Mikrolån gör det till exempel möjligt för kvinnor att ta lån utan formell säkerhet för att sedan kunna starta företag. Muhammad Yunus fick 2006 Nobels fredspris för sina satsningar på mikrolån, ett pris som han delade med Grameen Bank. Mobiltelefoner har en liknande poäng. I till exempel Bangladesh har det blivit vanligt att kvinnor har som affärsidé att köpa en mobiltelefon som de sedan hyr ut till andra bybor. Ytterligare ett positivt exempel är skotern. I stora delar av Asien har denna blivit allt mer populär för kvinnor, då det ses som ett säkert sätt att ta sig fram längre sträckor. Detta innebär större möjligheter för kvinnor sett till utbildning och jobb.

Mikrolån, mobiltelefonen och skotern har alltså visat sig vara positiva för kvinnorna. Gemensamt för dessa innovationer är att de på olika sätt innebär en plattform för att skapa något eget. Frihet till rörlighet ska inte underskattas.

En sällsynt syn i vissa delar av världen Foto: ISTOCK

Men samtidigt är det få kvinnor som har tillgång till Internet: enbart 25 procent av Internetanvändarna i Afrika är kvinnor. I Asien är siffran 22 procent, i Sydamerika 38 procent och i Mellanöstern är siffran lägst: 6 procent. Alla siffror uppskattningsvis och enligt The Economist. Visserligen är Internet som mänsklig rättighet omtvistat, men detta kan väl ändå inte vara acceptabelt?

Av totalt 789 personer som belönats mellan 1901 och 2008 har 35 varit kvinnor (se DN:s lista på tidigare kvinnliga pristagare) . Att kvinnorna är underrepresenterade är särskilt tråkigt eftersom det faktiskt var en kvinna som  inspirerade Alfred Nobel till ett av sina pris, nämligen Bertha von Suttner (pristagare 1905), som 1892 berättade för sin vän Alfred Nobel om fredsrörelsens arbete. På detta svarade Nobel att han skulle överväga att skänka ett stort belopp till denna rörelse. I stället blev det ett årligen utdelat pris.

Nobels fredspris gick redan 1905 till en kvinna, just Bertha von Suttner, och litteraturpriset gick 1909 till Selma Lagerlöf. (Fred- och litteratur är också de kategorier med flest kvinnliga pristagare, kanske för att det vanliga argumentet om att få kvinnor studerade naturvetenskap på hög nivå förr i tiden, och att det ofta är ”gamla” upptäckter som belönas med nobelpris, inte biter lika hårt på fred- och litteraturkategorierna.)

Framträdande bland de kvinnliga pristagarna inom naturvetenskap är mor och dotter Curie. Marie Curie var den första kvinnliga pristagaren i fysik (1903) men också i kemi (1911) och hennes dotter Irène Joliot-Curie (1935) var den andra i kemi. Båda dog troligtvis på grund av de stråldoser de utsatte sig själva för under forskningen.

I år – så sent som 2009, hundra år efter Selma Lagerlöf – har de få kvinnliga pristagarna i kemi och medicin alltså fått sällskap. Uppenbart är ett skifte på väg. Och det är väl inte mer än rätt?

Ellen Albertsdóttir

Varför förväntas männen ta ordet på ett möte? Varför förväntas kvinnor ta sekreterarrollen när det ska antecknas? Och varför förknippas ordet innovation ofta med teknik och manliga normer? Det är frågor som våra deltagare i Fiber Optic Valleys Genusnätverk ställt sig under tre års praktiskt jämställdhetsarbete som gått hand i hand med genusforskning. I boken ”Mellanchefen en maktpotential” möter du produktionschefen som splittrade de enkönade arbetsgrupperna och avdelningschefen som insåg sin egen makt att förändra bara genom hur hon fördelade arbetsuppgifter. Förändringar som leder till arbetsplatser med ökad produktivitet, högre kreativitet och nya affärsmöjligheter.

Ojämställdhet handlar mycket om vilka förväntningar vi har på varandra. Och vi vill gärna vara det som förväntas av oss. Fortfarande är det så att på de flesta arbetsplatser arbetar män och kvinnor med olika saker, de ges olika förutsättningar att utvecklas och de har olika lön. Ändå tror de flesta att i just deras organisation är det jämställt. Vi ser inte hur ojämställt det är runt omkring oss för vi är så vana vid hur det ser ut. Men cheferna i Genusnätverket har under resans gång öppnat ögonen och fått på sig ”genusglasögonen.” De har också insett att det är dom som har makten att förändra. De handlar ofta om små förändringar i vardagen som har stor betydelse. Det kan handla om att ifrågasätta sina egna förväntningar på olika medarbetare, se till att alla får komma till tals på möten och att arbetsuppgifter fördelas annorlunda.

Vår organisation, Fiber Optic Valley, är en stark forsknings- och innovationsmiljö med centrum i Hudiksvall. Vi skapar förutsättningar för hållbar tillväxt där nya produkter och tjänster ska utvecklas och kommersialiseras. I det perspektivet framstår det som en självklarhet att också arbeta med jämställdhet som en integrerad del av verksamheten.

Vår ambition är att inspirera andra att våga tala klartext och provocera mera – och att ta steget mot att skapa en genusmedveten organisation.

Marita Svensson, Fiber Optic Valley
talar tillsammans med Susanne Andersson, genusforskare vid Centrum för genusstudier, om ”Mellanchefen en maktpotential” på bokmässans Forskartorget, kl 13:15-13:30 den 27 september