Några av dem:

1. Språkfredag: Stavningen av Libyens ledare
2. Språkfredag: Klassiska felciteringar
   
3. Lärarlegitimationen och lärarens status
4. Rädda regnskogen!
5. Inte första gången som ett isländskt vulkanutbrott påverkar Europa…
6. Källkritik: Fejkade Facebookgrupper
7. Nobels fredspris till Barack Obama!
8. Växa utan läxa
   
9. Bloggutmaning: föreslå Victorias valspråk
10. Bloggutmaning: Kunskapsspridning

Särskilt tack till alla språkentusiaster där ute, som har bidragit till mitt arbete med Språkfredag
(klicka här för länkar till några av våra populäraste språkinlägg): framför allt våra läsare, men också ni som står bakom Språkrådet, bloggen Pratbubblor, Översättarbloggen och Lingvistbloggen. Det är er jag har återkommit till flest gånger under den tid som jag har skrivit Språkfredag.

Själv kommer jag att blogga vidare här. NE kan ni fortsätta följa på både Twitter och Facebook.

Stort tack för den här tiden. Det har varit fantastiskt roligt att blogga här på Kunskapsbloggen!

Dagens platsannonser är mer konkreta, med krav som ”du har god samarbetsförmåga och är utåtriktad och engagerad”.

Och medan platsannonserna på 1980-talet krävde att man kunde ”hålla många bollar i luften” var ett ”eget driv” eftertraktat 2005.

Platsannonserna speglar därmed sin samtid på ett väldigt intressant sätt. Har ni fler exempel?

Mer intressant läsning

1. Könsneutralt språk och hen (Lingvistbloggen)
2. Nya skrivregler i Norge (Språkrådet)
3. Inaskade resenärer (SVD:s Språkblogg)
4. Vad kallar du mamma? (Pratbubblor)
5. Poesi på Twitter (DN)

Urval ur populär språkfrossa på Kunskapsbloggen

1. Stavningen av Libyens ledare
2. Bloggutmaning: föreslå Victorias valspråk
3. Klassiska felciteringar
4. Lagommyt och oöversättlighet
5. Matdosa, Fejan och snackis 2.0
   
6. Meme, troll och facerape
7. Falska vänner och stela fraser
8. Utse tidernas bästa palindrom!
9. Årets ord 2009: unfriend
10. Exotiska bokstavsprickar

Andra bloggar om: språkfredag, språk

Namn:

Född: i Lund 12 mars 1971, uppvuxen i Bjärred, bosatt i Malmö sedan 1991 (förutom avstickare till Brighton och Brisbane). Har läst bl.a. biologi och kemi, doktorerat i neurobiologi och forskat om kubmaneters ögon och synsystem.

Sysselsättning: sedan 2006 biologiredaktör på NE, dvs. förmedlar och förklarar biologiska och biomedicinska fakta och sammanhang genom att beställa, redigera och skriva texter.

Favoritdjur: kubmaneter, grodor och hästar

Favoritorgan: hjärnan och ögat

Brinner för: förmedling av kunskap och insikter om hur vi som lever fungerar, skillnaden mellan vetenskap och ovetenskap samt frågeställningen ”Hur vet man det då?”

Tips på bästa sättet att nå en läsare: Gör texten bekväm att läsa genom att skriva noga (ord för ord och mening för mening), håll fast en tankegång och hoppa inte över tankeled. Rensa bort alla ord som inte tillför något till texten.

Lästips: Idéer om Livet (2005) av Nils Uddenberg samt romaner av Kerstin Ekman, Inger Edelfeldt och Iain Banks.

Länktips (förutom NE.se): fråga en zoofysiolog där man kan läsa Anders Lundquists svar på massor av frågor kring hur olika djur fungerar och The rap guide to human nature där man kan höra Baba Brinkman rappa om bl.a. evolution och beteende

Vad jag sysslar med för tillfället (v.21): Jag står på scen med en pytonorm i håret, dvs. jag framför tillsammans med andra biologer Biologishowen. Det är en av fyra naturvetenskapliga shower som ges för högstadieelever under LUNE-dagarna (som arrangeras av Lunds universitet och NE) för att inspirera dem till att läsa naturvetenskap.

Förebilder: Dit hör bl.a. Anders Lundquist, som är min gamla zoofysiologiföreläsare och NE:s expert i anatomi och fysiologi. Det är en extremt klok person som inte bara tar reda på allt och kommer ihåg allt utan också sprider det vidare till sin omgivning. Vidare vill jag nämna Jesper Rönndahl (i bl.a. Gabba Gabba, en extremt rolig person), Eva Funck (entusiastisk och grundlig kunskapsspridande) samt Frida Nilsson (bl.a. Hjärnkontoret).

Ett annat är ”man” som ersatts med ”mankind”,  och att Bibelöversättningskommittén vid sidan om ”he” även inkluderat ”she”.

