring</a></li>
<li><a href="http://www.ne.se.ludwig.lub.lu.se/lang/vigselring">vigselring</a></li>
</ul>
</div>
<h2 style="cursor: pointer;"><span class="toggle">Bokmärk</span></h2>
<div class="expandable">
<p class="bookmark_icons"><a class="tt" title="Digg" href="http://digg.com/submit?phase=2&amp;url=http://www.ne.se.ludwig.lub.lu.se/report/fullreport.jsp?i_art_id=RP10271"><img src="http://www.ne.se.ludwig.lub.lu.se/resources/images/icn_digg.jpg" alt="" /></a> <a class="tt" title="Delicious" href="http://del.icio.us/post?url=http://www.ne.se.ludwig.lub.lu.se/report/fullreport.jsp?i_art_id=RP10271"><img src="http://www.ne.se.ludwig.lub.lu.se/resources/images/icn_delicious.jpg" alt="" /></a> <a class="tt" title="Technorati" href="http://technorati.com/faves?add=http://www.ne.se.ludwig.lub.lu.se/report/fullreport.jsp?i_art_id=RP10271"><img src="http://www.ne.se.ludwig.lub.lu.se/resources/images/icn_teknorati.jpg" alt="" /></a></p>
</div>
</div>
</div>
<div id="icons">
<ul>
<li class="comment"> <a id="feedback" class="tt modal" rel="modal_feedback" href="http://www.ne.se.ludwig.lub.lu.se/modals/feedback.jsp?articleTitle=Vigselsedernas%20svenska%20historia:%20N%C3%A4r%20br%C3%B6llopsklockor%20ringa&amp;articleId=RP10271">Synpunkter på artikel</a></li>
<li class="print"> <a id="print_link" class="print_link tt" onclick="window.open(this.href);return false;" rel="nofollow" href="http://www.ne.se.ludwig.lub.lu.se/rep/vigselsedernas-svenska-historia-n%C3%A4r-br%C3%B6llopsklockor-ringa?i_art_id=RP10271&amp;mode=print">Utskriftsvänlig  sida</a></li>
</ul>
</div>
<p><script type="text/javascript">// <![CDATA[
    initFacebox('save', null);    
    initTooltip('save', null);    
    initTooltip('feedback', null);
    initFacebox('feedback', null);
    initTooltip('print_link', null);
    initTooltip('editPackage', null);
// ]]&gt;</script></p>
<div id="user">
<ul id="userinfo" class="userinfo dropdown">
<li class="loggedin first-child"><strong>Lunds  Universitet</strong></li>
<li class="login"> <strong><a id="loginAnchor" class="modal" rel="modal_login" href="http://www.ne.se.ludwig.lub.lu.se/user/loginmodal.jsp?redir=%2frep%2fvigselsedernas-svenska-historia-n%25C3%25A4r-br%25C3%25B6llopsklockor-ringa&amp;orgQueryString="> Personlig inloggning </a></strong></li>
<li class="member"><strong><a href="http://www.ne.se.ludwig.lub.lu.se/user/createUser_start.jsp">Skapa  personligt konto</a></strong></li>
<li class="customize" style="display: block;"> <span class="text"> <a class="smalltext active" title="Normal text">a</a> <a class="largetext" title="Stor text">A</a> </span> <a class="contrast" title="Hög kontrast">K</a></li>
</ul>
<p><script type="text/javascript">// <![CDATA[
            initDropdown('userinfo');</p>
<p>// ]]&gt;</script> <script type="text/javascript">// <![CDATA[
        initFacebox('loginAnchor', null);</p>
<p>// ]]&gt;</script></div>
<div id="subnav">
<ul id="menu" class="menu dropdown">
<li class="droplist"><a href="http://www.ne.se.ludwig.lub.lu.se/useful/index.jsp">Nytta</a>
<ul>
<li><a href="http://www.ne.se.ludwig.lub.lu.se/bl%C3%A4ddra">Bläddra</a></li>
<li><a href="http://www.ne.se.ludwig.lub.lu.se/asktheexpert/index.jsp">Fråga  experten</a></li>
<li><a href="http://www.ne.se.ludwig.lub.lu.se/atlas/index.jsp">NE:s atlas</a></li>
<li><a href="http://www.ne.se.ludwig.lub.lu.se/search/calendarsearch.jsp">Datumsökning</a></li>
<li><a href="http://www.ne.se.ludwig.lub.lu.se/report/report.jsp">Reportage</a></li>
<li><a href="http://www.ne.se.ludwig.lub.lu.se/static/useful/yearbook/index.jsp">Årsöversikter</a></li>
<li><a href="http://www.ne.se.ludwig.lub.lu.se/static/useful/samlingar/index_user.jsp">Samlingar</a></li>
