Nu slutspurtar vi med palindromen. Vilken är er favorit? Se på listan som finns här och svara sedan nedan. Vinnare bestämmer vi redan på tisdag!

Andra bloggar om: bloggutmaning palindrom, filmtips

”En av mina starkaste läsupplevelser är Norman Mailers ”Bödelns sång” (1979) som jag läste på en billuff genom USA 1982. Råkade samtidigt passera genom Utah och staden Provo, där… Gary Gilmore begick ett av sina mord och där han dömdes till döden. Blev tvungen att ta in på ett motell där för att läsa klart. Omskakande.”

Jag håller med Christine. Kanske är det därför jag var så förtjust i Siri Hustvedts ”Sorgesång” som jag läste under en tågresa genom USA tidigare i sommar. Det är något speciellt med att läsa om att huvudpersonerna promenerar i Prospect Park, Brooklyn, när man själv sitter i… Prospect Park.

Frågan är om detsamma gäller filmer som man ser på tåg eller flygplan – och nu efterlyser vi i stället filmer som botar resledan. Eftersom inte alla har möjlighet att se på film under sina resor utökar vi dessa något till filmer som passar under en regnig dag i sommarstugan. Och som inspiration på vägen har NE:s aktualitetsredaktör Arne Järtelius flera tips på tågfilmer.

Svara direkt i kommentarsfältet eller, om du har en egen blogg, svara på din blogg och länka tillbaka till oss. Och motivera hur just din film botar ledan.

Om du har en blogg: glöm i så fall inte att klistra in länken med svar i kommentarsfältet om detta inte sker automatiskt. Om ni svarar innan nästa fredag kommer era svar med i sammanställningen.

Andra bloggar om: filmtips ledighet, resa

”Varningarna mot tågläsande ersattes snart av en ny läslust – på tåget skulle man framförallt läsa, inte minst som bot mot reseledan, och begreppet reselektyr myntades.”

Hur botar ni er resleda?

Svara direkt i kommentarsfältet eller, om du har en egen blogg, svara på din blogg och länka tillbaka till oss. Och motivera hur just ditt val botar ledan.

Om du har en blogg: glöm i så fall inte att klistra in länken med svar i kommentarsfältet om detta inte sker automatiskt. Om i svarar innan nästa onsdag kommer era svar med i sammanställningen, där jag även tänkte bjuda på mina bästa tips på reselektyr.

PS. I NE:s engelska ordet hittar jag till och med ”airport fiction”, som översätts till ”enklare reselektyr”. Är enkelheten ett krav för att det ska platsa som reselektyr? Vad tycker ni?

Andra bloggar om: reselektyr, sommarlov ledighet, resa

Svara direkt i kommentarsfältet eller, om du har en egen blogg, svara på din blogg och länka tillbaka till oss. Motivera. Om du har en blogg: glöm i så fall inte att klistra in länken med svar i kommentarsfältet om detta inte sker automatiskt.

Och på tal om förra veckans utmaning: lite skralt med responsen, men själv skulle jag nog föreslå ”Daniel” som månadens uppslagsord. Inte minst för att uppslagsordet Daniel Westling övergått till just Daniel rätt och slätt. Dessutom var ju hans tal något av det mest populära på hela bröllopet.

Veckans bloggutmaning blir att utse månadens uppslagsord. Vilket NE-uppslagsord beskriver bäst månaden som har gått? Kanske kommer temat även denna gång att vara rojalistiskt, eller vad säger ni? Kanske kan Månadens bild på NE.se inspirera…

Svara direkt i kommentarsfältet eller, om du har en egen blogg, svara på din blogg och länka tillbaka till oss. Motivera. Om du har en blogg: glöm i så fall inte att klistra in länken med svar i kommentarsfältet om detta inte sker automatiskt. Och glöm inte att kolla NE.se så att ditt uppslagsord säkert existerar. Deadline är den 7 juli klockan 12:00.

Det gör inte heller något om någon annan redan föreslagit ditt uppslagsord, det ger bara desto mer stöd för att just det ordet blir juni månads val.

Svara direkt i kommentarsfältet eller, om du har en egen blogg, svara på din blogg och länka tillbaka till oss.  Om du har en blogg: glöm i så fall inte att klistra in länken med svar i kommentarsfältet om detta inte sker automatiskt.