I citatet ”Whoever has will be given more; whoever does not have, even what he has will be taken from him” har till exempel ”he” och ”him” nu ersatts av ”they” och ”them”.

Ändringarna sker i de fall där man kan anta att man syftat på både män och kvinnor, och i fall då man vet att förfäderna varit endast män översätts detta till ”forefathers” i stället för ”ancestors”.

Översättningen i sig kan ses som en modernisering. Bibelöversättningskommittén betonar däremot att 95 procent av texterna stämmer helt överens med den bibel från 1984 som den nya översättningen ersätter. Och gud är fortfarande en man.

I Olle Josephsons språkspalt i samma tidning läser jag även om namn. I doktorsavhandlingen ”Namnval som social handling” har Emilia Aldrin undersökt namnmotiveringar. Avhandlingen har väckt viss uppmärksamhet. Josephson skriver:

Men skillnaderna är små mellan olika åldrar och socialgrupper, skriver Aldrin. Namnval är inte så klassbundet längre. Vi namnger utifrån föreställningar om identiteter och livsstilar vi vill föra vidare. Klassamhället må bestå, men språkvanorna individualiseras.

Andra bloggar om: språkfredag, språk

Det var också alldeles nyligen, efter dödandet av Usama bin Ladin, som ett citat av Martin Luther King valsade runt på statusuppdateringar på Facebook:

”I will mourn the loss of thousands of precious lives, but I will not rejoice in the death of one, not even an enemy. Returning hate for hate multiplies hate, adding deeper darkness to a night already devoid of stars. Darkness cannot drive out darkness; only light can do that. Hate cannot drive out hate, only love can do that.”

Enda problemet? Den första meningen var inte en del av Kings citat utan något en amerikansk lärare skrivit själv i sin egen statusuppdatering, för att sedan citera King. När det sedan spreds vidare viralt missade man att inledningen inte var en del av det ursprungliga citatet.

Att det spreds vidare så snabbt var ju förmodligen för att den första meningen fungerade som en mycket träffande kommentar sett till bin Ladins öde. Och det lät som något King kunde ha sagt…

Detta påminner mig om ett känt svenskt exempel: ”Internet är en fluga.” Många har väl fnittrat över att Ines Uusmann, dåvarande kommunikationsministern, ska ha sagt detta 1996. Men citatet var hämtat från en rubrik i Svenska Dagbladet, alltså inte hennes egna ord.

Det Uusmann menade var:  ”Jag undrade om inte det planlösa surfandet var på övergående? Inriktningen i framtiden blir kanske mer specifik?”

Har ni fler exempel?

Mer intressant läsning

1. Påhittade språk (Vetenskapsradion Språket)
2. Slaskord: man ska inte såsa så mycket (Språkmakargatan)
   
3. Det finns många pumpar att gå på (Språkspalten hos SvD)
4. Första steget ut i världen: grannspråken (Lärarnas nyheter)
5. Filmklassiker på jiddisch (Jiddischbloggen)

Andra bloggar om: språkfredag, språk, citat

Det som gör mig tveksam till surfplattan i undervisningen är att det i viss mån gör användaren passiv. Man kan visserligen teckna och använda program vilket är aktivt, men utan ett externt tangentbord blir det svårt att skriva längre texter. Detta problem existerar däremot inte i förskolan eftersom de riktigt små barnen sällan kan skriva ändå.

Marina Havfenstein skriver:

”Det är inte en stationär eller bärbar dator, där man måste lära sig koordinera mus, tangentbord och fingrar. Det är ett verktyg där barn direkt pekar på skärmen och uppfattar effekten av det de sysslar med. Det kan vara alltifrån att peka på en bokstav, färg eller ett djur och få det uppläst eller höra dess läte. Eller varför inte ett interaktivt pussel där man lär sig mönster. Den är så enkel att använda att en ettåring utan problem klarar av den.”

Fler har insett surfplattans betydelse för små barn: i Journalisten skriver krönikören Lisa Bjerre om ett barnboksförlag som ger ut böcker på iPad.

Däremot förstår jag inte riktigt valet att ge eleverna en iPad i stället för en bärbar dator, vilket man har beslutat på Grafiskt Utbildningscentrum på Uppsala.

Men om man lägger betoningen på bilder snarare än på text är det kanske en självklarhet. Jag skulle däremot sakna ett fysiskt tangentbord.

Vad säger ni?

Mer intressant läsning

1. Kommuner bryter löneavtalet (Skolvärlden)
2. Slopa hemläxorna för en rättvis skola (Aftonbladet)
3. Tio tankar om teknik (Origo)
4. Vem ska ha högst lön? (Christermagister)
5. Kepsdebatten – hur kan den tillåtas leva vidare? (Körlings ord)
   

Andra bloggar om: lärare, utbildning, forskning, pedagogik

- Ny stärkelse mellan satserna (Språktidningen)
Om nya sätt att binda ihop satser – vad sägs om ”dock att” och ”plus att”?

