Det som gör mig tveksam till surfplattan i undervisningen är att det i viss mån gör användaren passiv. Man kan visserligen teckna och använda program vilket är aktivt, men utan ett externt tangentbord blir det svårt att skriva längre texter. Detta problem existerar däremot inte i förskolan eftersom de riktigt små barnen sällan kan skriva ändå.

Marina Havfenstein skriver:

”Det är inte en stationär eller bärbar dator, där man måste lära sig koordinera mus, tangentbord och fingrar. Det är ett verktyg där barn direkt pekar på skärmen och uppfattar effekten av det de sysslar med. Det kan vara alltifrån att peka på en bokstav, färg eller ett djur och få det uppläst eller höra dess läte. Eller varför inte ett interaktivt pussel där man lär sig mönster. Den är så enkel att använda att en ettåring utan problem klarar av den.”

Fler har insett surfplattans betydelse för små barn: i Journalisten skriver krönikören Lisa Bjerre om ett barnboksförlag som ger ut böcker på iPad.

Däremot förstår jag inte riktigt valet att ge eleverna en iPad i stället för en bärbar dator, vilket man har beslutat på Grafiskt Utbildningscentrum på Uppsala.

Men om man lägger betoningen på bilder snarare än på text är det kanske en självklarhet. Jag skulle däremot sakna ett fysiskt tangentbord.

Vad säger ni?

Mer intressant läsning

1. Kommuner bryter löneavtalet (Skolvärlden)
2. Slopa hemläxorna för en rättvis skola (Aftonbladet)
3. Tio tankar om teknik (Origo)
4. Vem ska ha högst lön? (Christermagister)
5. Kepsdebatten – hur kan den tillåtas leva vidare? (Körlings ord)
   

Andra bloggar om: lärare, utbildning, forskning, pedagogik

”Alla som arbetar i skolan måste vara öppna för att tänka nytt med hjälp av den forskning som finns. Både lärare och skolledare måste vara delaktiga i att utveckla undervisningen. Att själv delta i forskning är ett sätt att göra detta och det måste löna sig att utbilda sig på forskarnivå och på olika sätt närma sig forskningen.”

Och Sveriges Skolledarförbund publicerar en programförklaring för en mer forskningsbaserad skola.

Är detta ett trendbrott? Som Kunskapsbloggen skrev nyligen: i den nya skollagen står det att ”verksamheten ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.”

Thomas Kroksmark, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping, talade nyligen på Kommunal skolriksdag och då var detta hans budskap:

”Skolan är en kunskapsorganisation och varje sådan måste förses med ny kunskap.”

Läs om Thomas Kroksmarks projekt ”Modellskolan”, där lärare forskar på halvtid, här på Kunskapsbloggen.

Mer intressant läsning

1. Skolverket bemöter Zarembas påståenden (Skolverket)
2. Retorik borde vara obligatoriskt (Skolvärlden)
3. ”Slå ihop lärarfacken” (Lärarnas tidning)
4. ”Dags att bryta lärarnas isolering” (Lärarnas nyheter)
5. Här är höstens populäraste utbildningar (Dagens Nyheter)
   

Andra bloggar om: lärare, utbildning, forskning, pedagogik

Färdighetsläraren saknas däremot:

”Åtskilliga undersökningar tyder också på att lärare har svårt att gå i närkamp med skoluppsatser, skönlitteratur eller sakprosa. De kan tala om innehållet, men inte visa hur texterna är gjorda eller kunde göras om.”

Detta känner jag mycket väl igen från min egen skoltid. Min lärare kunde säga att en uppsats var bra, men inte hur en mindre bra uppsats kunde göras bättre. Här ger Josephson några tips på just detta.

I övrigt har skolan debatterats stort på senare tid. Aftonbladet lanserade Skolraset, som efter kritik om en förutbestämd vinkel bytte namn till Skolgranskning, och även DN:s Maciej Zaremba har skrivit om skolan i en mycket uppmärksammad artikelserie.

Zaremba har däremot fått massiv kritik från flera olika håll. Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén skriver i DN att reportagen ger uttryck för ”osaklighet” och ”beklaglig kunskapssyn”.