<li><a href="http://www.ne.se.ludwig.lub.lu.se/rainbow/index.jsp">Regnbågen</a></li>
<li><a href="http://www.ne.se.ludwig.lub.lu.se/static/tools/mobil/index.jsp">NE  i mobilen</a></li>
<li><a href="http://www.ne.se.ludwig.lub.lu.se/static/customer/register/registernews_user.jsp">Nyhetsbrev</a></li>
<li><a href="http://www.ne.se.ludwig.lub.lu.se/static/tools/index.jsp">Widgets</a></li>
<li><a href="http://www.ne.se.ludwig.lub.lu.se/static/help/faqfilm.jsp">Instruktionsfilmer</a></li>
</ul>
</li>
<li class="droplist"><a href="http://www.ne.se.ludwig.lub.lu.se/entertainment/index.jsp">Nöje</a>
<ul>
<li><a href="http://www.ne.se.ludwig.lub.lu.se/kunskapsjakten">Kunskapsjakten</a></li>
<li><a href="http://www.ne.se.ludwig.lub.lu.se/historiska_personer">Historiska  personer</a></li>
<li><a href="http://www.ne.se.ludwig.lub.lu.se/entertainment/crosswordassistance.jsp">Korsordshjälpen</a></li>
<li><a href="http://www.ne.se.ludwig.lub.lu.se/static/entertainment/korsord.jsp">Korsord</a></li>
<li><a href="http://www.ne.se.ludwig.lub.lu.se/static/entertainment/krypto.jsp">Krypto</a></li>
<li><a href="http://www.ne.se.ludwig.lub.lu.se/static/entertainment/sudoku.jsp">Sudoku</a></li>
<li><a href="http://www.ne.se.ludwig.lub.lu.se/static/useful/nutidstest/index.jsp">Nutidstester</a></li>
<li><a href="http://www.ne.se.ludwig.lub.lu.se/entertainment/rhymesearch.jsp">Rimhjälpen</a></li>
<li><a href="http://www.ne.se.ludwig.lub.lu.se/games/flaggame.jsp">Flaggspelet</a></li>
</ul>
</li>
<li><a href="../" target="_blank">Kunskapsbloggen</a></li>
<li><a onclick="window.open(this.href);return false;" href="https://www.ne.se.ludwig.lub.lu.se:2443/static/shop/index.jsp">Butik</a></li>
<p><!--                  Check if current user is logged in - otherwize show login window                  --></p>
<li><strong class="skola"><a href="http://www.ne.se.ludwig.lub.lu.se/school/index.jsp">NE SKOLA</a></strong></li>
</ul>
<p><script type="text/javascript">// <![CDATA[
        initFacebox('loginSchoolAnchor', null);
        initDropdown('menu');</p>
<p>// ]]&gt;</script></div>
<p><span> </span></div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.kunskapsbloggen.se/2010/05/21/ska-victoria-overlamnas-av-pappa/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>3</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Vilka böcker läste Hitler?</title>
		<link>http://www.kunskapsbloggen.se/2010/05/17/vilka-bocker-laste-hitler/</link>
		<comments>http://www.kunskapsbloggen.se/2010/05/17/vilka-bocker-laste-hitler/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 17 May 2010 11:59:32 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Ellen Albertsdóttir</dc:creator>
				<category><![CDATA[Humaniora]]></category>
		<category><![CDATA[I fokus]]></category>
		<category><![CDATA[Just nu]]></category>
		<category><![CDATA[historia]]></category>
		<category><![CDATA[litteratur]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.kunskapsbloggen.se/?p=2890</guid>
		<description><![CDATA[ Timothy W Ryback, amerikansk historiker, är nu aktuell på svenska med boken "Böckerna som formade Hitler" (Natur &#038; Kultur). "Jag tror verkligen att ett privat bibliotek kan ge unika insikter i människors liv. Och jag tror att för en person som är så ogenomtränglig som Hitler förser hans läsningar oss med en unik öppning", säger han.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Timothy W Ryback, amerikansk historiker, är nu aktuell på svenska med boken &#8221;Böckerna som formade Hitler&#8221; (Natur &amp; Kultur). &#8221;Jag tror verkligen att ett privat bibliotek kan ge unika  insikter i människors liv. Och jag tror att för en person som är så  ogenomtränglig som Hitler förser hans läsningar oss med en unik öppning&#8221;, <a href="http://www.dn.se/dnbok/bockerna-som-praglade-hitler-1.1091281" target="_blank">säger han till DN</a>.</p>
