Lördagens bokmässa är en myllrig sådan, här vimlar det av folk och det blir trafikstockning i gångarna. Även på Forskartorget är det trångt, och Kunskapsbloggens lilla stol får flytta på sig då och då… I dag har vi bloggat om mode och hacktivism och rikssprängningen som kom av sig, dessutom har vi gästbloggare i form av Gudrun Schyman och Thomas Axelsson, producent av Klass 9A. Teamet bakom SVT:s dokumentärserie klass 9A vann 2008 års Kunskapspriset i kategorin Skola/utbildningsväsende.

Otto von Busch ifrågasätter ett mode där vi måste följa en slags Ledare, och i sin presentation på Forskartorget frågar han sig om det inte finns något sätt att förhålla sig til ett mode som inte är ”Ready to wear”? Otto von Busch har disputerat vid Högskolan för Design och Konsthantverk vid Göteborgs universitet, och i sin avhandling har han jämfört med fanfiction, det vill säga fans som skriver sina egna historier inuti de stora berättelserna.

Vad ledde egentligen rikssprängningen 1809 till? En sak som kommer fram vid seminariet är att tudelningen för 200 år sedan, dvs. att Finland med tiden blev självständigt, ledde till att den finska kulturen och det finska språket på ett mycket bättre kunde leva kvar än om Finland fortsatt som en del av Sverige. Hade den svenska tiden fortsatt så hade finskan, menade man på seminariet, blivit ett tynande minoritetsspråk i stil med exempelvis samiskan.

”Det går kanske inte att svara entydigt JA på den frågan men väldigt många har väldigt goda möjligheter att nå dit. Men då gäller det förstås att ligga i. Det gäller att rätt förstå de budskap som alkoholindustrins olika intressenter förser oss med. Det gäller att öppna sig för de kontinentala vanorna, det gäller att förstå moderniteten och fullt ut bejaka att vi numera är européer som stigit ut ur de nordiska stengrottorna för att slutgiltigt lämna brännvinsbältet.” Gudrun Schyman gästbloggar på Kunskapsbloggen.

När den är som bäst är skolan en fantastisk institution, otvivelaktigt samhällets viktigaste arena. Men istället för inspiration och lärande upplever många elever vanmakt och stängda dörrar inför framtiden. Lågpresterande skolor blir ofta sämre av bara farten. Och framgångsrika lärare upplevs på vissa håll som hot i stället för möjligheter. Med TV-serien Klass 9A ville jag visa att det trots allt finns hopp för skolan.