Den 24-27 september, det vill säga torsdag-söndag, finns NE och Kunskapsbloggen på plats på bokmässan i Göteborg. Vi kommer att blogga från Forskartorget, men också bjuda in föredragshållare att gästblogga här hos oss. Några av dem som vi har bjudit in är Gunnar Wetterberg, chef för samhällspolitiska avdelningen på SACO, som kommer att tala om finanskrisen i förhållande till tidigare bankkriser och Malin Sandström, doktorand vid KTH och bloggaren bakom vetenskapsnytt, som kommer att sitta i paneldebatten ”Kunskap åt folket – men hur?”

Vidare gästbloggar även Dick Harrison, som kommer att tala om det nya bokverket ”Sveriges historia”, Tomas Axelsson, producent av SVT:s ”Klass 9A”, som kommer att prata om just det, och Susanne Andersson och Marita Svensson, vars föredrag handlar om mellanchefen som maktpotential.

Vår förhoppning är att ni som inte kan delta på bokmässan kommer att kunna ta del av Forskartorget genom vår, och våra gästbloggares, rapportering. Om ni däremot är på plats är ni mycket välkomna till Forskartorget för att prata med oss och kommentera på blogginlägg så klart!

Se hela programmet här. Det finns också i PDF.

Andra bloggar om bokmässan, Forskartorget

Reaktionerna på att han stängt sin blogg är starka. Det aktualiserar också flera frågor: är det bloggaren som äger bloggen? Eller får en blogg med ett sådant aktivt kommentarsfält ett eget liv, har man, moraliskt får man väl då säga, rätt att ta bort andras diskussioner? Blogge meddelar själv att han har en kopia av sin blogg, men att ingen annan kan nå den. Han har också spärrat alla arkivmöjligheter.

Hur ska man då göra? Förslag om k-märkning av domäner har förts fram, vilket påminner om UNESCO:s Världsminnessatsning. Men om man vill vara noga är väl bättre att UNESCO inkluderar digitala arkiv i sina satsningar. Även om man kan förstå liknelsen dem emellan fokuserar k-märkningen trots allt på fysiska byggnader och miljöer och inte på domäner.

Bloggelito skriver själv att det är en romantisk dröm att allt på webben ska sparas till eftervärlden. Det finns dock vissa försök, och archive.org är ett. Alla sajter finns dock inte sparade. Men många finns! Och nu, 2009, när man så smått börjar bli nostalgisk över Internet, är det faktiskt ganska spännande att klicka sig bak i historien (ja, faktiskt, även om den är kort). Titta till exempel på Aftonbladet, Sveriges första tidning med webbupplaga.

Här finns även en d-uppsats, ”Bevarandet av digitalt kulturarv: en del av museernas ansvar?”  framlagd vid Umeå universitet av Matilda Karlsson. Hon menar till exempel att museiutställningar av digitalt kulturarv kräver helt andra förutsättningar än utställningar av fysiska föremål.

Men att UNESCO faktiskt arbetar med dessa frågor visar inte minst  UNESCO:s ”Charter on the Preservation of the Digital Heritage” från 2003.  UNESCO erkänner även det digitala världsarvets betydelse, och att det förblir tillgängligt för alla beskriver FN-organet som ”a global issue relevant to all countries and communities”.

Ellen Albertsdóttir

Brüno säger visst inte heller Bryno (som torde vara ett ganska logiskt uttal), utan helt enkelt Bruno. Men så är Brüno ändå inget riktigt namn. Lingvistbloggen ger också ett annat exempel:  Häagen Dazs, där prickarna inte har särskilt mycket med själva uttalet att göra. De är ditsatta för att glassen ska upplevas som europeisk, och därmed exotisk och lyxig, och är i själva verket lika superamerikanskt som konkurrenten Ben & Jerry’s. För er som kan danska skriver Danmarks Sprogmuseum mer om fenomenet.