<p>&#8221;The Passing of the Great Race&#8221; (Madison Grant), översatt till tyska 1925,  är en av de böcker som <a href="http://www.ne.se/adolf-hitler" target="_blank">Hitler</a> tog till sig. &#8221; Jag skulle vilja hävda att det är den mest destruktiva  boken som gavs ut under 1900-talet. Det var en av de viktigaste böckerna  bakom formandet av Hitlers paranoia. Och i förlängningen politiken som  ledde fram till de tyska raslagarna, andra världskriget och Förintelsen&#8221;, säger Rybak. I flera av böckerna kan man se hur han klottrat i marginalen, och på så vis tydligt inspirerats.</p>
<p>Även <a href="http://www.ne.se/miguel-de-cervantes" target="_blank">Miguel de Cervantes</a> &#8221;<a href="http://www.ne.se/don-quijote" target="_blank">Don Quijote</a>&#8221; sägs ha format Hitler, eller åtminstone ingått i hans bibliotek. Och visst tycks Hitler ha slagits mot väderkvarnar, eller åtminstone sett ett hot som inte fanns.</p>
<p>Lustigt nog tycks en del se det faktum att Hitler hade <a href="http://www.expressen.se/kultur/1.1978069/timothy-w-ryback-bockerna-som-formade-hitler" target="_blank">drygt 16 000 volymer i sitt bibliotek</a> som ett bevis för att läsning i sig inte nödvändigtvis är något gott. Hitler får ju alltid personifiera själva ondskan. Men givetvis måste det spela viss roll vad vi läser &#8211; och i Hitlers bibliotek rymdes en hel del <a href="http://www.ne.se/antisemitism" target="_blank">antisemitisk</a> och <a href="http://www.ne.se/rasism" target="_blank">rasistisk</a> propaganda.</p>
<p>Vilka kända personers bibliotek är ni nyfikna på? Och hur tror ni att vi formas av böckerna som vi läser?</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.kunskapsbloggen.se/2010/05/17/vilka-bocker-laste-hitler/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Bloggutmaning: Visuell kunskapsspridning</title>
		<link>http://www.kunskapsbloggen.se/2010/05/05/bloggutmaning-visuell-kunskapsspridning/</link>
		<comments>http://www.kunskapsbloggen.se/2010/05/05/bloggutmaning-visuell-kunskapsspridning/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 05 May 2010 12:25:46 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Ellen Albertsdóttir</dc:creator>
				<category><![CDATA[Just nu]]></category>
		<category><![CDATA[bloggutmaning]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.kunskapsbloggen.se/?p=2836</guid>
		<description><![CDATA[Dags för veckans bloggutmaning! Kunskapsbloggen utmanar alla som känner sig manade att svara på följande på sin egen blogg (och sedan klistra in länken med svar i kommentarsfältet om detta inte sker automatiskt, och har man ingen egen blogg går det givetvis bra att svara direkt i kommentarsfältet):  Ge tre tips på kunskapsspridande film, teveserie eller YouTube-klipp! ]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong>Dags för veckans bloggutmaning! </strong>Kunskapsbloggen utmanar alla som känner sig manade att svara på följande på sin egen blogg (och sedan klistra in länken med svar i kommentarsfältet om detta inte sker automatiskt, och har man ingen egen blogg går det givetvis bra att svara direkt i kommentarsfältet):</p>
<ul>
<li>Ge tre tips på kunskapsspridande filmer, teveserier eller YouTube-klipp!</li>
</ul>
<p>När ni  har svarat kommer jag att sammanfatta och länka tillbaka till er.  Tipsen är viktigast, men om ni har tid och lust får ni gärna motivera era val med några rader. Tillsammans tror jag att vi kan skapa en riktigt trevlig, visuell kunskapsbank!</p>
