foto: ISTOCK

1) Varför säljs DVD-skivor i större förpackningar än CD-skivor, trots att skivan i sig är lika stor?
Enligt Frank är det en anpassning till föregångarna, dels LP-skivan och dels VHS.

CD-skivornas förpackningar är ungefär hälften så breda som LP-skivornas förpackningar. På så vis slapp musikaffärerna byta ut sina hyllor – två CD-skivor fick plats där en LP-skiva tidigare hade stått. På motsvarande sätt är DVD-skivan en anpassning till filmuthyrarnas VHS-hyllor. Att DVD-förpackningarna är lika höga som VHS-förpackningarna (191mm) gjorde att filmuthyrarna, i en övergångsperiod, kunde visa upp nya DVD-filmer i samma hyllor som VHS-filmerna. Detsamma gällde konsumenterna: de kunde då ställa sina nya DVD-filmer i samma hyllor som VHS-filmerna tidigare hade stått.

Svaret blir alltså: för att det var mer praktiskt.

2) Varför hade kamikazepiloter hjälm?
De japanska självmordspiloterna (kamikaze) flög medvetet mot döden genom att störta med sina plan mot fientliga mål. Varför hade de då hjälm? Frank har flera möjliga förklaringar: att piloterna bland överlevde sina uppdrag, att de skulle vara skyddade under turbulens fram till sitt mål – men också att hjälmen var en symbolfråga för piloterna: ”Kamikazepiloterna var piloter, och alla piloter bär hjälm.”

3) Varför knäpper män jackor och skjortor åt höger och kvinnor åt vänster?
Efterson en majoritet av världens befolkning är högerhänt vore det logiska att både kvinnor och män skulle knäppa sina skjortor åt höger. Men så är alltså inte fallet. Det finns flera möjliga förklaringar till varför det är så, men den förklaring som jag har hört flest gånger och den som Robert H. Frank också använder är följande: kvinnor, till skillnad från män, klädde inte på sig själva utan fick hjälp av påkläderskor. För dem var det mer praktiskt om knapparna knäpptes till vänster.

Men kanske är detta en myt, för denna fråga har även fått ett svar på NE.se ”Fråga experten” av dräkthistorikern Elisabeth Thelander  (ni som är prenumeranter kan läsa hennes svar här). Hon menar att det troligtvis har att göra med medeltidens kvinnosyn, då figurnära kläder med knapp och knapphål började användas.  Enligt Thelander förknippas höger sida med ”ljuset, solen, framtiden och den manliga principen”. Vänster sida däremot, var förknippad med ”det förflutna, natten, månen och med kvinnorna”. Trots detta var knapparna förbehållna mannens dräkt i århundraden, och enligt Thelander var det först under 1700-talets senare år som kvinnors kläder började ha knappar (Thelander menar att det kan ha berott på att knappar är för lätta att knäppa upp, vilket skulle signalera att kvinnan var lättillgänglig). Enligt Thelander var det först under 1800-talet som man kunde se någon skillnad mellan herr- och damknäppning.

Och i Populär Historia skriver Lisa Öberg, docent i historia, att de olika knäppningarna medverkar till att skapa skillnader mellan könen: ”Knapparnas  och knapphålens placering medverkar i detta skapande av kön i klädernas värld.”

Trots att tiderna är annorlunda nu, utan vare sig påkläderskor eller medeltida kvinnosyn, lever knäppningen kvar. Franks avslutande analys, sett utifrån hans utgångspunkt kring kostnader och vinster, är att en skjorta som knäpps åt höger alltid kommer att uppfattas som en herrskjorta. Därför skulle den inte heller sälja så bra till kvinnor, tror Frank. Vad tror ni?

