Namn:

Född: i Lund 12 mars 1971, uppvuxen i Bjärred, bosatt i Malmö sedan 1991 (förutom avstickare till Brighton och Brisbane). Har läst bl.a. biologi och kemi, doktorerat i neurobiologi och forskat om kubmaneters ögon och synsystem.

Sysselsättning: sedan 2006 biologiredaktör på NE, dvs. förmedlar och förklarar biologiska och biomedicinska fakta och sammanhang genom att beställa, redigera och skriva texter.

Favoritdjur: kubmaneter, grodor och hästar

Favoritorgan: hjärnan och ögat

Brinner för: förmedling av kunskap och insikter om hur vi som lever fungerar, skillnaden mellan vetenskap och ovetenskap samt frågeställningen ”Hur vet man det då?”

Tips på bästa sättet att nå en läsare: Gör texten bekväm att läsa genom att skriva noga (ord för ord och mening för mening), håll fast en tankegång och hoppa inte över tankeled. Rensa bort alla ord som inte tillför något till texten.

Lästips: Idéer om Livet (2005) av Nils Uddenberg samt romaner av Kerstin Ekman, Inger Edelfeldt och Iain Banks.

Länktips (förutom NE.se): fråga en zoofysiolog där man kan läsa Anders Lundquists svar på massor av frågor kring hur olika djur fungerar och The rap guide to human nature där man kan höra Baba Brinkman rappa om bl.a. evolution och beteende

Vad jag sysslar med för tillfället (v.21): Jag står på scen med en pytonorm i håret, dvs. jag framför tillsammans med andra biologer Biologishowen. Det är en av fyra naturvetenskapliga shower som ges för högstadieelever under LUNE-dagarna (som arrangeras av Lunds universitet och NE) för att inspirera dem till att läsa naturvetenskap.

Förebilder: Dit hör bl.a. Anders Lundquist, som är min gamla zoofysiologiföreläsare och NE:s expert i anatomi och fysiologi. Det är en extremt klok person som inte bara tar reda på allt och kommer ihåg allt utan också sprider det vidare till sin omgivning. Vidare vill jag nämna Jesper Rönndahl (i bl.a. Gabba Gabba, en extremt rolig person), Eva Funck (entusiastisk och grundlig kunskapsspridande) samt Frida Nilsson (bl.a. Hjärnkontoret).

Nyligen chattade Kärleksakuten om sex- och samlevnad på NE.se. I mars ges en ny chans att chatta, vi påminner på Facebook och Twitter innan det är dags!

Jag gillar verkligen Kärleksakuten. De är coola och duckar inte för svåra frågor. Se själv!

<nicki> Det snackas ofta om g-punkten i spalter, vad är det för något?
<Kärleksakuten> G-punkten är ett område framtill inuti slidan som kan vara skönt att massera. G-punkten kan man hitta liksom på framsidan av slidan några cm in. Den brukar beskrivas som en lite ”skrovlig” struktur som sväller upp då man är kåt. Den gillar att bli tryckt på och man kan till exempel stimulera den genom att göra en ”komsi komsi” rörelse med fingrarna uppåt utåt. En del beskriver att man känner sig kissnödig när man trycker på den, så det kan vara ett sätt att veta att man har kommit rätt. Kan man försöka slappna av och ignorerar kissnödighetskänslan i början så kan det vara riktigt skönt. Man brukar kalla prostatan för killars G-punkt. Den kommer man bäst åt genom att trycka på mellangården (området mellan anus och pungen) eller genom att föra in något, tex. ett finger, i analen och trycka uppåt utåt. Alltså ganska likt det sätt på vilket man kommer åt den kvinnliga G-punkten.

<sol> Måste man välja om man gillar flera?
<Kärleksakuten> Det är helt ok att gilla flera. Den känslan kan ingen ta ifrån dig. Men däremot kanske man ska se till att inte såra andra om inte de också tycker det är ok att du gillar flera samtidigt.

