Länge har det varit populärt att satsa på en dator per elev. Nu vill pedagogen Marina Havfenstein, som skriver i Skolvärlden, att också förskolan ska få del av den digitala kakan. Men hon betonar betydelsen av surfplattor, som iPads, framför datorer.

Fler lektorer måste anställas, skriver Jan Björklund i ett inlägg i SvD. Den skolnära forskningen tar plats i debatten, skriver Per-Arne Andersson på Sveriges Kommuner och Landsting på deras blogg.

Dagens språktext är ”Feminin sympati och maskulint ogillande i tyskan” (Göteborgs universitet). Den utgår från en ny avhandling i tyska, av Magnus Pettersson, där han undersöker genusanvändningen av tyska personsubstantiv. I tyskan är alla kvinnor språkligt feminina, tänk ”lärarinnor” eller läkarinnor”, medan män är språkligt maskulina. Det blir därför problem när en grupp av människor som består av både män och kvinnor skall omtalas.

I avhandlingen ”(Re)producing a periphery: Popular representations of the Swedish North” har Madeleine Eriksson studerat hur bilden av norra Sverige dels skapas och dels återföds i bland annat populärkultur och reklam. Några exempel som förmedlar stereotypa bilder av norrlänningen är reklamen för ölet Norrlands guld och Kjell Sundvalls film ”Jägarna” från 1996.

Mikrolån (mikrokrediter) och mobiltelefoner är två exempel på uppfinningar som har stärkt kvinnors ställning runt om i världen, skriver The Economist som i sin tur refererar till en ny studie från International Centre for Research on Women. I studien har man undersökt hur man kan använda sig av innovationskraften för att stärka kvinnorna och skapa större jämställdhet. Men samtidigt har väldigt få kvinnor tillgång till Internet i många delar av världen.