Som inspiration på vägen bjuder vi på historiska valspråk genom tiderna…

• Gustav Vasa: Omnis potestas a Deo est (‘All makt är av Gud’)
• Erik XIV: Deus dat cui vult (‘Gud ger åt vem Han vill’)
• Johan III: Deus protector noster (‘Gud vår beskyddare’)
• Sigismund: Cor regis in manu Domini (‘Konungens hjärta är i Herrens hand’)
• Karl IX: Jehovah solatium meum (‘Herren är min tröst’)
• Gustav II Adolf: Gloria Altissimo suorum refugio (‘Ära vare den Högste, de sinas tillflykt’)
• Kristina: Columna regni sapientia (‘Vishet är regeringens grundpelare’)
• Karl X Gustav: In Jehovah sors mea, ipse faciet (‘I Gud mitt öde, Han själv skall göra det’)
• Karl XI: In Jehovah sors mea, ipse faciet – Factus est Dominus protector meus (‘Herren är vorden min beskyddare’)
• Karl XII: Dominus protector meus (‘Herren min beskyddare’) och Med Guds hjälp
• Ulrika Eleonora: In Deo spes mea (‘I Gud mitt hopp’)
• Fredrik I: In Deo spes mea
• Adolf Fredrik: Salus publica salus mea (‘Statens välfärd min välfärd’)
• Gustav III: Fäderneslandet
• Gustav IV Adolf: Gud och folket
• Karl XIII: Folkets väl min högsta lag
• Karl XIV Johan: Folkets kärlek min belöning
• Oscar I: Rätt och sanning
• Karl XV: Land skall med lag byggas
• Oscar II: Brödrafolkens väl; efter unionsupplösningen 1905: Sveriges väl
• Gustaf V: Med folket för fosterlandet
• Gustaf VI Adolf: Plikten framför allt
• Carl XVI Gustaf: För Sverige – i tiden

Vilket valspråk är er favorit? Mitt är nog ett icke-kungligt, Svenska Akademiens snygga ”Snille och smak”.

På tal om förra veckans bloggutmaning: tack till VA-bloggen för fina tips. Jag håller med om  TED, men ska nog börja prenumerera även på de två övriga. Tack!

• Denna vecka vill vi gärna ha tips på kunskapsspridande sidor på Facebook!

Själv har jag precis upptäckte Språkrådet på Facebook. Annars är en given favorit såklart ne.se. Har ni fler tips till mig? Kvalificerar sig göra alla sidor som någorlunda regelbundet matar oss med intressanta och/eller roliga uppdateringar, oavsett om avsändaren är ett magasin, ideell organisation eller myndighet. Det måste alltså inte vara vetenskap.

Och när ni  har svarat kommer jag att sammanfatta och länka tillbaka till er.  Tipsen är viktigast, men om ni har tid och lust får ni gärna motivera era val med några rader. Svara innan den 25 maj om ni vill att inlägget ska komma med i sammanfattningen.

Tack annars till rodharingen, som tipsar om Illustrerad Vetenskap, Allt om Vetenskap och Erika Bjerströms ”Europa: reportage för nyfikna européer”. Tack också till Rosman Jahja som tipsar om tidskrifter och annat för den som är intresserad av vin.

• Ge ett till tre tips kunskapsspridande böcker och/eller tidskrifter

När ni  har svarat kommer jag att sammanfatta och länka tillbaka till er.  Tipsen är viktigast, men om ni har tid och lust får ni gärna motivera era val med några rader. Och just det: svara innan den 19 maj om ni vill att inlägget ska komma med i sammanfattningen.

Tack förresten till VA-bloggen för flera olika tips på tv-serier och klipp som bidrar till kunskapsspridning.  TV-serien ”Klass 9A”, som de nämner, har ju dessutom fått Kunskapspriset. Och Eva Funck-Beskow har varit nominerad. Frågor detta väcker blir givetvis: vad är kunskap? Eller kanske: vad är viktigast när det handlar om kunskapsspridning?

Se det som en bonusutmaning – för visst hänger det ihop med motiveringen av vilka böcker och magasin som egentligen är kunskapsspridande?

• Ge tre tips på kunskapsspridande filmer, teveserier eller YouTube-klipp!