<moderator2>finns det någon fråga som ni ALLTID brukar få när ni är ute och träffar ungdomar, Kärleksakuten?
<Kärleksakuten>Vi brukar alltid få frågor om vad som är normalt och inte normalt. Till exempel hur stor en normal kuk är, om det är normalt att kuken är sned, om det är normalt att ha olika stora bröst, om det är normalt att man är kåt mest hela tiden osv. Och svaret på frågan är: allt ovanstående är fullkomligt normalt!

Läs fler frågor och svar här. Se också NE:s samling om sex- och samlevnad och testa dina kunskaper om sex med Kunskapsjakten.

Andra bloggar om: Kärleksakuten, sex, kärlek

deCodes stora databas kom till genom att Alltinget gav företaget rätten till det isländska folkets samtliga sjuk- och hälsojournaler, som sedan samlats i en genealogisk databank. Man kompletterades sedan detta med material som kommit fram genom släktforskning. Databasen rymmer uppgifter om över 700 000 individer.

Gendatabasen fick två versioner: 1) en för forskarna, som var avidentifierad 2) en för islänningarna själva.

Jag har själv släkt på Island och har hört många historier om hur familjehemligheter röjdes då det visade sig att ens pappa kanske inte egentligen var ens biologiska pappa. Okända syskon är en annan aspekt.

Databasen är ett riktigt partytrick – som islänning kan du alltid söka på vem du är släkt på. Så nej, jag är inte släkt med en vän jag lärt känna här i Sverige som råkar vara från Island. Och jo, någonstans på 1700-talet tycks jag vara släkt med Björk.

Nöjesaspekten finns alltså och är tydlig. Men den medicinska aspekten? När jag gjorde research inför ett NE-reportage om gentest på nätet pratade jag med Joakim Lundeberg som är genforskare och professor på KTH. Han rekommenderar inte kommersiella testpaket. Kunskapen som finns i dag är begränsad och det är därför svårt att analysera resultaten. ”Jag skulle inte lägga pengar på det. Det ger så lite information”, sa han då.

I höstas kom också rapporter om att företaget deCODE Genetics har avregistrerats från Nasdaq-börsen. Affärsidén var att använda informationen för att utveckla nya läkemedel. NE skriver i sin årsöversikt över Island 1999: . ”Med denna information som grund tror deCode att man kan finna nyckeln till generna bakom en lång rad ärftliga sjukdomar.”

Men som Lundeberg säger i reportaget är det betydligt svårare än man först trodde. Inte heller deCodes DNA-screeningtjänst har dragit in särskilt mycket pengar – detta trots att man vid lanseringen år 2000 var mycket positiv.

Rapporter om deCodes konkurs har också kommit och det var då något oklart vad som skulle hända med den en gång så kontroversiella databanken. Grundaren Kári Stefánsson har dock sagt att materialet ska stanna på Island. ”Vi är en stolt nation, och databasen är inte för andra att hantera”, ska Kári ha sagt till den vetenskapliga tidskriften Nature.

Trots motgångarna tycks även deCode fortsätta existera. Så sent som i höstas ska företaget ha stått bakom nya rön publicerade i Nature. Men rent vetenskapligt har deCode vid flera tillfällen gjort framsteg. Det är det kommersiella som inte riktigt gått som man har hoppats. Det återstår alltså att se om gendatabasen blir den framgångssaga som man hoppades på i slutet av 1990-talet.

Andra bloggar om: gendatabas, deCode, Island, genetik

Själv har jag både kokt äppelmos (enligt det här receptet - men jag minskade lite på sockret, som dock finns där för hållbarhetens skull) och torkat äppelringar på årets skörd (här finns ett gott recept, man kan även göra det i ugn) – men har fortfarande flera kilo äpplen kvar. Har ni fler tips?

Läs mer om äpplen i NE:s äppelsamling.

(PS. Visste du att en förklaring till att äpplet är en symbol för kunskap kan vara att om man delar ett äpple på tvären så framträder ett pentagram, ett gammalt tecken på högre kunskap?)

Testa dina kunskaper om äpplen

Andra bloggar om: äpplen, äpple, höst

”Vi gör nu dyra test, där vi förr skulle fått samma information genom en fysisk undersökning”, säger till exempel Jason Wasfy, vid Massachussetts General Hospital i Boston.

