Kunskapsbloggen kommer fram till 25 oktober att blogga alldeles särskilt mycket om just kunskap. Det är nämligen den 25 oktober som Kunskapspriset delar ut 1,5 miljoner kronor till dem som förmedlar kunskap till andra på ett nyskapande, lustfyllt och framgångsrikt sätt. Nu finns en ny kategori: Svenska folkets kunskapsspridare.

På webbsajten Edge, som drivs av tankesmedjan Edge Foundation, ställs varje år en övergripande fråga till de hundratals forskare, artister och andra kreativa tänkare som är anslutna till Edge. År 2010 är frågan: ”Hur har Internet förändrat ditt sätt att tänka?” Ett av bidragen står författaren Nicholas Carr för, vars exempel är det skolbibliotek i Massachusetts som i höstas ersatte sina böcker med datorer. Rektorn James Tracy menade att det viktiga var att eleverna läste, inte om det sedan var på papper eller läsplatta. Men, invänder Carr: visst spelar det roll. Medan datorernas distraktioner skingrar läsarens uppmärksamhet kan en bok i de bästa fall i stället skänka lugn.

Jag heter Håkan Persson och de fyra sista åren har jag varit verksam som central utvecklingsledare på Sydskånska gymnasiet. Tidigare har jag, alltsedan 1990, arbetat  på gymnasienivå som lärare, med kombinationen Idrott och Biologi.
Intresset för skolutvecklingsfrågor och pedagogiska diskussioner har alltid legat mig varmt om hjärtat. Redan som lärare fortbildade jag mig ytterligare i pedagogik med fokus på alternativ pedagogik (portfoliometodiken) och mentorskap i skolan. De senaste åren har jag kunnat fördjupa mina tankar och reflektioner i mitt arbete som utvecklingsledare i en modern och  utvecklingsbenägen gymnasieskola. Jag brinner för …

Är det så att det räknas för mycket och pratas för lite om matte i svenska klassrum? Så skulle man kunna tolka dels ett budskap från mottagaren av Kunskapspriset 2009 Attila Szabo (Prata mer matte i klassrummet! ), dels DN:s ledare från 2 oktober 2009.
– Det är synd att kasta bort tiden i skolan på tyst räkning. Det kan eleverna göra hemma, menar Attila.
DN beskriver den framgångsrika matteundervisning i Japan som präglad av samtal. Japanska lärare ägnar mer arbetstid till samtal med varandra om matteundervisning. Dessutom är ofta en stor del …

Allmänbildning är status. Så är det bara. Den som vet saker kan briljera inte bara i kunskapsspel utan även vid middagsbjudningar, på kafferasten, vid bardisken eller till och med i TV-rutan. Ibland avfärdas visserligen den extremt allmänbildade som en expert på värdelöst vetande, och man kan ju faktiskt ifrågasätta värdet av att hålla tiotusen och en detaljer i minnet bara för att snabbt kunna plocka fram dem vid behov.
Det som vanligen kallas allmänbildning behöver ju inte innebära några djupare kunskaper. Att jag kan rabbla den svenska kungalängden från Gustav Vasa …