I förrgår var Naturskyddsföreningen en del av den förmodligen största klimatdemonstrationen hittills i världen. Aktiva medlemmar hade anslutit från Skåne, Göteborg, Norrbotten, Östergötland, Stockholm och Dalarna. Åldersspridningen var stor, från 15 till 75 år. En del var oroliga för bråk och stök mellan maskerade bråkmakare och den, med ny lag, utökade befogenheter och kravallutrustade, danska polisen. EMELIE KÄRRE, klimatkoordinator för Naturskyddsföreningens klimatnätverk, gästbloggar på Kunskapsbloggen.

Världens ögon är vända mot Köpenhamn. Förhoppningsfulla, uttråkade, arga eller uppgivna. Jag är där, inne på Bella Center, tillsammans med några tusen förhandlare, tusentals journalister och fotografer, ännu fler observerare från intresseorganisationer, och från och med nu även politiker. Aktivisten ULRIKA TEGNÉR gästbloggar om COP15.

I kampen om intresset mellan julhandeln och klimattoppmötet är det, signifikativt nog, handeln som vinner. Vid sidan av Rådhusplatsen och torgen som kantar Strøget på dess väg ned mot Kongens Nytorv ser man inte så mycket av att det är i ”Hopenhagen” som enligt uppgift världens framtid ska bestämmas. Det kan bero på att själva klimatmötet med vidhängande klimatpolitik håller till i något som heter Bella Center söder om stadskärnan och att alternativmötet – Klimaforum 09 – håller till lite norr om densamma.
Men kanske blir det en ändring på det …

Stoppa försurningen eller rädda regnskogen? I denna medielogiska värld finns det som bekant bara plats för ett angeläget miljöproblem i taget, och nu är det givetvis klimatförändringen. Samtidigt hör allt det där ihop. För faktum är att den globala regnskogsskövlingen årligen orsakar större koldioxidutsläpp än vad världens bilar, flygplan, tåg och fartyg gör tillsammans.

Miljö låter väl kul, men miljöhistoria. Vad ska man med sådant till? En första världskongress i ämnet står för dörren och en av organisatörerna förklarar varför kunskap om gårdagens miljö behövs för att förstå och göra något åt dagens miljöproblem.