Foto: © ASISEEIT/ISTOCKPHOTO

Provtagningsinformation på datorskärmen ersätter på så vis en vanlig undersökning. När det är bråttom ser läkaren dithän, snarare än till patienten. En ny studie i ”Journal of the American Medical Association” visade till exempel att läkarna, när man undersökte deras förmåga att undersöka med stetoskop, endast kände igen en femtedel av hjärtproblemen. Totalt medverkade 453 läkare och 88 studenter, men okunskapen var oberoende av erfarenhet och ålder.

”Jag skojar ibland om att du kan komma till vårt sjukhus utan ett finger, men ingen kommer att tro dig förrän vi gjort en skiktröntgen, en MRT och en ortopedisk undersökning”, säger professor Abraham Verghese, Stanford Medical School. ”Vi litar inte på våra sinnen längre”, fortsätter han.

Detta, att läkaren snarare ser till sin dator än till patienten, kallar han iPatient. ”Och den riktiga patienten i sängen undrar ‘Var är alla? Vad gör de?’ Jag upplever det som att vi tillbringar väldigt lite tid vid sidan om patienten”, säger Verghese.

Att kunna undersöka en patient med händerna är alltså en kunskap på dalande. Men detta med att vi förlitar oss alltmer på maskiner är knappast ett dilemma endast för sjukvården. Och samtidigt finns det givetvis tillfällen då undersökningar med exempelvis röntgen är att föredra.

Vad säger ni? Känner någon av er igen den här problematiken? Finns det fler exempel på hur vi går omvägar via maskiner?

Namn: Lennart Engstrand

Född: Jag är född 1942 och ser mig som västgöte.

Yrke: Jag är botanist och var tidigare chef för Lunds universitets botaniska trädgård.

Brinner för: Jag brinner intensivt för att berätta om den oerhört spännande växtvärlden. Det gör jag på olika sätt. Bland annat skriver jag för NE. Det ger en fascinerande möjlighet att greppa ett ämne.

Lästips: Olika böcker om Linnés resor i Sverige samt Linnélärjungen Carl Peter Thunbergs fantastiska reseberättelse.

Länktips: Hemsidan för Botan i Lund.

Vad jag sysslar med för tillfället: Jag skriver både en praktisk handbok om 333 ätliga frukter och en bok om flera hundra olika ätliga kryddväxter från hela världen. Jag har vidare nyligen kommit med en handbok – ”Det gröna Kina” – om 65 vegetabiliska godsaker man kan hitta på en kinesisk marknad. Närmast ska jag under några veckor besöka Moluckerna, Kryddöarna kallade, i Indonesien för att leta efter kulturväxter.

Fruktfavoriter: Min svenska favoritfrukt är de otroligt goda åkerbären. Av importerad frukt är en speciell typ av mango min absoluta favorit.

Förebilder: Linnélärjungarna Carl Peter Thunberg och Eric Gustaf Lidbeck. Thunberg inledde sitt verksamma liv med nio års resor i Sydafrika, Java och Japan. Efter sin hemkomst till Sverige beskrev han mängder av tidigare okända växter. Han skrev Japans flora och mycket annat. Lidbeck var med på Linnés västgötaresa och vistades sedan i Lund under 45 år. Hans uppgift där var att driva plantageverksamhet. Han skulle odla medicinalväxter, färgväxter, spånadsväxter och annat som annars importerades till landet för stora pengar. Han skulle också producera svenskt silke, och under en period fanns det 50 000 träd av arten vitt mullbär i Lund för att föda silkesfjärilens larver. Hans samtida var inte mogna för hans idéer. Särskilt tycker jag att Lidbeck bör hedras för att han fick skåningarna att odla potatis.

