Kunskapsbloggen » NE

NE:s faktabubbla lanseras

Ellen Albertsdóttir — Tue, 19 Oct 2010 14:31:43 +0000

Har ni märkt att något är annorlunda här på Kunskapsbloggen? När ni håller muspekaren över ett ord som är länkat till den fria delen av NE.se kommer en faktabubbla upp. Ni behöver alltså inte klicka på länken för att läsa om uppslagsordet. Se exempel här: Sverige, Danmark, Norge, Island, Finland.

Denna finess kan du lätt fixa på din egen hemsida eller blogg. Läs här om hur:

Så här gör du – NE:s faktabubbla>>

Här finns också en snabbinstruktion:

Inkludera vårt JavaScript i din HTML-kod (scriptet hittar du på länken ”Så här gör du – NE:s faktabubbla”). Lägg helst scriptet precis invid den avslutande bodytaggen i HTML-koden, dvs. , eller i elementet head, alltså mellan och .
De ord på din webbplats som du vill förklara för dina besökare ska du alltid länka till den fria delen av NE.se. Den är öppen och tillgänglig för alla. Exempel: Vill du förklara ordet Spotify länkar du ordet i din text till http://www.ne.se/spotify.
Klart!

Fler exempel på hur man kan använda sig av NE:s faktabubblor: Bokstugan, Frisk.info, D-vitamin och Enjoy Sweden. Vi fyller på listan efterhand, så hojta i kommentarsfältet om du har testat bubblan på din sajt!

Läs även en intervju med Albin Ponnert från Enjoy Sweden, som har börjat använda sig av faktabubblan.

Uppdaterat 10/1 2011:

Lari har gjort en guide om bubblan

Tweet This Post

Vad vet du om biologisk mångfald?

Ellen Albertsdóttir — Wed, 08 Sep 2010 15:30:39 +0000

FN har utlyst år 2010 till det internationella året för biologisk mångfald. Detta uppmärksammar NE:s redaktion genom att publicera en stor samling kring detta ämne. Om man är NE-prenumerant finns det massor med godsaker, och nu vill vi också göra en del tillgängligt för er andra.

foto: ISTOCK

» Konventionen om biologisk mångfald: missade mål trots enstaka framgångar
Syftet med konventionen om biologisk mångfald, som 2002 hade undertecknats av 191 länder, var att minska takten i förlusten av biologisk mångfald till 2010.

» Mångfalden – var kommer den ifrån?
Hur har den uppkommit egentligen, den artrikedom vi har runt omkring oss och som speciellt uppmärksammas under 2010, Internationella året för biologisk mångfald? Varför finns specialiserade arter i vissa biotoper, varför är vissa sedan länge utdöda och varför ser livet på jorden ut som det gör? En del stora frågor som dessa tror vi oss veta svaren på, medan andra fortfarande är gåtor.

» Artkänslig nyckelperson
ArtDatabanken är en nationell kunskapsbank som sysslar med kunskapen om den biologiska mångfalden i Sverige i allmänhet och med kunskapen om arter i synnerhet.

» Forskning pågår: Nationaldyrken
Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna har det minst sagt krävande uppdraget att ge ut hela 130 böcker à 400 sidor under de närmaste 20 åren. När det projektet är färdigt kommer det att i runda tal finnas 52 000 sidor att bläddra sig igenom, men så mycket kommer helt enkelt att behövas för att i ord och bild beskriva de omkring 50 000 arter av flercelliga organismer som finns här i landet.

» Biologiskt överflödande
Det finns uppskattningsvis mellan 5 och 100 miljoner olika arter av organismer på jorden. Av dessa är endast ca 1,5 miljoner namngivna. Det betyder att vi inte känner till ens de flesta arterna. Redan där blir det således svårt att ens med en antydan till precision säga vad biologisk mångfald är och, inte minst, hur den ska bevaras. Det är något som genomsyrar det samtal NE:s utsända har med Torbjörn Ebenhard, ekolog med inriktning på naturvårdsbiologi och verksam vid Centrum för biologisk mångfald (CBM) vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala.