<p>Pst. Svara innan den 12 maj om du vill att ditt inlägg ska komma med i sammanfattningen&#8230;</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.kunskapsbloggen.se/2010/05/05/bloggutmaning-visuell-kunskapsspridning/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>3</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Tobleronepolitik: Låga angrepp i svensk valrörelse</title>
		<link>http://www.kunskapsbloggen.se/2010/04/27/laga-angrepp-i-svensk-valrorelse/</link>
		<comments>http://www.kunskapsbloggen.se/2010/04/27/laga-angrepp-i-svensk-valrorelse/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 27 Apr 2010 11:23:48 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Ellen Albertsdóttir</dc:creator>
				<category><![CDATA[I fokus]]></category>
		<category><![CDATA[Just nu]]></category>
		<category><![CDATA[Samhälle]]></category>
		<category><![CDATA[Val 2010]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.kunskapsbloggen.se/?p=2787</guid>
		<description><![CDATA[    "Den rödgröna oppositionen vill tillföra sammanlagt tolv miljarder kronor till skola, vård och omsorg. Regeringen är skeptisk till förslaget. 'Det är ren Tobleronepolitik. Man tar det på kortet och skickar fakturan till svenska folket', säger kommunminister Mats Odell (KD)." Odells uttalande är vasst och smart, men också ovanligt smutsigt. Det han refererar till är givetvis den så kallade Tobleroneaffären 1995, med Mona Sahlin i huvudrollen.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong><a href="http://www.svd.se/nyheter/inrikes/odell-ren-tobleronepolitik_4621527.svd" target="_blank">Saxat från SvD</a>:</strong></p>
<blockquote><p><strong> </strong>&#8221;Den rödgröna oppositionen vill tillföra sammanlagt tolv miljarder kronor  till skola, vård och omsorg. Regeringen är skeptisk till förslaget. &#8216;Det är ren Tobleronepolitik. Man tar det på kortet och skickar  fakturan till svenska folket&#8217;, säger kommunminister <a href="http://www.ne.se/mats-odell" target="_blank">Mats Odell</a> (KD).&#8221;</p></blockquote>
<p>Odells uttalande är vasst och smart, men också ovanligt smutsigt. Det han refererar till är givetvis den så kallade Tobleroneaffären 1995, med <a href="http://www.ne.se/mona-sahlin" target="_blank">Mona Sahlin</a> i huvudrollen. &#8221;Hennes förtroende både inom och utom partiet gick emellertid snabbt  förlorat sedan hennes sätt att handskas med tjänstekreditkort blivit  föremål för uppmärksamhet&#8221;, står det om Sahlin i NE.</p>
<div id="attachment_2793" class="wp-caption alignnone" style="width: 310px"><img class="size-full wp-image-2793" src="http://www.kunskapsbloggen.se/wp-content/uploads/2010/04/blogg_reportage.jpg" alt="Foto: ISTOCK" width="300" height="275" /><p class="wp-caption-text">Foto: ISTOCK</p></div>
<p>Ingen säger som Odell utan att det är genomtänkt och välplanerat. Frågan det väcker är om detta bara är början på en smutsig valrörelse. Det är därför värt att påminna om <a href="http://www.kunskapsbloggen.se/2010/03/23/negative-campaigning/" target="_blank">NE-redaktören Frans af Schmidts inlägg om detta på Kunskapsbloggen</a>:</p>
<blockquote><p>&#8221;I dag är &#8216;negative campaigning&#8217; uttrycket för dagen. Riksmedier lyfter  upp farhågorna att 2010 års valrörelse kommer att bli smutsigare än  någonsin, och att de politiska sakfrågorna riskerar att hamna i  skymundan till förmån för hätska diskussioner om politikers privatmoral  och eventuella dolda agendor.&#8221;</p></blockquote>