”Det lönar sig inte att banta, utan man måste förändra sina vanor”, säger Martin Ingvar. Ni har nog hört det förut: ät en bra frukost, en bra lunch, en bra middag. ”Om man äter normalt har man en blodsockerkurva som ligger jämn och rak. Äter man den moderna maten, med mycket kolhydrater, får man flera gånger under dagen ett lågt blodsocker. Då blir man superhungrig och jätteirriterad”, säger han. Hur ska man då göra i stället? Ät lite nötter, säger Ingvar.

När blodsockerkurvan lutar nedåt gör belöningssystemet att larmet går: godissug! Plötsligt står man i butiken med en godisbit, menar Ingvar. ”Man visste inte varför man gick dit, men ändå står man där.”

Det är viktigt att tänka på att de fyra stora hänger ihop: maten, sömnen, stressen, motionen. Sömnen jagar på stressen, stressen gör att man äter snabbt i stället för långsamt…

”Ta bort socker, ta bort stärkelsen, och se till att lär er läsa innehållsförteckningen”, är Martin Ingvars råd. Ytterligare några tips på vägen, som ges inför en rekordstor publik på Forskartorget, är att reducera snabba kolhydrater och träna sin sömn med regelbundenhet. Dessutom, titta på sina vanor sett till stress och motion. Och, avslutningsvis:

”Ät så du blir mätt, inte så du blir hungrig.”

En annan fråga handlar om vad som händer  med språkutvecklingen man stänger in små barn i ett rum utan vuxennärvaro. Svårt att säga, konstaterar NE:s språkexpert Mikael Parkvall, eftersom det är etiskt problematiskt (minst sagt!) att genomföra ett sådant experiment. Det finns däremot exempel på barn som har stängts in i källare eller växt upp själva i skogen. Dessa barn har inte utvecklat något eget språk.”Men de här barnen har varit ensamma eller tillsammans med djur. Möjligen skulle saken komma i ett annat läge om det var flera barn tillsammans.” Svaret på frågan blir alltså: Ingen vet, men det är tveksamt.

Är då språket något medfött? ”När man säger att språket är medfött menar man att vi föds förberedda att ta emot ett språk, men vi behöver något slags stimuli utifrån”, säger Parkvall.

”Varför spreds myten om att man på medeltiden trodde att jorden var platt”, frågade moderatorn Anna Gislén. Och panelen påminde om ett fåtal visserligen trodde att jorden var platt på medeltiden, men att det var långtifrån den utbredda uppfattning som vi nu tror att det var. Panelen jämförde till exempel med att vissa, även idag, tror att jorden är platt.

”Vi kanske ville att de på medeltiden skulle tro att jorden var platt”, säger Björn Stenholm, NE:s redaktör i naturvetenskap och teknik. Han jämför också med att man förr, för mycket länge sedan, inte kände till världen och endast kände till det som fanns runt omkring en. Landskapet som omger oss är trots allt platt, och då var det kanske inte konstigt att man var av den uppfattningen?

”Föreställningen om att de på medeltiden trodde att jorden var platt uppstod under Voltaires tid. Han var starkt emot kyrkan, och kyrkan var stark under medeltiden.  Det blev därför en uppfattning att man hade mer vidskepelse förr, däribland att jorden var platt”, säger Ingemar Ottosson, historiker.

En publikfråga handlar om hur katter hittar hem? ”Till att börja med hittar inte alla katter hem, men en del gör det. Det har spekulerats mycket kring hur djur orienterar sig. Efter stjärnor, efter jordmagnetism, efter dofter? Man har dock studerat detta mycket mindre när det handlar om katter”, säger Ulf Gärdenfors, zoolog.

Finns det en rödlista för språk, lyder en fråga? Jovisst finns det. ”En uppskattning som ofta citeras är att 90 procent av världens språk skulle vara borta om ett drygt sekel”, säger Parkvall. Och när man tänker att svenskan är ett litet språk är det värt att nämna att ett normalt språk på jorden har 6 000 talare.

”Men det är inte självklart att en kultur dör för att ett språk dör. Vi skulle kunna dansa runt midsommarstången på engelska”, säger Parkvall.

