Läs även Matilda Karlssons D-uppsats: ”Bevarandet av digitalt kulturarv: en del av museernas ansvar?”  framlagd vid Umeå universitet, som vi nämnt tidigare här på Kunskapsbloggen.

Från digitala museer till digitala bibliotek, som nu senast Vänsterpartiet har föreslagit. Som idé är det intressant. Bloggen Copyriot: ”Vänsterpartisterna gör klart att deras tänkta digitalbibliotek inte ska vara ett YouTube där vem som helst kan lägga upp vad som helst, utan att en sållning ska ske i vad som släpps in – precis som med vanliga bibliotek. ” Ett digitalt bibliotek skulle alltså fungera precis som ett traditionellt bibliotek, med den skillnaden att det som lånas inte finns i fysisk form.

Tommy k Johansson skriver dock att han inte tror att det skulle fungera, då biblioteksersättningen går direkt till författaren, och att mediebolagen inte skulle gå med på en liknande lösning. Vad tror ni? Givetvis är det lättare för museer, som i större utsträckning äger sina samlingar, att satsa digitalt. En annan skillnad är att det - om jag förstått det hela rätt – inte är tänkt att biblioteken ska digitalisera det som redan finns i fysisk form. Tanken är snarare att det som är digitalt från början ska finnas i det digitala biblioteket. Låter det som en bra idé?

Om läsplattor blir populära även här är det möjligt att ett digitalt bibliotek, där man kan låna hem e-böcker till sina plattor, blir till en självklarhet. I USA har läsplattan blivit en stor framgång, och det händer visst allt oftare att läsare ber om att få sina läsplattor signerade vid författarbesök. I stället för böcker, ja. Men det är ju en annan historia.

Ellen Albertsdóttir

Reaktionerna på att han stängt sin blogg är starka. Det aktualiserar också flera frågor: är det bloggaren som äger bloggen? Eller får en blogg med ett sådant aktivt kommentarsfält ett eget liv, har man, moraliskt får man väl då säga, rätt att ta bort andras diskussioner? Blogge meddelar själv att han har en kopia av sin blogg, men att ingen annan kan nå den. Han har också spärrat alla arkivmöjligheter.

Hur ska man då göra? Förslag om k-märkning av domäner har förts fram, vilket påminner om UNESCO:s Världsminnessatsning. Men om man vill vara noga är väl bättre att UNESCO inkluderar digitala arkiv i sina satsningar. Även om man kan förstå liknelsen dem emellan fokuserar k-märkningen trots allt på fysiska byggnader och miljöer och inte på domäner.

Bloggelito skriver själv att det är en romantisk dröm att allt på webben ska sparas till eftervärlden. Det finns dock vissa försök, och archive.org är ett. Alla sajter finns dock inte sparade. Men många finns! Och nu, 2009, när man så smått börjar bli nostalgisk över Internet, är det faktiskt ganska spännande att klicka sig bak i historien (ja, faktiskt, även om den är kort). Titta till exempel på Aftonbladet, Sveriges första tidning med webbupplaga.

Här finns även en d-uppsats, ”Bevarandet av digitalt kulturarv: en del av museernas ansvar?”  framlagd vid Umeå universitet av Matilda Karlsson. Hon menar till exempel att museiutställningar av digitalt kulturarv kräver helt andra förutsättningar än utställningar av fysiska föremål.

Men att UNESCO faktiskt arbetar med dessa frågor visar inte minst  UNESCO:s ”Charter on the Preservation of the Digital Heritage” från 2003.  UNESCO erkänner även det digitala världsarvets betydelse, och att det förblir tillgängligt för alla beskriver FN-organet som ”a global issue relevant to all countries and communities”.

Ellen Albertsdóttir