<p>Peter Esaiasson, professor i statsvetenskap vid <a href="http://www.ne.se/göteborgs-universitet" target="_blank">Göteborgs  universitet</a>, säger däremot <a href="http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.358358--det-ar-ren-tobleronepolitik-" target="_blank">så här till GP</a>: &#8221;Det är sådant man säger under en valrörelse, men att börja med det redan   nu är ovanligt.&#8221; Normalt, om än tidigt, alltså.</p>
<p>Vad tycker ni? Är Odells uttalande okej?</p>
<p><strong>Andra bloggar om: </strong><a href="http://knuff.se/q/tobleronepolitik" target="_blank">Tobleronepolitik</a>, <a href="http://knuff.se/q/negative+compaigning" target="_blank">negative campaigning<br />
</a><strong>Fler bloggar:</strong> <a href="http://rodaberget.wordpress.com/2010/04/27/oppet-brev-till-goran-hagglund-har-du-godkant-mats-odells-attack-mot-mona-sahlin/" target="_blank">Röda Berget svarar med öppet brev till Göran Hägglund</a>, <a href="http://www.leiph.se/2010/04/27/tobleronepolitik/" target="_blank">Leiph Berggren ser det däremot som en lysande politisk metafor</a></p>
<p><strong>Uppdatering 17:10, 27/4: </strong>Mats Odell tänker inte be om ursäkt. Men han får kritik från flera håll: <a href="http://www.sydsvenskan.se/sverige/article847134/Odell-Ren-Tobleronepolitik.html" target="_blank">Thomas Östros kräver en ursäkt</a>, och <a href="http://www.dn.se/nyheter/valet2010/tal-om-toblerone-fick-rodgrona-att-ilskna-till-1.1084519" target="_blank">medierådgivaren Paul Ronge säger så här till TT</a>: &#8221;Detta är ett absolut bottennapp. Det är bland det lägsta jag har hört.&#8221; Själv blir jag nog mest nyfiken på detta: vad tycker <a href="http://www.ne.se/kraft-foods-inc" target="_blank">Kraft Foods inc</a>, som äger varumärket Toblerone, egentligen om allt det här?</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.kunskapsbloggen.se/2010/04/27/laga-angrepp-i-svensk-valrorelse/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Veckans bloggutmaning: skriv om en bok!</title>
		<link>http://www.kunskapsbloggen.se/2010/04/21/veckans-bloggutmaning-skriv-om-en-bok/</link>
		<comments>http://www.kunskapsbloggen.se/2010/04/21/veckans-bloggutmaning-skriv-om-en-bok/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 21 Apr 2010 14:01:29 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Ellen Albertsdóttir</dc:creator>
				<category><![CDATA[Allmänt]]></category>
		<category><![CDATA[I fokus]]></category>
		<category><![CDATA[Just nu]]></category>
		<category><![CDATA[bloggutmaning]]></category>
		<category><![CDATA[världsbokdagen]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.kunskapsbloggen.se/?p=2746</guid>
		<description><![CDATA[Eftersom det är världsbokdagen på fredag blir veckans bloggutmaning att ni väljer en bok som har gjort stort intryck på er och skriver om den. Berätta gärna om på vilket sätt den har gjort intryck. Den här gången är deadline den 28 april kl 12:00. Tanken är alltså denna: Vi väljer ett ämne, ni skriver och länkar till oss, vi länkar tillbaka till er och sammanfattar.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Det är onsdag och har alltså blivit dags för en ny bloggutmaning. Jag tänkte däremot vänta till i morgon med att samla ihop <a href="http://www.kunskapsbloggen.se/2010/04/14/veckans-bloggutmaning-andy-warhol/" target="_blank">förra veckans Andy Warhol-bloggutmaning</a>. Anledningen är enkel: deadline var satt till den 21 april, och då borde man ju faktiskt få hela dagen på sig. Så ni får helt enkelt ge er till tåls (tänk även på att bloggutmaningen alltså fortfarande är öppen om någon av er vill delta!). I samband med det tänkte jag även svara på bloggutmaningen själv.</p>
<h3><strong>Veckans bloggutmaning: skriv om en bok!</strong></h3>