Är då kinesiska nästa världsspråk? Detta med tanke på att Kinas makt och betydelse ökar. ”Det finns en del saker som talar mot mandarin som världsspråk”, säger Parkvall. Han nämner dels geografisk spridning (mandarin finns framför allt på ett ställe, medan engelska är mer utspritt), dels att det ofta finns en liten fördröjning och att toppen för språk ofta kommer lite senare än toppen för kulturen. ”Om vi har sett zenit för det amerikanska imperiet så tror jag inte att vi har sett zenit för det engelska språket. Så jo, kanske mandarin, men inte nödvändigtvis i morgon”, säger Parkvall.

Avslutningsvis: Kan man bli liten av en huggorm om man håller den i svansen?
”Jo, om den är ung, men inte om den är gammal”, svarar Ulf Gärdenfors.

Motiveringen lyder: ”för att den har blivit en mönsterbildande skola såväl nationellt som internationellt. Hållbar utveckling, ämnesövergripande projekt och global utblick är några av nyckelorden för såväl den engagerade lärarkåren som för elever med mycket stor delaktighet och stort engagemang. Världsnaturfonden har utsett skolan till modellskola. Skolan har, efter en rad framgångsrika projekt och elever, blivit mycket populär, vilket har lett till höga intagningspoäng.”

Lars Benon

Lars Benon, rektor vid Globala gymnasiet, svarar här på Kunskapsbloggens frågor.

Vilka är ni?
Globala gymnasiet är en sex år gammal gymnasieskola som ligger på Södermalm i Stockholm och som redan hunnit bli en av Stockholms absolut populäraste skola. Det som lockar är de globala frågorna vi arbetar med och det ämnesövergripande arbetssättet. Undervisningen är känd för att hålla mycket hög kvalitet tar vare kunniga och engagerade lärare och eleverna visar ett stort engagemang mycket tack vare att de uppfattar undervisningen som meningsfull och lustfylld. Vår vision är att Globala gymnasiet genom sin pedagogik, sitt sätt att organisera undervisningen och genom en tydlig struktur för elevinflytande vara Sveriges bästa gymnasieskola. Skolan har nu ca 530 elever.

Vad gör ni?
Vi erbjuder tre olika program som alla har fokus på hållbar utveckling ur ett ekonomisk, socialt och ekologiskt perspektiv. Programmen heter SP Bild, SP Global och NV Hälsa och miljö. Det vi gör är att vi skapar en lärandemiljö som som utvecklar en rad förmågor hos varje elev som t ex att
- tänka kreativt, kritiskt och analytiskt
-  se sina kvaliteter och utvecklingsmöjligheter
-  uppleva att hon/han utvecklas tillsammans med och lär sig av andra människor
- arbeta för att förverkliga sina visioner och reflektera över sina handlingar
- förstå den globala världssituationen, både problem och förändringsmöjligheter
- förstå innebörden av hållbar utveckling och global rättvisa

Hur sprider ni kunskap?
Vi sprider kunskap i första hand genom våra elever men vi sprider även kunskap om våra pedagogiska metoder och vårt sätt att organisera undervisningen genom att ta emot många studiebesök och genom att delta i konferenser och nätverk. Eleverna sprider även kunskap genom digitala medier, påverkansarbete som t ex reportage och debattartiklar men även genom att föreläsa på grundskolor. Globala gymnasiet  vill vara en föregångare när det gäller att utveckla pedagogiska metoder för att öka ungdomars engagemang för globala utvecklingsfrågor och möjligheter att vara med och påverka samhällsutvecklingen.

Förebild?
Stockholm Resilience Centre (SRC) som är ett nytt internationellt tvärvetenskapligt center för forskning kring socio-ekologiska system, det vill säga system där människa och natur studeras som en integrerad helhet. Sedan HT 2009 då vi fick starta spetsutbildning har vi ett samarbete med SRC  kopplat till Stockholm universitet. Pedagogiska förebilder för Globala gymnasiet är klassiska pedagoger som Vygotsky och Dewey.

Hur känns det att vara nominerade?
Väldigt hedrande att vara finalister för tredje året i rad. Först var hela skolan finalist sedan rektorn Lars Benon och nu är skolledningen tillsammans med lärarkollegiet nominerade till priset och uttagna som finalister. Tredje gången gillt!?

