Den "nya" mobilen upplevs av många som något farligare än den gamla, fasta telefonen Foto: Hulger

På 1500-talet varnade till exempel den schweiziska forskaren Conrad Gessner för tryckpressen, och hur denna kunde skada våra sinnen. Något sekel senare var det i stället spridningen av tryckta tidningar som väckte oro, för om man läste nyheter själv i stället för att få dem i en kollektiv gemenskap blir man väl isolerad?

För att inte tala om radion! I musiktidskriften Gramophone gick det 1936 att läsa att barnen hade ”developed the habit of dividing attention between the humdrum preparation of their school assignments and the complelling excitement of the loudspeaker”. Där ser man. Känns det igen?

Numera är det ju nämligen Internet i allmänhet och Twitter, Facebook och liknande mötesplatser i synnerhet som drabbats av moralpaniken. Eller vad sägs om Telegraphs rubriker:  “Twitter and Facebook could harm moral values” & “Facebook and MySpace generation ‘cannot form relationships’”?

Vi blir alltid rädda för ny teknik, menar Vaugh. Åtminstone om man är över 35 år när den kommer, som Douglas Adams ska ha sagt. Men Nicolas Carr har skrivit en hel del intressanta texter om hur Internet och datorer gör att vi tappar förmågan att fokusera. Jag tror visserligen att han på många sätt har rätt i detta – många av oss i den yngre generationen tycks på grund av Internets alla distraktioner ha ett dalande uppmärksamhetskapital.

(För egen del kan jag säga att min självmedicinering nyligen bestod av J M G Le Clézios ”Allt är vind”, roman på långsam prosa. Rekommenderas! Om man har tålamodet.)

Men enligt Bell finns det inga tecken på att Internet står bakom några sinnesproblem. Han menar det finns studier som visar att de som är engagerade i sociala nätverksplatser tvärtom har mer utvecklade sociala liv ”offline” än andra. Däremot har TV negativa effekter på vår hälsa och vår förmåga att koncentrera oss, enligt Bell. Men eftersom TV numera är gammal teknik, snarare än ny teknik är det ingen som ifrågasätter dess självklara plats i våra vardagsrum. Twitter däremot!

Vad tror ni? Förstör Internet vår förmåga att fokusera? Gör radion det?
Eller är allt bara en slags konservativ moralpanik?

”Slaget vid Kadesh, Avignonpåvedömet, huvudstaden i Togo: är det sådant som vi verk­ligen måste eller åtminstone borde kunna, eller är den sortens inlärning bara slöseri med dyrbar tid och en minneskapacitet som kan användas bättre?”

Det Söderqvist lyfter fram när han ska svara på denna fråga är intressant, för han menar att frågeställningarna som sådana inte är nya, även om sökningar på webben är det.  Han jämför skepsisen mot googlandet med den vise kung Thamos av Egypten och hans skepsis mot bokstäver, som den presenteras i  Sokrates berättelse i Platons dialog ”Faidros”. Bokstäver var, menade kung Thamos,  ”ett hot mot den genuina kunskapen”. Detta då man försummar det egna minnet när man lär sig läsa och skriva, ungefär som att man försummar det egna minnet när man gör googlandet till en vana… Även boktryckarkonsten var ifrågasatt av liknande skäl, vilket Kunskapsbloggen tidigare bloggat om.

Foto: ISTOCK

Söderqvist reagerar på att vi enbart tycks acceptera den nivå vi befann oss på i går, men ständigt ifrågasätter ”nästa språng” i utvecklingen. Bokstäver, bokttryckarkonst, Google? Och om han nu har rätt: är det inte alltid så?

Ellen Albertsdóttir

Är man då allmänbildad om man håller koll på nyheterna? Isabelle, som kommenterade Google-inlägget, gav i alla fall tipset till sina elever att använda tidningar som alternativ källa när Internet låg nere, och de därför stod helt handfallna. Kan det vara en idé?

Som journalist torde informationskompetensen även handla om att förstå betydelsen av vissa nyheter. Man måste väl ha en viss allmänbildning, och inte enbart den sorten som kan hämtas på Google, för att förstå att något är stort? Det vore synd om stora nyheter fastnar på vägen för att journalister inte förstår hur viktiga de är (det här kan jag tänka mig att en del i bloggosfären anser sker dagligen…). Men det är också utmaningen som allmänreporter: att kunna något om det mesta. Fast det är klart, en del händelser blir ju viktiga först i backspegeln.

I somras skrev jag också nyhetskalendariet för 2009 till NE:s årsbok, vilken innebär att dagligen skriva notiser om det viktigaste som händer rent nyhetsmässigt. Det vill säga: mycket av det där som kommer att bli historia. Detta förutsätter en koll på ALLT, vilket innebar att jag, för en gångs skull, även hängde med i diskussioner om sport och ekonomi, som annars inte tillhör mina favoritområden.

Är det då en brist på allmänbildning att inte förstå  Zlatans senaste mål? Kanske. Att ha koll på alla områden, inte enbart de egna favoriterna, är åtminstone en förutsättning för att klara NE:s nutidstest. Gör det du också, och berätta sedan hur det gick här nedan. Själv får jag medge att tumlarkunskap uppenbarligen inte var mitt område…

Ellen Albertsdóttir