Finns det verkligen något sådant som ”digitala infödingar” – ”digital natives” – frågar sig The Economist. Vissa menar nämligen att vi som är födda mellan 1980 och 2000 är en slags första nätgeneration som, eftersom vi är uppväxta med Internet, också har ett annat förhållande till omvärlden. Men stämmer det verkligen?

Elever vid West Park School i Derby, England, straffas för dåligt uppförande genom att tvingas lyssna på Mozart, Verdi och Bach en timme på hög volym. Rektorn är nöjd med att kvarsittningen är ”både avskräckande och utbildande”, men flera av barnen säger att de numera upplever klassisk musik som något outhärdligt.

När Skolverket i veckan gick ut med ett förslag om att grundskolans elever inte längre skulle få lära sig om antiken och demokratins framväxt i Aten, och inte heller lika mycket om medeltiden, blev Dick Harrison inte glad. Inte heller utbildningsminister Jan Björklund. Motiveringen var att man ville ge mer utrymme åt vår 1900-talshistoria. Kunskapsbloggens Ellen Albertsdóttir ställer frågan om vilken slags historia vi vill skildra.

På webbsajten Edge, som drivs av tankesmedjan Edge Foundation, ställs varje år en övergripande fråga till de hundratals forskare, artister och andra kreativa tänkare som är anslutna till Edge. År 2010 är frågan: ”Hur har Internet förändrat ditt sätt att tänka?” Ett av bidragen står författaren Nicholas Carr för, vars exempel är det skolbibliotek i Massachusetts som i höstas ersatte sina böcker med datorer. Rektorn James Tracy menade att det viktiga var att eleverna läste, inte om det sedan var på papper eller läsplatta. Men, invänder Carr: visst spelar det roll. Medan datorernas distraktioner skingrar läsarens uppmärksamhet kan en bok i de bästa fall i stället skänka lugn.

J D Salinger, som dog i onsdags vid 91 års ålder, var något så ovanligt som en kändis som valde bort offentligheten. Mediebilden av författaren var den av en enstöring och mystiken runt honom underlättas av att samma fotografi tycks cirkulera överallt, en bild tagen året innan ”Räddaren i nöden” gavs ut 1951. Men privat sägs Salinger ha varit en omtyckt man, enligt New York Times som efter hans bortgång har närmat sig grannarna i Cornish, New Hampshire.