» Att välja växter till trädgården
I sin egen trädgård har man stor möjlighet att öka den biologiska mångfalden. Men det är skillnad på grönt och grönt, så det är inte bara att plantera så många olika sorters växter som möjligt. Smarta val av växtarter kan göra stor skillnad.

» Klipp inte gräset
Under senare år har den biologiska mångfalden diskuterats, och insikten om värdet att bevara den för mänsklighetens egen skull har ökat. Om vi inte bevarar naturens resurser kommer vi att minska möjligheterna för övriga levande organismer på vår jord, och samtidigt försvåra för kommande generationer människor.

» Lantraser – levande kulturhistoria
Vad är det för likhet mellan ryafåret, fjällkon (fjällras) och gotlandskaninen? Jo, alla tre är exempel på djur som räknas till lantraserna, dvs. husdjur som under lång tid har anpassat sig till den miljö de lever i. ”Felet” med lantraserna är att de inte når upp till de höga krav på produktivitet som finns i det moderna lantbruket. Därför har många lantraser dött ut och de som finns kvar hotas att gå samma öde till mötes.

» Lyckade svenska mångfaldsprojekt
Den biologiska mångfalden i Sverige och världen fortsätter att minska i accelererande takt på grund av människans utnyttjande och exploatering av naturen. Internationella mångfaldsåret 2010 syftar till att medvetandegöra detta problem och informera om åtgärder som görs på individuell, lokal och global nivå för att vända utvecklingen.

» Nationalnyckel: Fjäril’n vingad
Det var Carl von Linné som en gång myntade begreppet fauna i betydelsen ”beskrivning av ett områdes djurvärld”. Han var också den förste att ge ut en heltäckande sådan över Sverige.

Har du fler frågor kring biologisk mångfald? Ställ dem till våra experter.

Känner du dig fullärd? Testa dina kunskaper i Kunskapsjakten om biologisk mångfald.

Tweet This Post

Bakom kulisserna hos historiska personer

Ellen Albertsdóttir — Fri, 12 Feb 2010 09:13:51 +0000

”Vilken historisk person är du?” är, vilket ni antagligen inte har missat, ett rätt populärt test. Och nu har jag sett statistik på hur fördelningen mellan olika val ser ut, och min enda slutsats är att vi verkligen lever i lagomland. (Med en ordentlig brasklapp för att man givetvis inte kan dra några egentliga växlar på en sådan här högst ovetenskaplig undersökning, dessutom kan man ju inte heller anta att alla följer Dick Harrisons uppmaning om att vara ärlig).

På frågan om livsfilosofi svarar nästan var tredje: ”Gärna en öl efter jobbet.” På frågan om religion svarar 38 procent ”‘Något’ finns det väl”. På frågan om politik svarar 52 procent ”Det är viktigt att rösta!”. På frågan om temperament svarar 35 procent ”Överraskar ibland”. Fler än som ”skjuter först och frågar sedan” (12 procent) alltså.

På frågan om kreativitet svarar 36 procent: ”Museer är trevligt”, och väljer då bort alternativ där man visar sig oförstående till konst, och alternativ där konst är livet. Lagom! Denna lagommentalitet upphör dock lagom till frågan om sexualitet, där hela 40 procent svarar ”gärna och ofta”, och något färre, 32 procent, väljer lagomalternativet ”det är ju mysigt”.

Genomsnittstestaren dricker alltså gärna en öl efter jobbet, tror inte på gud men på ”något” där ute, tycker det är viktigt att rösta, är vare sig förutsägbar eller crazy, utan nöjer sig med att överraska ibland, kan tänka sig att gå på museum, men överraskar i förhållande till sexualiteten, när det mer handlar om ”gärna och ofta”. Vad säger ni om den bilden?

När jag själv lekte med att, som test, välja de mest intensiva svaren på alla frågor (väl medveten om ärlighetskravet, men kunde inte låta bli, ursäkta): gåslever (livsfilosofi), djupt troende (religion), ville bli statsminister (politik), skjuter först och frågar sedan (temperament), konst är livet (kreativitet), omättlig (sexualitet) – då blev jag Henrik VIII: ”en blodtörstig renässansmonark som gjorde livet surt för både lordkanslern och drottningen. I unga år sportig, senare fet.” Henrik VIII halshögg två av sina drottningar. Så ibland är det kanske bra att vara lite mer… lagom.