Finalister som tidigare har presenterats på Kunskapsbloggen:
Gertrud Åström

Här hittar du hela listan.

foto: ISTOCK

» Konventionen om biologisk mångfald: missade mål trots enstaka framgångar
Syftet med konventionen om biologisk mångfald, som 2002 hade undertecknats av 191 länder, var att minska takten i förlusten av biologisk mångfald till 2010.

» Mångfalden – var kommer den ifrån?
Hur har den uppkommit egentligen, den artrikedom vi har runt omkring oss och som speciellt uppmärksammas under 2010, Internationella året för biologisk mångfald? Varför finns specialiserade arter i vissa biotoper, varför är vissa sedan länge utdöda och varför ser livet på jorden ut som det gör? En del stora frågor som dessa tror vi oss veta svaren på, medan andra fortfarande är gåtor.

» Artkänslig nyckelperson
ArtDatabanken är en nationell kunskapsbank som sysslar med kunskapen om den biologiska mångfalden i Sverige i allmänhet och med kunskapen om arter i synnerhet.

» Forskning pågår: Nationaldyrken
Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna har det minst sagt krävande uppdraget att ge ut hela 130 böcker à 400 sidor under de närmaste 20 åren. När det projektet är färdigt kommer det att i runda tal finnas 52 000 sidor att bläddra sig igenom, men så mycket kommer helt enkelt att behövas för att i ord och bild beskriva de omkring 50 000 arter av flercelliga organismer som finns här i landet.

» Biologiskt överflödande
Det finns uppskattningsvis mellan 5 och 100 miljoner olika arter av organismer på jorden. Av dessa är endast ca 1,5 miljoner namngivna. Det betyder att vi inte känner till ens de flesta arterna. Redan där blir det således svårt att ens med en antydan till precision säga vad biologisk mångfald är och, inte minst, hur den ska bevaras. Det är något som genomsyrar det samtal NE:s utsända har med Torbjörn Ebenhard, ekolog med inriktning på naturvårdsbiologi och verksam vid Centrum för biologisk mångfald (CBM) vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala.

» Att välja växter till trädgården
I sin egen trädgård har man stor möjlighet att öka den biologiska mångfalden. Men det är skillnad på grönt och grönt, så det är inte bara att plantera så många olika sorters växter som möjligt. Smarta val av växtarter kan göra stor skillnad.

» Klipp inte gräset
Under senare år har den biologiska mångfalden diskuterats, och insikten om värdet att bevara den för mänsklighetens egen skull har ökat. Om vi inte bevarar naturens resurser kommer vi att minska möjligheterna för övriga levande organismer på vår jord, och samtidigt försvåra för kommande generationer människor.

» Lantraser – levande kulturhistoria
Vad är det för likhet mellan ryafåret, fjällkon (fjällras) och gotlandskaninen? Jo, alla tre är exempel på djur som räknas till lantraserna, dvs. husdjur som under lång tid har anpassat sig till den miljö de lever i. ”Felet” med lantraserna är att de inte når upp till de höga krav på produktivitet som finns i det moderna lantbruket. Därför har många lantraser dött ut och de som finns kvar hotas att gå samma öde till mötes.

» Lyckade svenska mångfaldsprojekt
Den biologiska mångfalden i Sverige och världen fortsätter att minska i accelererande takt på grund av människans utnyttjande och exploatering av naturen. Internationella mångfaldsåret 2010 syftar till att medvetandegöra detta problem och informera om åtgärder som görs på individuell, lokal och global nivå för att vända utvecklingen.

» Nationalnyckel: Fjäril’n vingad
Det var Carl von Linné som en gång myntade begreppet fauna i betydelsen ”beskrivning av ett områdes djurvärld”. Han var också den förste att ge ut en heltäckande sådan över Sverige.

Har du fler frågor kring biologisk mångfald? Ställ dem till våra experter.

Känner du dig fullärd? Testa dina kunskaper i Kunskapsjakten om biologisk mångfald.