Skolan rör och berör – kanske för att det är något som angår eller har angått oss alla.

Mer intressant läsning

1. Lärarlösa lektioner (Aftonbladets Skolgranskning)
2. Maciej Zaremba: Skolan borde hitta tillbaka till sig själv (Skolvärlden)
3. Fler lärare måste bli forskare (SVD:s Brännpunkt)
4. PISA-statistik ifrågasätts (Lärarnas tidning)
5. För en mer positiv bild av skolan (Skollyftet)
   

Andra bloggar om: lärare, Zaremba, skola, undervisning, skolgranskning

Finnstaskolan blev en läxfri skola genom en omröstning på skolan. Eleverna som var för läxor bildade ett parti och dem som ville avskaffa dem bildade ett parti. Här nedan är utdrag ur deras respektive partiprogram.

Läxfriskolas partiprogram:

• ”Många elever har svårt med läxor hemma. De kan sitta jättelänge och trilskas med läxorna, det kan bli jättejobbigt att göra så varje vecka.”

För Läxors partiprogram:

• ”Man bör ha läxor ifrån förskoleklass till 9:an. För man ska vänja sig inför högre.”
• ”Regeringen tycker att läxor är naturligt, framför allt FP. Utan läxor fattas det en del av undervisningen. FP är med i den borgerliga alliansen som vann valet. Regeringen är för läxor och det är vi med.”

Barn har rätt till fritid, var budskapet från lärarna på Finnstaskolan när de presenterade sin läxfria skola på Kommunal skolriksdag i Älvsjö. Flera av lärarna betonade också att det inte alltid är en positiv stund när man arbetar med läxan hemma. Det är inte heller alltid lätt att få hjälp hemma.

Den läxfria skolan har däremot vissa undantag. Eleverna måste läsa en kvart om dagen. ”Man måste läsa i 5 000 timmar för att bli en bra läsare. Och grundskolan består av 6 000 timmar. Därav beslutet att skicka hem läsning”, sa Anna Robertsson Hallberg, speciallärare på Finnstaskolan.

Elevernas reaktioner har framför allt varit positiva:
”De som inte kan få hjälp och stöd hemma får det i skolan.”
”Vi får mer tid till familjen, vänner och fritidsintressen.”

Men också negativa:
”Läxfritt är dåligt för man lär sig inte studieteknik vilket är viktigt inför högstadiet.”

Vad tycker ni? Ska läxan avskaffas? Eller är läxan en viktig del av undervisningen?

Mer intressant läsning

1. Så vandaliserade kommunen en skola (DN)
2. Sönderfallet – replik på texten ovan (Skola och samhälle)
3. Hjärnforskare vill att skolan tänker om (SvD)
4. Det går att vända en negativ utveckling i skolan (SKL)
5. Håkan Juholt: ”Jag tror att många människor känner att något håller på att gå sönder när det gäller vår skola.” (SvD)
   

Andra bloggar om: lärare, läxa, skola, undervisning, pedagogik

Magnus Oskarsson vid Mittuniversitetet, nationell projektledare PISA, talade. Han bidrog även med en viktig insikt när det kommer till att mäta kunskap:

”Om du kör samma prov hela tiden är det ganska lätt att se en försämring. Kunskap förändras, viktigt att komma ihåg när man vill mäta den.”

Varför deltar då Sverige i PISA? Det är ett generellt mått på svenska elevers prestationer i ett internationellt perspektiv, berättar Magnus Oskarsson.

Enligt Oskarsson kan man se en tydlig uppgång från 1980-talet sett till svenska elevers prestationer i matematik:

”Runt 1995 och 2000 finns de bästa resultaten vi har haft i de här testen, någonsin. I debatten låter det som att nedgången pågått under lång tid.”

PISA 2009 visade att svenska 15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik har försämrats under 2000-talet. I naturvetenskap ligger Sverige nu under det internationella genomsnittet, vilket alltså inte gäller för läsförståelse och matematik.

En förklaring kan vara att ämnena som ryms inom naturvetenskap inte prioriteras på samma sätt som matematik och svenska  i högstadiet.