Vilken historisk person blev du?

Tweet This Post

Vilken, vadå, är du?

Ellen Albertsdóttir — Fri, 05 Feb 2010 14:37:46 +0000

Ungefär 40 000 personer (tja, egentligen 40 000 omgångar, eftersom varje person kan göra det flera gånger) har gjort testet ”Vilken historisk person är du?” (här kan du göra det om du inte redan har gjort det) sedan starten strax innan jul, och att det finns en stor spridning på vem man blir visar inte minst vår senaste bloggutmaning – allt från Édith Piaf till Vilhelm Moberg.

Nu funderar vi på detta: vilket kan vara nästa test?

Tipsa gärna i kommentarsfältet!

Tweet This Post

Listigt om årets uppslagsord 2009

Arne Järtelius — Thu, 28 Jan 2010 11:34:53 +0000

Varför är vi så intresserade av allehanda omröstningar med vidhängande listor i långa rader?

Säg den företeelse som inte anses värd att listas! Det görs sedan på längden, höjden, tvären och bredden. Varför denna till besatthet liknande listmani? Visst är vi i det här landet influerade av Luther, men frågan är om inte Carl von Linné är minst lika viktig. Låt mig komma med några förslag vad som ligger bakom vårt behov av att sortera och lista olika företeelser:

(1) Kanske är listningen rentav något medfött? Hur kan det lilla barnet ganska snart veta vilken mat det tycker om och inte? Varför väljer det lilla barnet den ena leksaken framför den andra och det tredje barnet att leka med framför det fjärde? Finns det inte en början till någon rangordnande listning redan här?

(2) Listorna är ett sätt för oss att få ordning på vår omvärld och skapa ordning i kaos. Oavsett livsfält – arbete, fritid, kultur – är listorna ett sätt att orientera oss i världen. Vilka filmer anses vara sevärda? Vilka restauranger är värda att besöka? Vilka yrken är populära? Hjälp!

(3) Listorna är vidare ett sätt att se vilka hierarkier som gäller. Om majoriteten listar än det ena, än det andra högt eller lågt så är det ett lika enkelt som bra sätt att hålla sig à jour både med det som händer och vad som händer andra.

(4) Listorna kan också fungera som en riktningsgivare och vägvisare i livet. Den som vill vara ”inne” kollar av listorna för att se vad som toppar dem inom olika områden. Den som vill vara ”inne” i en viss grupp kan använda sig av listorna för att veta vad hon eller han inte ska tycka om. Listorna är med andra ord ett listigt sätt att lista ut vad som gäller och inte för att kunna orientera sig i livet och i världen.

Testa gärna punkterna 2–4 på årets uppslagsord 2009: svininfluensa.

Fler inlägg om Årets uppslagsord på Kunskapsbloggen

Tweet This Post

Bloggutmaning: Vilken historisk person är du?

Ellen Albertsdóttir — Wed, 13 Jan 2010 13:35:32 +0000

Vilken historisk person är du? Det är NE:s expert, historieprofessor Dick Harrison, som har kategoriserat ett hundratal historiska personer enligt sex olika egenskaper. Själv blev jag Ulrike Meinhof, jag vet inte riktigt hur jag ska tolka det när vänner i min bekantskapskrets samtliga blir betydligt lugnare kulturpersonligheter som Ingmar Bergman, Carl Larsson och Pär Lagerkvist. När jag gjorde om (för det gör man ju, inte sant?) blev jag Mary Wollstonecraft, vilket jag måste erkänna tilltalar mig något mer…

Vilken person blev du? Om du bloggar om det och länkar tillbaka till Kunskapsbloggen syns du här under, och så kan vi ju se vilken person som är vanligast. En del har redan bloggat om det, som Ehsan som blev Sokrates (”slående”, tyckte han själv), ”Absolute banana” känner sig däremot splittrad mellan Rembrandt och Martin Luther, Bouhamza blev Strindberg, Fattis konstaterade att hennes syster blev handlingskraftiga kvinnor, medan hon blev mer ”levnadsglada”: Marie Antoinette, Marilyn Monroe, Zarah Leander.

