Hos Skolvärlden kan man hämta konkreta tips kring källkritik på nätet. Ett skräckexempel som ges är hämtat från ett inslag i TV4:s ”Kalla Fakta” (2/9 2007) där man filmar en skolklass som gör ett projekt om förintelsen.

Forskartorgets seminarium Sanning eller smaksak – vem bryr sig? väcker onekligen flera intressanta frågor. Hur får man allmänhet, journalister, politiker, väljare och konsumenter att förstå vad forkarvärlden kommit fram till? Och vems är felet när det inte fungerar? Som vetenskapsjournalist har jag ägnat över tio år åt att fundera på svaren, de senaste tolv månaderna på heltid för att skriva boken Prata som folk, Einstein! – att berätta begripligt om vetenskap.

På Bok & Bibliotek torsdagen 23 september arrangerar NE tillsammans med Forskartorgets övriga huvudarrangörer kl. 17.25 ett debattseminarium med titeln Sanning eller smaksak – vem bryr sig? I panelen sitter Kristoffer Gunnartz (vetenskapsjournalist), Pernilla Severson (medievetare), Erik Fichtelius (VD UR) och Janken Myrdal (professor SLU). Moderator är Jenny Björkman (Riksbankens Jubileumsfond).

Så skriver Cecilia Gärdén som disputerade 19 mars 2010 vid Göteborgs universitet. Men det finns utmärkta möjligheter att ta upp källkritik inom grundskola och gymnasieskola.

Gustav Holmström bloggar på Mindpark om källkritik: ”För 10 år sedan, när man slog upp information i uppslagsverk när man skrev skolarbeten så behövdes egentligen inte källkritik i samma utsträckning som behövs på nätet idag. Nationalencyklopedin är ju liksom källans ursprung.” Men visst behövde källkritik även då. Samtidigt: det är sant att vi drunknar i information i dag, vilket bara gör det ännu viktigare att vara källkritisk. Men hur gör man?