Generellt, menar Oskarsson, kan man säga så här: ”Vi är nu rätt genomsnittliga, men vi har varit mycket bättre.”

Samtidigt har den svenska skolan blivit mindre likvärdig. En likvärdig skola innebär att alla elever, oavsett social bakgrund, har samma möjlighet att nå målen.

Sverige har tidigare varit ett föregångsland sett till likvärdighet men nu är betydelsen av en elevs socioekonomiska bakgrund till och med större än OECD-genomsnittet.

Efter Oskarssons genomgång följde en debatt med bland andra Mikael Damberg, riksdagsledamot S, och Maria Stockhaus (M).

Stockhaus sa bland annat: ”En stor del av förklaringen av de låga resultaten kan ligga i låga förväntningar på eleven.” Mikael Damberg betonade vikten av att belöna lärare som arbetar i ”svåra” områden: ”Regeringen har inte gjort någonting för likvärdighet. Vi håller på att kapsejsa här.”

Tyvärr medverkade ingen elevrepresentant. En representant från Sveriges elevråd fick visserligen ställa en publikfråga framåt slutet. Men han fick inget svar. Moderatorn bröt raskt då tiden var ute, vilket kändes både pinsamt och oproffsigt.

Dessutom – vore det inte vettigt om någon som faktiskt går i skolan, eller åtminstone nyligen gått, fick delta i samtalet? Annars blir risken att man endast talar över deras huvuden. Vilket man också gjorde.

Andra bloggar om: PISA, kommunal skolriksdag, pedagogik

I sitt anförande på Kommunal skolriksdag på Stockholmsmässan den 28 mars kallar han detta för en ödesfråga. ”Skolan är en kunskapsorganisation och varje sådan måste förses med ny kunskap”, säger Kroksmark.

Kroksmark jämför läraryrket med läkaryrket. I den senare branschen är det många som forskar på arbetstid. Många läkare använder sig till exempel av sina patientkontakter som underlag till egen forskning. På motsvarande sätt vill Kroksmark skapa förutsättningar för lärare att forska på arbetstid.

Men som det är i dag kommer sällan forskningen lärarna till del. Kroksmark menar därför att dagens undervisning inte lever upp till lagtexten om att skolan ska vila på en vetenskaplig grund.

I stället handlar mycket om ”personligt tyckande” och ”hemmasnickrade teorier”, enligt Kroksmark. (Läs till exempel ett intressant inlägg från Thomas Kroksmark om Klass 9A här.

Själv arbetar Kroksmark med projektet ”Modellskolan” på Ribbaskolan i Gränna. Idén är att se om det går att bygga en skola helt på vetenskaplig grund. Detta med lärare som forskar på halvtid. Det ska bli väldigt spännande att se hur detta projekt faller ut!

Överhuvudtaget hade Thomas Kroksmark mycket intressant att säga. Särskilt fastnade jag för det han sa om att vi nu behövde ett nytt kunskapsbegrepp:

”Vi kan inte prata om reproducerbar kunskap längre om vi ska vara med i den här globala konkurrensen som Jan Björklund nämnde i sitt anförande.”

Kroksmark lyfte också fram nätrelaterade resurser som han anser ger variation och kritiskt tänkande. Dessutom ger nätet en automatisk nivåanpassning, tycker Kroksmark:

”Du läser inte på sidor som är för lätta eller för svåra. Man letar intuitivt efter sidor som passar in på den nivå du har just då.”

(När jag citerade honom på Twitter fick han däremot mothugg: Feuerz3ug twittrade ”Möter ständigt folk som läser för svåra artiklar på internet och missförstår dem grovt.”)

Detta innebär dessutom ingen ”förmedlingspedagogik” där alla vid exakt samma tillfälle ska förstå samma sak, sa Kroksmark. Det handlar snarare om handledning än förmedling. Detta tolkar jag helt klart som ett inlägg i katederdebatten.

Vad tycker ni? Stämmer det att skolan i dag i mångt och mycket grundas på ”hemmasnickrade teorier”? Borde fler lärare forska? Delta i debatten! Kommentera nedan.

