Anna-Karin Cardell är något som fint och ovanligt som ambassadör för teknik i förskolan och lågstadiet. Det är hon i sin egenskap av verksamhetsledare för Snilleblixtarna som förra året fick Kunskapspriset för sina insatser. Snilleblixtarnas snillrika idé är att hjälpa till så att teknik så tidigt som möjligt kommer in i barnens skolliv. Mycket teknik gör tillvaron ännu mera rik! Det leder osökt vidare till att uppmana alla som känner eller känner till någon kunskapsspridare som behöver uppmärksammas att nominera honom eller henne till Kunskapspriset 2010. Det kan du göra …

Är det så att det räknas för mycket och pratas för lite om matte i svenska klassrum? Så skulle man kunna tolka dels ett budskap från mottagaren av Kunskapspriset 2009 Attila Szabo (Prata mer matte i klassrummet! ), dels DN:s ledare från 2 oktober 2009.
– Det är synd att kasta bort tiden i skolan på tyst räkning. Det kan eleverna göra hemma, menar Attila.
DN beskriver den framgångsrika matteundervisning i Japan som präglad av samtal. Japanska lärare ägnar mer arbetstid till samtal med varandra om matteundervisning. Dessutom är ofta en stor del …

Patrik Hadenius fick 2009 Kunskapspriset på 250 000 kronor i kategorin näringsliv. NE:s utsände fick en pratstund med honom på Gunnarssons konditori på Götgatan i Stockholm, inte långt ifrån redaktionen för de båda tidningar han varit med att starta och som han nu basar över. Över en latte och en äppelkaka med vaniljsås ställde vi en del frågor för att få en lite bättre koll på Patriks profil.

För några veckor sedan hade jag äran att delta i Kunskapsgalan på Stadshuset i Stockholm. Till bordet hade jag på var sin sida om mig de två Kunskapspristagarna i kategorin skola. Det var två eminenta herrar som har betytt mycket för kunskapsspridningen inom matematik: Bengt Johansson, föreståndare på Nationellt Centrum i Matematik och Atilla Szabo, gymnasielärare i matematik. När vi brutit taffeln och alla minglade omkring så fanns det en bland alla kunskapskändisar jag särskilt gärna ville hälsa på, nämligen Eva Funck.

Alaskaspråket eyak blev en viktig symbol för språkdöden när det förra året försvann med sin sista talare. Fler småspråk är på väg åt det hållet, om hundra år kommer enbart en tiondel av de totalt 6 000 språk som talas globalt finnas kvar, tror lingvisten John McWorther i en uppmärksammad essä i World Affairs.
Men är det något att deppa över? Nej, menar John McWorther.