<p>Eftersom det är <a href="http://www.unesco.se/Bazment/Unesco/sv/Om-Unesco/varldsbokdagen_info.aspx" target="_blank">världsbokdagen</a> på fredag blir veckans bloggutmaning att ni väljer en bok som har gjort stort intryck på er och skriver om den. Berätta gärna om på vilket sätt den har gjort intryck. Den här gången är deadline den 28 april kl 12:00.</p>
<p>Tanken är alltså denna: Vi väljer ett ämne, ni skriver och länkar till oss, vi länkar tillbaka till  er och sammanfattar. Förhoppningsvis vill många vara med.</p>
<p>Och just det&#8230; den som inte har en egen blogg är varmt välkommen att klistra in sitt  bidrag direkt i kommentarsfältet.</p>
<p>Fråga gärna om det är något ni undrar!</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.kunskapsbloggen.se/2010/04/21/veckans-bloggutmaning-skriv-om-en-bok/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Veckans bloggutmaning: Andy Warhol</title>
		<link>http://www.kunskapsbloggen.se/2010/04/14/veckans-bloggutmaning-andy-warhol/</link>
		<comments>http://www.kunskapsbloggen.se/2010/04/14/veckans-bloggutmaning-andy-warhol/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 14 Apr 2010 08:00:25 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Ellen Albertsdóttir</dc:creator>
				<category><![CDATA[Humaniora]]></category>
		<category><![CDATA[I fokus]]></category>
		<category><![CDATA[Just nu]]></category>
		<category><![CDATA[Andy Warhol]]></category>
		<category><![CDATA[bloggutmaning]]></category>
		<category><![CDATA[En bild berättar]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.kunskapsbloggen.se/?p=2618</guid>
		<description><![CDATA[Flitiga läsare av denna blogg minns att vi förra året anordnade ett par bloggutmaningar. Min tanke är nu att plocka upp denna vår egen stafettpinne igen.Varför? Jo, det jag gillar med bloggutmaningar är att det, i bästa fall, kan fördjupa och bredda samtalet kring ett valt ämne. Tanken är denna: vi väljer ett ämne, ni skriver, vi länkar tillbaka till er och sammanfattar. Förhoppningsvis vill många vara med.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Flitiga läsare av denna blogg minns att vi förra året <a href="http://www.kunskapsbloggen.se/2009/07/30/bloggutmaning-kunskapsspridning/" target="_blank">anordnade ett par bloggutmaningar</a>. Min tanke är nu att plocka upp denna vår egen stafettpinne igen.Varför? Jo, det jag gillar med bloggutmaningar är att det, i bästa fall, kan fördjupa och bredda samtalet kring ett valt ämne. Tanken är denna: vi väljer ett ämne, ni skriver, vi länkar tillbaka till er och sammanfattar. Förhoppningsvis vill många vara med.</p>
<p>Denna vecka blir ämnet Andy Warhols konst. Detta apropå att <a href="http://www.ne.se/andy-warhol" target="_blank">Andy Warhols</a> ”Campbell’s Soup Can&#8221; i dag lyfts fram på NE.se och i NE:s nyhetsbrev. Konstkritikern <a href="http://www.ne.se/news/shownews.jsp?blogId=13404" target="_blank">Jonas Ellerström skriver också fint om detta konstverk</a>, för alla prenumeranter, på NE.se.</p>
<p>Jag vill att ni, precis som vi på NE har gjort, väljer ett <a href="http://images.google.se/images?um=1&amp;hl=sv&amp;lr=&amp;client=firefox-a&amp;rls=org.mozilla%3Asv-SE%3Aofficial&amp;channel=s&amp;tbs=isch%3A1&amp;sa=1&amp;q=aNDY+WARHOL+ART&amp;aq=f&amp;aqi=&amp;aql=&amp;oq=&amp;gs_rfai=&amp;start=0" target="_blank">konstverk av Andy Warhol</a> och sedan skriver om det. Varför gillar ni det? Vad säger det om sin tid? Vilken bild får du av Andy Warhol, eller av den eller det han porträtterar? Låt gärna konstverket bli utgångspunkten, men associera fritt! Själv planerar jag att göra detsamma under veckan som går.</p>