- Svära en del av språket (Lärarnas tidning)
Det har skett en förändring: svordomar ses som en naturlig del av språket.

- Stockholmskan: föränderlig men levande (Språkrådet)
Om en dialekt som förändras.

- Årets översättning (Översättarbloggen)
Årets vinnare tillkännages på måndag.

- Ont om plats för språk (Vetenskapsradion Språket)
Att skriva undertexter handlar mycket om att stryka information.

- Rätt att forska på svenska (Lingvistbloggen)
Det kan vara svårt att skriva avhandlingar på svenska, som trots allt är ett relativt litet språk.

Andra bloggar om: språkfredag, språk

Namn:

Född: 12 september 1949 i České Budějovice i Tjeckien (det är den där staden med världens godaste öl, Budvar!). Kom till Sverige 1968. Började läsa biologi och disputerade i systematisk botanik i Lund efter att ha arbetat i Helsingborgs botaniska trädgård i 11 år.

Sysselsättning: Föreståndare för Lunds universitets Botaniska trädgård sedan 2 år efter att ha tjänstgjort här 20 år som intendent och då arbetade med den utåtriktade verksamheten. Som föreståndare har man hela ansvaret för den här stora anläggningen, inte bara att leda arbetet med själva växterna. Även personalfrågor, säkerhet och ekonomin faller på föreståndarens lott. Det roligaste med arbetet mitt är att träffa trädgårdens besökare, svara på deras frågor, undervisa, skriva artiklar, tänka ut utställningar om växter och liknande.

Brinner för: Natur och etnobotanik (hur människan använder växterna).

Tips på bästa sättet att nå en läsare: Det är att träffa läsarna personligen (föreläsningar) och att skriva en eller annan bra bok så klart, så tydligt och så begripligt som möjligt.

Lästips: Botanik, systematik, evolution, mångfald (2008) och Fruktlexikon (2011) är två böcker som jag själv utkommit med.

Länktips: Lunds universitets botaniska trädgård (så klart!)

Vad jag sysslar med för tillfället: Vid sidan av det vardagliga arbetet i Botan arbetar jag tillsammans med Lennart Engstrand på en stor bok om kryddväxter från hela världen. De är inte så få, och många nya kommer ständigt i handeln. Vi berättar om själva växten, hur man använder kryddorna, om historiska sammanhang och mycket annat roligt från kryddornas värld.

Förebilder: Det finns många fantastiska människor som osjälviskt gjort fantastiska insatser inom botaniken. För att ta en, som jag inte så länge sedan läste om, så vill jag nämna Joseph Rock (1884–1962) som arbetade 27 år i sydvästra Kina och bodde hos naxifolket i en by nära Lijiang i Yunnan. Förutom att ha gjort betydande växtinsamlingar har han författat en över 1 000 sidor stor naxi-engelsk encyklopedisk ordbok och tolkat Naxifolkets uråldriga hieroglyfer, sägner, religion och livsstil. Tänk om man hade kunnat vara med på den tiden, i Jadedrakens bergmassiv, med snöklädda toppar i molnen!

NE:s Arne Järtelius förklarar det hela:

”Vad de brittiska väljarna får välja mellan är dagens system där den partiföreträdare som vinner en valkrets – det finns lika många valkretsar i Storbritannien som det finns säten i parlamentets underhus – är den som utan konkurrens står som vinnare av hela valkretsen. Det systemet kallas FPTP (First Past the Post) och har, i alla fall traditionellt, gynnat något av de största partierna Tories (konservativa), Labour (socialdemokrater) och, de senaste 20 åren, Liberal Democrats (liberaler) samtidigt som det har hållit allt vad småpartier heter utanför (vid parlamentsvalen 2005 och 2010 gick var tionde röst till något annat än de tre stora partierna).”

Alternativet till detta kallas AV (Alternative Vote). I detta system graderar den röstande partierna i valkretsen. Detta ger tvåan, trean och fyran i en valkrets ett visst inflytande. En del anser att detta är mer rättvist än Storbritanniens nuvarande ”the winner takes it all”-system. Australien har ett AV-system.

I Sverige har vi proportionella val medan Storbritannien har majoritetsval. Det senare främjar tvåpartisystem, då tröskeln blir betydligt högre för småpartier. Här är USA ett slående exempel.

Därmed är det också svårt att ändra ett sådant valsystem. De som sitter på makten är trots allt obenägna att förändra det som ger dem makt. Den svenska motsvarigheten blir då gränsen till riksdagen, som just nu ligger på fyra procent. Medan stora partier gärna vill ha en hög gräns vill mindre partier, som balanserar på gränsen, oftast hellre ha en lägre sådan.