Amy tycks mer tveksam till sitt resultat: Martin Luther. Alex Erwik blev å andra sidan Oscar II, Siri Wikander, ”Ingmar Bergman”, funderar på om hon bör bli glad över att liknas vid hans positiva sidor, eller bekymrad över att liknas vid hans dåliga? Det dilemmat är det fler som delar.

David Djuphammar på På Stan-bloggen är inte särskilt förvånad över att bli Verner Heidenstam, eftersom han ju är ”romantisk och sensuell” . Smulan påminner mest om Anders Celsius, AnnikaMarusarz blev Pablo Picasso, Monet, som bloggar på ”Livet i en sydfransk by”, blev passande nog två fransyskor: Édith Piaf, Marie Antoinette.

Bloggutmaning:

1. Gör testet ”Vilken historisk person är du?”
2. Blogga om vem du blev
3. Motivera hur väl det stämmer
4. Glöm inte att länka tillbaka till Kunskapsbloggen så vi ser ditt inlägg!

Och glöm heller inte: Man ska vara ärlig, som Dick Harrison säger.

Tweet This Post

Kora årets uppslagsord 2009

Ellen Albertsdóttir — Fri, 18 Dec 2009 10:00:29 +0000

Kunskapsbloggen har tidigare skrivit om New Oxford American Dictionarys utnämning av årets ord 2009, och årets ord enligt Merriam-Webster 2008. Runt om i världen finns traditionen att kora årets ord, och på NE.se går det att läsa om hur (enligt Oxford Dictionaries) 1911 års ord var ”phone number”, 1935 års ord var ”pizza”, 1993 års ord var ”DVD” och 2001 års ord var ”9/11″. Visst säger det något om historien?

Själv är jag hopplöst förtjust i sådana här utnämningar (och det verkar ni också vara, sett till responsen på inlägg om språk). Särskilt kul är det då att NE nu ger er chansen att vara med och rösta fram årets uppslagsord 2009: ”Vilken företeelse, person, plats eller händelse tycker du präglar 2009 och därigenom ska få bli Årets uppslagsord 2009″?

Är det måhända Michael Jackson? Eller Daniel Westling? Eller kanske snarare någon händelse? Ni har till den 17 januari 2010 på er att nominera. Efter att kommittén för Årets uppslagsord valt ut tio alternativ utifrån de nominerade bidragen kommer ni sedan att kunna rösta mellan 21–27 januari 2010.

Hjälp på vägen: Om det hade gått att utse årets uppslagsord 2008 hade kanske finanskris, Barack Obama eller Gaza utsetts. År 2007 hade det kanske snarare varit Al Gore, Nicolas Sarkozy eller Burma (munkprotesterna), år 2006 Christer Fuglesang, år 2005 Gudrun (stormen), Muhammedteckningarna eller fågelinfluensa, år 2004 tsunami, Knutbymålet eller olympiska spelen (tre svenska guld i friidrott), år 2003 Irakkriget eller Anna Lindh, år 2002 Fadimemordet eller Astrid Lindgren och 2001 11 september-attackerna, tipsar NE.

Ellen Albertsdóttir

Tweet This Post

Julknytlunch på NE

Louise Ridell — Thu, 17 Dec 2009 15:29:05 +0000

Varje år har vi på NE julknytlunch i december. Julbordet skulle man kunna säga är precis som det vanliga arbetet på NE fast i miniatyr. Genom att vi alla hjälps åt får vi bland annat en finfin sajt. Och genom att alla tar med något var, får vi tillsammans ett finfint julbord med allehanda gotter. Allt brukar vara väldigt smakligt eftersom var och en bara har ansvar för en sak, och då ser till att just den är kärleksfullt tillagad. Eller omsorgsfullt köpt.