<p>När ni skrivit ett inlägg klistrar ni in länken nedan, så att jag inte missar att ni är med i utmaningen. Dessutom: den som inte har en egen blogg är varmt välkommen att klistra in sitt bidrag direkt i kommentarsfältet. Ni har till på onsdag om en vecka (21/4 2010) på er.</p>
<p>Och förresten, önska gärna framtida bloggutmaningar också.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.kunskapsbloggen.se/2010/04/14/veckans-bloggutmaning-andy-warhol/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>5</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Veckans datum i historien</title>
		<link>http://www.kunskapsbloggen.se/2010/04/09/veckans-datum-i-historien/</link>
		<comments>http://www.kunskapsbloggen.se/2010/04/09/veckans-datum-i-historien/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 09 Apr 2010 08:00:50 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Ellen Albertsdóttir</dc:creator>
				<category><![CDATA[Allmänt]]></category>
		<category><![CDATA[I fokus]]></category>
		<category><![CDATA[Just nu]]></category>
		<category><![CDATA[veckans datum]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.kunskapsbloggen.se/?p=2578</guid>
		<description><![CDATA[Håller ni koll på dagens datum? Varje fredag framöver kommer Kunskapsbloggen att bjuda på några historiska tillbakablickar på veckan som har gått. Läs här om Martin Luther Kings dödsdag, svensk Oscars-vinnare, Svenska Akademien från start till blogg, italiensk målare i Göteborg, hälsosamma städer, romsk nationaldag och svensk saligförklaring.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Håller ni koll på dagens datum? Varje fredag framöver kommer Kunskapsbloggen att bjuda på några historiska tillbakablickar på veckan som har gått.</p>
<p><img class="alignnone size-full wp-image-2580" src="http://www.kunskapsbloggen.se/wp-content/uploads/2010/04/blogg_datum1.jpg" alt="" width="300" height="275" /></p>
<p><strong>3 april</strong></p>
<p><a href="http://www.ne.se/sven-nykvist" target="_blank">Sven Nykvist</a> fick 1974 en Oscar för  fotot i <a href="http://www.ne.se/ingmar-bergman" target="_blank">Ingmar Bergmans</a> &#8221;Viskningar och rop&#8221;. Sist en svensk fick en Oscar, närmare bestämt två, var i mars när <a href="http://www.svd.se/nyheter/utrikes/svensk-fick-tva-oscar-i-morse_4394213.svd" target="_blank">Paul Ottosson plockade hem två statyetter</a> för ljudmixing och ljudredigering i &#8221;The Hurt Locker&#8221;.</p>
<p><strong>4 april</strong></p>
<p><a href="http://www.ne.se/martin-luther-king" target="_blank">Martin Luther King</a> skjuts till döds 1968. <a href="http://www.youtube.com/watch?v=PbUtL_0vAJk" target="_blank">Se Martin Luther Kings berömda tal på YouTube</a>, och hos American Rhetoric finns också <a href="http://www.americanrhetoric.com/speeches/mlkihaveadream.htm" target="_blank">texten till talet</a>.</p>
<p><strong>5 april</strong></p>
<p><strong></strong>Samfundet De Aderton, <a href="http://www.ne.se/svenska-akademien" target="_blank">Svenska Akademien</a>, grundas av <a href="http://www.ne.se/gustav-iii" target="_blank">Gustav III</a> 1786. Gustav III menade att Svenska Akademiens uppgift var att &#8221;att arbeta uppå svenska språkets renhet, styrka och höghet. Valspråket är &#8221;Snille och smak&#8221;. Akademiens ständige sekreterare <a href="http://www.ne.se/peter-englund/162690" target="_blank">Peter Englund</a> har en akademiblogg: <a href="http://akademiblogg.wordpress.com" target="_blank">&#8221;Att vara ständig.&#8221;</a></p>
<p><span style="color: #000000;"><strong>6 april</strong></span></p>