När ni  har svarat kommer jag att sammanfatta och länka tillbaka till er.  Tipsen är viktigast, men om ni har tid och lust får ni gärna motivera era val med några rader. Tillsammans tror jag att vi kan skapa en riktigt trevlig, visuell kunskapsbank!

Pst. Svara innan den 12 maj om du vill att ditt inlägg ska komma med i sammanfattningen…

• Ge ett till tre tips på brittisk bok, sång, film, eller teveserie. Det är ett plus om det har någon form av politisk anknytning, eller om det kan fungera kunskapsspridande på något annat sätt (och här är vi väldigt tillåtande!). Deadline: 5 maj kl 10:00.
  

När ni svarat kommer jag att sammanfatta och länka tillbaka till er. Men jag börjar med att smygstarta, och själv välja teveserierna ”En förlorad värld” (”Brideshead Revisited”) och ”Party Animals” samt filmen ”Billy Elliot”.

1) ”En förlorad värld” (1981) ger en inblick i just en förlorad värld, en tid när man som britter reste till Venedig med båt och tåg, inte flyg. Att berättarrösten lånar ordagrant från Evelyn Waughs roman, som jag nu läser, bidrar till den magiska känslan . ”En förlorad värld”, och då menar jag teveserien och inte filmen som kom för något år sedan, är helt enkelt ett måste. Kunskapsspridande? Jo, om skönhet, religion, klass och historia!

2) ”Party Animals” (2007) är en ordlek, party som i parti, och en slags brittisk variant av ”Vita Huset”, om än inte i närheten av lika fantastisk. Men det är såväl nyttigt och intressant att få en inblick i den brittiska politiken, särskilt nu i valtider. Sänds dessutom just nu i repris på SVT (och på SVT Play).

3) ”Billy Elliot” (2000) är en klassisk saga om att finna sin plats och att våga det oväntade. I det här sammanhanget är det däremot bakgrunden som är intressant: den brittiska kolgruvearbetarstrejken. Så här står det i uppslagsordet ”Margaret Thatcher” om detta: ”På några punkter uppnådde hon betydande framgångar, dock till priset av ökad arbetslöshet (till som mest 3,3 miljoner 1986). Det gäller särskilt beträffande den militanta fackföreningsrörelsen, som kuvades i samband med den misslyckade kolgruvearbetarstrejken 1984–85.” Brittisk omstrukturering och fattigdom syns tydligt i ”Billy Elliot”, där huvudpersonen själv dansar sig iväg från fattigdom och hårt gruvarbete.

Inspiration på vägen, reportage på NE.se

- Finanser och förakt avgör brittiskt val
- Britterna i valet och kvalet
- Varför blev det så fel, Gordon Brown?

Förra veckans bloggutmaning

”Skriv om en bok!” uppmanade förra veckans bloggutmaning. Leif Syrén valde boken ”Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra” av Nisse Simonsson. En liten bok, berättar han, som trots det ger mer inspiration och kunskap än många gedigna faktaböcker. ”Simonsson beskriver tänkvärt hur en välmående människa måste handska med de tre livsfundamenten: mat, arbete och vila”, skriver Leif Syrén.

Aida Grimrin har däremot bloggat om Salman Rushdies ”Midnattsbarnen”, som visade sig vara en riktig sidvändare: ”Jag läste slutet om och om igen. Och igen. Och igen. Och så läste jag det högt, två gånger. Sedan, med en enda snabb rörelse, ställde jag ifrån mig den. Sedan dess har jag tittat längtansfullt på den, utan att plocka upp den. Man kan ju inte leva livet genom att läsa samma slut om och om igen.”

Själv väljer jag ”Middlesex” av Jeffrey Eugenides. Romanens styrka är att den placerar intressanta människoöden i en historisk kontext: om migration, förbudstiden, det löpande bandet på bilfabriken och sextiotalets raskonflikter. Eftersom huvudpersonen är intersexuell (enligt NE: ”medicinsk term för förhållandet att ett barn vid födelsen befinns ha osäker könstillhörighet p.g.a. att de yttre könsorganen inte är entydigt manliga eller kvinnliga.”) har detta bidragit till att öka medvetenheten om detta, som uppmärksammades i samband med hela debatten kring Caster Semenya. ”Middlesex” är en historielektion, sidvändare och fantastisk roman. Läs!