Andra bloggar om: lärare, utbildning, forskning, pedagogik, katederundervisning

Fotograf: Kristian Pohl

Björklund inleder med en berättelse om hur hans mamma tyckte att han skulle spara 25-öringar att skänka till svältande barn i Asien. ”Det är denna generation som nu tagit över Volvo”, säger Björklund och syftar på att välståndet ökat i många asiatiska länder. (För nog finns det fortfarande många i behov av stöd i flera asiatiska länder.)

Vad detta beror på låter Björklund illustreras med en historia som han fått återberättat för sig från en svensk förälder i Shanghai – om ett föräldramöte på en internationell skola:

”Efter tjugo minuter ställde sig de europeiska föräldrarna upp och sa: ni måste ge barnen mindre läxor. Efter ytterligare tjugo minuter ställde sig de asiatiska föräldrarna upp och sa: ni måste ge mer läxor.”

Samtidigt betonar han att det inte handlar om läxor utan om ambitioner: ”Jag är rädd att vi i Sverige tar välståndet för givet. ”

Skolan har två huvuduppgifter, menar Jan Björklund. 1. Se till att det går bra för Sverige. 2. Skapa jämlika förutsättningar. Just konkurrensperspektivet är viktigt för Björklund. Och det är mycket han vill ändra på. År 2011 blir det mest reformintensiva året i svenskt skolväsende sedan 1842.

Framför allt tycker Björklund att det är viktigt att satsa på lågstadiet som han ser som skolväsendets i särklass viktigaste del. Han vill därför utbilda särskilda lågstadielärare, sedan 1985 har man utbildat grundskollärare. Han vill också ha tydliga mål i läroplanen och att dessa mål utvärderas genom nationella prov i årskurs tre.

Han betonar också att ämneskunskaper är viktigt. Här har Björklund fått kritik från många som menar att man i stället bör betona HUR man tar reda på något. Detta då kunskapen blivit alltmer lättillgänglig. Han menar att en lärare med ämneskunskaper blir mindre bunden till läroböcker, MEN få menar väl att lärare inte ska ha ämneskunskaper alls?

Särskilt intressant blir det när Björklund deklarerar att ”vi politiker ska hålla oss borta” från sådant som pedagogiska val. Men han gör undantag för en sak – det säger han själv – och detta såg vi med hans utspel om katederundervisning. Läs mer om detta här.

Att läraren ska ta kommandot i klassrummet motiverar Björklund på följande vis: ”Elevens sociala bakgrund blir mer avgörande desto mer ansvar man låter eleven ta.” Men är inte detta lika avgörande om läraren föreläser rakt upp och ned – blir inte elever i behov av stöd minst lika osynliga då? Eller vad säger ni?

Intressant från Twitter:

victorvedberg:
”Diciplinära åtgärder, krav, hemläxor, föräldrars ansvar och så vidare. Fokus på kreativitet är inget för major Jan Björklund. #ksr2011”

SakariasWinberg
Jan Björklund hänvisar till rapporter som beskriver att det ökade egna arbetet i skolan ökar klyftor mellan elever. #ksr2011

Mattiashallberg
Endast 17% av eleverna anser att de lär sig mest av grupparbeten, 43% föredrar genomgångar med läraren för att inhämta kunskaper #ksr2011

marcusstrinas
Viktigt statement från Björklund. Wikipedia och Google får inte ta över lärarnas roll i utbildningssystemet. #ksr2011

kristina_bjorn
Nu häcklas grupparbete. Varför? Uppmanar ministern att läsa modern forskning om kollaborativt lärande.

Andra bloggar om: Jan Björklund, kommunal skolriksdag, pedagogik

Genom ett samarbete med UR kan ni nu få tillgång till hela UR:s arkiv med över 11 000 program för TV och radio via NE.se. Det är helt enkelt en smart tjänst som kombinerar UR:s program med NE:s uppslagsord. Läs mer om UR via NE här.

I ett samtal med NE:s Arne Järtelius säger UR:s VD Erik Fichtelius:

”Om du söker på ‘vulkan’ får du i NE upp vad det är för något och hur en sådan fungerar samtidigt som du får upp vilka filmer och andra program som UR har om vulkaner. Det kallar jag förstärkt inlärning!”