<p>Den italienske målaren och arkitekten <a href="http://www.ne.se/lang/rafael/290222">Rafael</a> avlider 1520. I Göteborg ställs nu verk av bland annat Rafael ut på utställningen <a href="http://www.and-there-was-light.com/index.cfm?pg=37" target="_blank">&#8221;And there was light&#8221;</a>.</p>
<p><strong>7 april</strong></p>
<p>Detta datum är det <a href="http://www.ne.se/hälsa" target="_blank">världshälsodagen</a>. Denna dag tycks inte vara särskilt uppmärksammad (det börjar ju finnas en hel del olika dagar nu), och en av få som bloggat om detta är <a href="http://mollyshalsoblogg.blogspot.com/2010/04/bovetegrot-m-apple.html" target="_blank">Mollys hälsoblogg</a>. <a href="http://www.fhi.se/Aktuellt/Nyheter/Urban-halsa-temat-for-Varldshalsodagen-7-april-/" target="_blank">Årets tema var &#8221;urban hälsa&#8221;</a>, och att hälsan i städerna är viktig är uppenbart: 3,5 miljarder människor lever i urbana miljöer. Läs mer i Kunskapsbloggens <a href="http://www.kunskapsbloggen.se/2010/04/07/i-dag-ar-det-varldshalsodagen/" target="_blank">inlägg om världshälsodagen</a>.</p>
<p><strong>8 april</strong></p>
<p>Denna dag firar <a href="http://www.ne.se/lang/romer">romerna</a> nationaldag över hela världen. I Sverige finns <a href="http://www.romadelegationen.se/extra/pod/" target="_blank">Delegationen för romska frågor</a>, som tillsattes av regeringen 2007, och har i uppdrag att förbättra romernas situation.</p>
<p><strong>9 april</strong></p>
<p>Svensk ordensgrundare, <a href="http://www.ne.se/elisabeth-hesselblad">Elisabeth  Hesselblad</a>, saligförklaras 2000.Katolska kyrkan är däremot aktuell i en annan fråga dessa dagar, och det är den ständiga debatten om sexuella övergrepp i kyrkan. I veckan <a href="http://www.dn.se/nyheter/sverige/svensk-biskop-vill-se-reningsprocess-1.1073523" target="_blank">intervjuades biskop Anders Arborelius av TT</a>.</p>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">
<dl class="hover" style="cursor: pointer;">
<dd> <strong>1990:</strong> Färja eldhärjas utanför  Bohusläns kust.<br />
<a href="http://www.ne.se/lang/scandinavian-star">» Scandinavian Star</a> </dd>
</dl>
<dl style="cursor: pointer;">
<dt> </dt>
<dd> <strong>2010:</strong> I dag öppnas en utställning om  vykort på länsmuseet i Gävle. Utställningen pågår till 19 maj.<br />
<a href="http://www.ne.se/lang/vykort">» vykort</a> </dd>
</dl>
<dl style="cursor: pointer;">
<dt> </dt>
<dd> <strong>1906:</strong> &#8221;Gammalstavningen&#8221; avskaffas i  skolor och i offentliga handlingar. Reformen innebär att dt byts ut mot t  eller tt och att f, fv och hv ersätts med v.<br />
<a href="http://www.ne.se/lang/r%C3%A4ttskrivning/297641">» rättskrivning</a> </dd>
</dl>
<dl style="cursor: pointer;">
<dt> </dt>
<dd> <strong>1926:</strong> Stockholms konserthus, som  ritats av Ivar Tengbom, invigs.<br />
<a href="http://www.ne.se/lang/ivar-tengbom">» Ivar Tengbom</a> </dd>
</dl>
<dl style="cursor: pointer;">
<dt> </dt>
<dd> <strong>1953:</strong> Dag Hammarskjöld väljs till ny  generalsekreterare för FN.<br />
<a href="http://www.ne.se/lang/dag-hammarskj%C3%B6ld">» Dag Hammarskjöld</a> </dd>
</dl>
<dl style="cursor: pointer;">
<dt> </dt>
<dd> Stort slag i  amerikanska  inbördeskriget utkämpas 1862.<br />
<a href="http://www.ne.se/shiloh">» Shiloh </a> </dd>
</dl>
<dl style="cursor: pointer;">
<dt> </dt>
<dd> Växlande väderlek är typiskt för  denna månad.<br />
<a href="http://www.ne.se/lang/aprilv%C3%A4der">» aprilväder</a> </dd>
</dl>
<dl style="cursor: pointer;">
<dt> </dt>
<dd> Världshälsodagen.<br />
<a href="http://www.ne.se/lang/h%C3%A4lsa">» hälsa</a></dd>
</dl>
</div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.kunskapsbloggen.se/2010/04/09/veckans-datum-i-historien/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>