Även påfågeln har exotiska prickar foto: ISTOCK

Brüno är förvisso österrikare, men på tal om tyska: Svenska Dagbladet skriver att 5 000 nya officiella ord har förts in i den tyska nationalordboken ”Duden” och därmed också i det tyska språket.  Några exempel är: ”twittern” (att twittra), ”der Babyblues” (förlossningsdepression) och ”das It-girl” (”innetjej”). I Sverige rasade Språkförsvaret mot användandet av engelska i svenska språket, men vad säger den tyska motsvarigheten?

Jag blir dock inte avundsjuk på Tysklands långa ord: ”Rechtschutzversicherungsgesellschaften” (försäkringsbolag) och ”Vorratsdatenspeicherung” (att spara vissa datauppgifter), en utmaning för skolornas rättstavningsprov.

För övrigt kan jag verkligen rekommendera Lingvistbloggen till alla språkintresserade,  inte minst för torra (och spännande!) fakta om språk. Eller vad sägs om detta: Visste ni att det traditionella svenska ordet är rutschbana, och att  ”rutschkana inte förekom i skrift förrän 1956″? I Skåne säger en del kasebana. Inte kasekana, dock (vad jag vet?).

Ellen Albertsdóttir

Ett exempel på ett sådant nyord, som också nämns på listan, är ”carbon footprint”, som på svenska heter ekologiskt fotavtryck (Uppdatering 20/7: Harald Cederlund påpekar att en mer korrekt översättning är ”koldioxidavtryck”, som är ett smalare koncept än ekologiskt fotavtryck och enbart mäter utsläpp av växthusgaser. Ordet är fortfarande nytt på svenska, men kanske är det på väg? Läs mer i Merriam-Webster).  Ett annat exempel är ”waterboarding” – så kallad skendränkning, vilket är en form av tortyr som aktualiserades under George W Bushs tid som president i USA. En favorit är dock ”staycation” – en kombination av ”stay” och ”vacation” vilket beskriver en semester som man tillbringar hemma. Vad hade ”staycation” hetat på svenska?

Foto: ISTOCK

På tal om svenska: Här kan du läsa svenska nyordslistor 2000-2008. Så här i efterhand är det lite spännande att se att några av nyorden år 2000 var trafficking, mervärdesmat och SMS-meddelande. Särskilt trafficking och SMS är ord som fastnat, medan mervärdesmat fått lite problem med att konkurrera ut engelskans ”functional foods”.

Kan man redan nu spekulera i vilka som blir 2009 års nyord? Ett par av dem som var nya 2008 skulle nog ha blivit mitt val även 2009 – särskilt då mikroblogg. Det är ju trots allt under 2009 som mikrobloggen Twitter har växt i popularitet. Och Twitter ( följ gärna NE_se!) är ju än så länge det som de flesta menar när man talar om mikrobloggar.

Annars föreslås en del nyord på olika bloggar, eller vad sägs om pappersgoogla och matbok istället för kokbok? Och borde inte pluppchans, som i TP, sent omsider hamna på listan?

Annars är månadens ord, enligt Språkrådet,  ”kryssa”, som att ”kryssa någon” i personval.

Ellen Albertsdóttir

Kunskapsbloggen vill vara ett levande forum för kunskap i alla dess former. Det kan handla om vad kunskap är och skulle kunna vara, hur nya kunskaper skapas, etableras och sprids samt vilka kunskaper vi har inom olika områden. Genomgående gäller för Kunskapsbloggen att hållningen till kunskap ska genomsyras av ett kritiskt tänkande med källkritik som ett viktigt sorteringsinstrument.    

Kunskapsbloggen befinner sig just nu i ett uppbyggnadsskede. Vi kommer inom kort att lägga ut de första inläggen och hoppas sedan – med avbrott för semestrar – att regelbundet blogga på om kunskap i alla dess former. Hör gärna av dig redan nu om det är något som du tycker att vi särskilt borde tänka på.