Men Elin & Siska är långtifrån ensamma om sin Dickens. I våras skrev The Boston Globe att Charles Dickens är ”hotter than ever” (i november kommer till exempel ännu en nyinspelning av ”A Christmas Carol”), och LA Times menade att Charles Dickens var för 2000-talet vad Jane Austen var för ”chicklittens” 90-tal. Vad tycker du?

Bloggutmaning #3: Koppla en bok av Charles Dickens till ett uppslagsord som vi gjorde här, ”Pickwickklubben” – ”Pickwickssyndrom”. Och berätta gärna vilken av hans böcker som är din favorit! Här finns en lista.

Ellen Albertsdóttir

Björnar på cirkus var förr ingen ovanlig syn. Foto: ISTOCK

I Sverige är vi dock mer intresserade av Jenny Lind, och det är det faktum att en stor musikalfilm görs i Hollywood om denna vår svenska näktergal som skapar dess svenska nyhetsvärde. Själv blev jag dock minst lika nyfiken på vem denna P.T. Barnum var, då det åtminstone för mig var ett okänt namn.

Sambandet mellan P.T. Barnum och Jenny Lind är att de reste på USA-turné tillsammans 1850-51, och det var då som Jenny Lind som ”The Swedish Nightingale” blev sin tids mest kända svensk. Barnums specialitet var i övrigt offentlig förevisning av mänskliga abnormiteter, dels på ”Barnum’s American Museum” i New York, dels under stora turnéer. Under så kallade ”freakshows” visade han upp allt från väldigt kortväxta personer till siamesiska tvillingar. Denna tids fascination av ”freaks” på cirkus har bland annat skildrats i David Lynchs Elefantmannen (1980) som baserades på Joseph Merricks öde.

Jenny Lind å andra sidan hade en världskarriär som inleddes redan 1844-48 då hon reste runt i bland annat Köpenhamn, Berlin, Wien och London. Jenny Lind är porträtterad på vår 50-kronorssedel, vid sidan om Selma Lagerlöf de enda svenska sedelkvinnorna, och hennes födelsedag har sedan 1901 namnet Jenny i den svenska almanackan.

Förra veckans bloggutmaning var filmer som kunskapsspridare, och ”The Greatest Showman on Earth” har potential att sprida ännu lite mer kunskap om såväl Barnum som Lind, med en ganska stor brasklapp för att dramaturgin då och då vinner över faktakollen. Har ni några exempel på historiska filmer med brister i verklighetsanknytningen? Det får bli dagens (blogg)utmaning, koppla det gärna till uppslagsord på NE.se.

Ellen Albertsdóttir