Ellen Albertsdóttir

Ett exempel på ett sådant nyord, som också nämns på listan, är ”carbon footprint”, som på svenska heter ekologiskt fotavtryck (Uppdatering 20/7: Harald Cederlund påpekar att en mer korrekt översättning är ”koldioxidavtryck”, som är ett smalare koncept än ekologiskt fotavtryck och enbart mäter utsläpp av växthusgaser. Ordet är fortfarande nytt på svenska, men kanske är det på väg? Läs mer i Merriam-Webster).  Ett annat exempel är ”waterboarding” – så kallad skendränkning, vilket är en form av tortyr som aktualiserades under George W Bushs tid som president i USA. En favorit är dock ”staycation” – en kombination av ”stay” och ”vacation” vilket beskriver en semester som man tillbringar hemma. Vad hade ”staycation” hetat på svenska?

Foto: ISTOCK

På tal om svenska: Här kan du läsa svenska nyordslistor 2000-2008. Så här i efterhand är det lite spännande att se att några av nyorden år 2000 var trafficking, mervärdesmat och SMS-meddelande. Särskilt trafficking och SMS är ord som fastnat, medan mervärdesmat fått lite problem med att konkurrera ut engelskans ”functional foods”.

Kan man redan nu spekulera i vilka som blir 2009 års nyord? Ett par av dem som var nya 2008 skulle nog ha blivit mitt val även 2009 – särskilt då mikroblogg. Det är ju trots allt under 2009 som mikrobloggen Twitter har växt i popularitet. Och Twitter ( följ gärna NE_se!) är ju än så länge det som de flesta menar när man talar om mikrobloggar.

Annars föreslås en del nyord på olika bloggar, eller vad sägs om pappersgoogla och matbok istället för kokbok? Och borde inte pluppchans, som i TP, sent omsider hamna på listan?

Annars är månadens ord, enligt Språkrådet,  ”kryssa”, som att ”kryssa någon” i personval.

Ellen Albertsdóttir

Vetenskapsnytt lockar till läsning, inläggen är både intressanta och fördjupande. Jag fastnade särskilt för listan med årets sommarpratande forskare, men även VA-bloggen har sommartips.

Foto: ISTOCK

När man söker på vad bloggar skriver om Nationalencyklopedin är det tydligt att många väljer att utgå från NE:s definitioner om olika ord och begrepp. Det är ju ungefär så även Kunskapsbloggen använder NE.se, för om vi kan utgå från en definition som vi är överens om är det ju betydligt lättare att sedan fortsätta diskutera. Ett exempel på en blogg som använder NE på detta sätt är Helsingborgs Dagblads Ledarbloggen som skriver om vad som gör ett bra politiskt tal,  samma blogg skriver även om olika definitioner av ordet borgfred.

Att det ibland kan vara svårt att finna en definition som många är överens om visar bloggen The Brand-Man, som använder NE som en av flera källor i sökandet efter en definition av ordet marknadsföring.

Även här på Kunskapsbloggen har vi diskuterat definitioner, till exempel kan det vara klurigt ibland att hålla isär begrepp som bildning, utbildning och allmänbildning. ”Biggles”, som kommenterat inlägget om bildning, menar att det Leif Alsheimer ser som bildning – konsten att tänka själv bland annat – i själva verket alltid har ingått i en god utbildning. ”Biggles” verkar snarare se ”bildning” som synonymt med allmänbildning. Eftersom Alsheimer inte är här och själv kan besvara kritiken kan jag ändå tillägga att han, när jag pratade med honom, framför allt efterlyste en utbildning som gav ett ”bredare vetande”. (Han jobbade själv, på Internationella Handelshögskolan i Linköping, för att bredda juridikutbildningen, och införde då läsning av skönlitteratur på schemat.)

Jag söker mig till NE:s Svensk ordbok, som tyvärr inte finns i fria NE.se, för att reda ut det hela, och enligt denna definition ligger bildning och allmänbildning nära varandra, samtidigt som den kritik som Alsheimer fört fram blir tydlig:

”goda allmänna kunskaper på många områden särsk. humanistiska: bildningshögfärd; bildningstörst; allmänbildning; klassiskt färgad ~; historisk ~; universiteten inriktar sig numera på utbildning snarare än på ~
IDIOM: hjärtats ~ godhet
HIST.: sedan 1796″

Så var det med den saken.

Ellen Albertsdóttir

Jag har placerat min blogg i Malmö på bloggkartan.se!