Foto: Carin Carlsson/Nationalencyklopedin

Vi samlas vid fikaplatsen mitt i det öppna kontorslandskapet strax före tolv och börjar duka upp. När sista persiljekvisten har lagts fram på äggen är det bara att hugga in! Fikaplatsen är inte stor, men det bidrar till den mysiga stämningen att vi trängs lite och att lysrörslamporna är släckta till förmån för stearinljus och den bleka decembersolen. För ovanlighetens skull är det till och med snö i Malmö!

Foto: Carin Carlsson/Nationalencyklopedin

Hur beräknar man då hur mycket sill som fler än femtio hungriga NE-medarbetare äter? Och särskilt när det finns allt från senapssill, löksill, sherrysill, inläggningssill till vitlökssill! Ja, bufféåtgång kan vara klurigt men i år verkade det finnas alldeles lagom av det mesta! Den stora svårigheten är som vid de flesta präktiga julbord att begränsa sig när det finns så många delikatesser framdukade. Och när det inte får plats en endaste liten köttbulle till, så är det dags för gottebordet. Karins saffransskorpor var särskilt omtyckta i år!

Foto: Carin Carlsson/Nationalencyklopedin

Julbordet är verkligen en uppskattad tradition på NE. Det är väldigt trevligt att samlas allihop en sista gång innan julledigheterna tar vid, äta och dricka gott, och kunna önska varandra en riktigt God Jul!

Tweet This Post

Kunskapsjakten: Vinn resecheckar för 10 000 kronor!

Annika Hanéll — Wed, 09 Dec 2009 10:11:55 +0000

Tävla på Kunskapsjakten och vinn resecheckar för 10 000 kr!

Hur många poäng lyckas du få ihop? Den som har bäst resultat fram t.o.m. den 31/12 vinner resecheckar för 10 000 kr från Indienresor, Kinaresor eller Historiska resor.

Vinnaren meddelas via e-post. Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren. Vinsterna gäller ordinarie resesortimentet och ska utnyttjas under 2010. Vinsten kan inte bytas ut mot kontanter. Tävlingen är inte öppen för anställda på NE eller anhöriga till dessa. Vinnaren utses av en jury på NE . Juryns beslut kan inte överklagas.

Tweet This Post

Inte så många slipsar på NE

Ellen Albertsdóttir — Thu, 05 Nov 2009 12:59:52 +0000

Män skriver historien, så också i den digitala åldern, konstaterade SVT:s Kulturnyheterna i veckan. DN var inne på samma spår, när de konstaterade att mansdominansen var en fara för Wikipedia. Drygt 86 procent av artiklarna skrivs av unga män. Risken med detta är att andra perspektiv saknas, och att valet av ämnen kan snedvridas.

Hur många bär slips på NE tror ni?

”Det krävs tekniksinne för att bidra till Wikipedia och dessutom tror jag att det är fler män än kvinnor som är kalenderbitare”, säger Lennart Guldbrandsson, ordförande i Wikimedia Sverige. Är det så tror ni? På Kunskapens dag presenterades en undersökning från Novus Group som handlade om kunskapsspridning och kunskapsförebilder. På listan dominerade männen.

Varför är det så att många tycks associera kunskapsspridande med män? Är det typiskt manligt? Och varför är det så att männen dominerar på Wikipedia? Historikern Yvonne Hirdman säger till Kulturnyheterna att det är en viktig uppgift för den feministiska rörelsen: att gå in och jobba lite.

...såhär många? Detta är bara en del av alla de som jobbar på NE

En tråkig detalj i DN:s artikel är däremot att Guldbrandsson säger att han hört från NE:s chefredaktör Arne Ekman att det är ”många slipsar” på NE. Guldbrandsson menade också att Wikipediamännen åtminstone var yngre, vilket ger en bild av NE-redaktörerna som äldre gubbar. Det är en trist beskrivning av en mångsidig arbetsplats! Och det stämmer inte. Redaktionen består av ungefär lika många kvinnor som män, och åldrarna är spridda, detsamma gäller övriga medarbetare. Varför ringde man inte upp Arne Ekman och frågade om det stämde? Lite källkritik från journalistens håll vore inte fel.

Själv är jag 24 år och tjej. Slips bär jag nästan aldrig.

Ellen Albertsdóttir

Tweet This Post