Läs hela intervjun här.

Tyvärr är denna tjänst inte tillgänglig för privatkunder. Detta beror på att UR:s avtal med staten förhindrar dem att sprida programmen till privatpersoner på detta sätt.

(Tipset till er är att UR:s program är tillgängliga för allmänheten under sex månader på UR:s hemsida eller på UR Play. Ni kan förstås också titta på TV eller lyssna på radio.)

Förtydligande (18.4 2011): Även om man har tillgång till NE Skola måste man teckna särskilt avtal med NE för att få tillgång till UR via NE.

Det är väldigt intressant att Björklund på detta sätt väljer att använda sig av ett skällsord, ”katederundervisning”, på att på så vis försöka omvandla det till något positivt i stället.

Jan Björklund skriver: ”Lärarens viktigaste verktyg är att varje lektion undervisa och leda klassen. Därför måste läraren åter ta plats i klassrummet.”

Vidare menar Björklund att man kommer att skriva att ”eleverna ska få ett kontinuerligt och aktivt lärarstöd i en strukturerad undervisning” i den nya skolförordningen som offentliggörs inom kort.

Vad tycker ni om detta? Vilket är lärarens viktigaste verktyg? Hittills har 53 bloggat kommenterat inlägget på DN Debatt. Utspelet debatteras även på Twitter.

Här följer en del av blogginläggen:

• Zoran Alagic, presschef på Lärarnas Riksförbund, bloggar: ”Lärarnas Riksförbund välkomnar detta besked som går helt i linje med att en ny lärarlegitimation införs och att läraryrkets betydelse och roll lyfts fram.”
• Janis (metabolism): ”Jag säger: mer och bättre lärarledd undervisning får man med fler lärare i klassrummet eller mindre klasser.”
• Patrick Stenbacka: ”Avgörande för elevers resultat och prestationer är dock lärarnas status och arbetsvillkor. Tillbaka till Bell-Lancaster-metoder, hämtade från industrihallar och löpande band, vill ingen.”
• Christermagister: ”Det finns en risk att kampen att komma bort från katederundervisningen innebär att eleverna lämnas ensamma, och det är inte bra! Frågan är varför det blir så? Är det en ideologisk eller pedagogisk fråga? Nej, jag tror inte det. Jag tror att det är en ekonomisk fråga.”
• Johan Kants blogg: ”Jag menade att ordet idag är feldefinierat, att man menar att katederundervisning är detsamma som ”Caligula”, som i filmen Hets förtryckte elever från sin kateder. Jag använder därför ordet seminarieundervisning, samma sak, men inte så infekterat ord.”
• Linda på bloggen Ordklyverier: ”Med en dåres envishet hävdar jag alltså att elevantalet har stor betydelse. Björklund kan tala om katederundervisning tills han blir blå i ansiktet, men att nå elever i stora klasser på detta sätt är omöjligt.”
• Kristina Alexanderssons blogg: ”Katederundervisning kan vara ett inslag, men allt tyder på att skolan och skolarbetet måste kännas relevant och vara kopplad till barnens verklighet för att den ska fungera och ge alla elever stimulans och möjligheter att utvecklas.”

Andra bloggar om: lärare, utbildning, skola, pedagogik, katederundervisning

Detta betyder att endast lärare eller förskollärare som är behöriga för en viss verksamhet för arbeta inom yrket.

Förutsättningen för en legitimation är rätt examen och ett års yrkeserfarenhet. Fjelkner tror att detta kan höja läraryrket status. En annan förhoppning är att fler så kallade ”toppstudenter” kommer att lockas till yrket.

Mer intressant läsning

1. Auktoritet är inte att peka med hela handen (Pedagogiska magasinet)
2. Dansa en addition (Skolvärlden)
   
3. Pojkar missgynnas i betygsättningen (Lärarnas tidning)
   
4. Stora brister på Rosengårdsskolor (Christermagister)
5. Succé för skolapp (Skånska Dagbladet)
   

Andra bloggar om: lärare, utbildning, skola, undervisning, pedagogik, lärarlegitimation