Foto: ISTOCK

Så – här kan du hålla koll på veckans datum!

19 april

Vetenskapsfestivalen inleds i Göteborg. Vetenskapsfestivalen tilldelades Kunskapspriset 2004. Även denna festival påverkas för övrigt av askmolnet: huvudgästen Elinor Ostrom kan inte komma.

20 april

Riksdagen antar en ändring av successionsordningen 1978 så att även kvinnor kommer att ha arvsrätt till den svenska tronen. Annars hade kronprinsbröllopet i juni varit ett prinsessbröllop, och vi hade nog brytt oss betydligt mer om Carl-Philip än om Victoria.

21 april

Brasiliens nybyggda huvudstad Brasília invigs 1960. På NE.se finns ett reportage om staden, samt om reportageboken ”Fantasiön”.

22 april

Meteorskuren Lyriderna är synlig 20-22 april, med maximum 22 april. Förra sommaren skrev vi om Perseiderna, och den riktigt nyfikna kan hålla utkik även på Twitter.

23 april

Läs en bok! I dag är det Världsbokdagen. Dagen firas över hela världen sedan UNESCO beslutade detta 1995. Den 23 april är även Shakespeares dödsdag, liksom Miguel de Cervantes. Det är också Halldór Laxness födelsedag.
(Vilken bok är din favorit?)

24 april

Örlogsskeppet Vasa kommer 1961 upp i dagsljuset efter mer än 300 år under vatten. Här kan du se vad som händer på Vasamuseet i Stockholm.

25 april

Författaren Ellen Key avlider 1926. Key var en av de första som krävde kvinnlig rösträtt.

Foto: ISTOCK

Men detta är inte första gången som ett isländskt vulkanutbrott påverkar Europa. För en månad sedan var jag på Island, där mina släktingar nämnde att de anade att ett vulkanutbrott var på gång. Det var helt enkelt dags, det var sex år sedan sist och det gick alltså på övertid. Men de berättade också att ett tidigare vulkanutbrott, vid berget Laki, ska ha orsakat ett kallare klimat i Europa. Detta ska då ha orsakat missväxten som i sin tur ledde fram till den franska revolutionen, hävdade de. Det lät helt osannolikt, mer som en myt, men också som något som man lägger mer tyngd på i isländska skolor än i franska…

Min nyfikenhet fick mig däremot att gräva lite i det hela, och det visade sig att den amerikanska forskaren och politikern Benjamin Franklin noterade detta samband när han 1784 befann sig i Paris. Inte till franska revolutionen, den inleddes ju inte förrän 1789, men till det kallare klimatet. Vädret i Europa ska också ha varit onormalt under sommar och höst, för att sedan följas av en kall vinter. Utbrottet var också stort: det var ett av de största lavaflöden som bevittnats av människor.

Island drabbades hårt av just Laki: framför allt då av ett ”blått dis”, bestående av bland annat svaveldioxid och fluor, som förgiftade betet på ön vilket ledde till svält. En femtedel av befolkningen dog, 10 000 människor, och många djur: 28 000 hästar, 190 000 får och 11 000 nötkreatur. Läs mer om Laki i NE.se, men också om ”vulkansjukan” som följde i Forskning & Framsteg.

Benjamin Franklins teori var att solljuset reducerades på grund av det askmoln som följde på utbrottet, vilket i sig sänkte temperaturen. Klimatförändringar, även periodvisa, är givetvis alltid omdebatterade, men det här var Franklins teori.

Sambandet till franska revolutionen då? Böndernas missväxt är visserligen en av förklaringarna till det missnöje i landet som ledde till revolution, men knappast den enda. Orsaken till stora politiska omvälvningar är trots allt betydligt mer komplexa än så.

(Och på tal om politik: jag antar att regeringen förbannar att flygtrafiken drabbas just i dag – just när vårbudgeten presenteras…)

Andra bloggar om: vulkanutbrott, Island, flygtrafik

Uppdatering 12:29: Nu skriver även DN om hur stora vulkanutbrott kan påverka klimatet. Vid vulkanen Pinatubos utbrott på Filippinerna 1991 är en tillfällig sänkning av jordytans temperatur väl dokumenterad. Här finns det en hack vid temperaturkurvan för jordens medeltemperatur.

Den svenska dagspressen har sedan ett antal år utmärkts av en allt större ägarkoncentration. Dessutom har alla de rikstäckande tidningarna, förutom Aftonbladet, en borgerlig ledarsida. Spelar det någon roll?

Färgen på tidningarnas ledarsidor avgör inga val. Om så vore fallet skulle till exempel inte Malmö, som nu, styras av Socialdemokraterna med stödpartier. Sedan Arbetet lades ner 2000 finns i staden två tidningar: Sydsvenskan (oberoende liberal) och Skånska Dagbladet (centerpartistisk). Malmö har haft vänsterstyre sedan 1994 och valen 2002 och 2006 har inte inneburit någon förändring.

Medierna bestämmer inte vad vi ska tycka. Men de bestämmer till stor del vad vi ska tala om. Ledarsidorna sätter dagordningen. Åsiktsmaterial citeras i andra artiklar och det som skrivs på till exempel DN-debatt hamnar ofta på nyhetsplats i tidningarna dagen efter.

Men ska inte journalistiken var åsyftat neutral, som det brukar heta? Jo, och det är absolut de allra flesta journalisters ambition. Samtidigt har de att anpassa sig efter yttre förutsättningar, som tidspress. Den som vill få ut sitt budskap behöver lära sig att paketera detta på ett sätt som underlättar för den stressade journalisten.

Det betyder bland annat att budskapet måste uppfylla kriterierna för tidningarnas nyhetsvärdering. Denna har i sin tur delvis förändrats i takt med att journalistikens villkor blivit annorlunda. Kommersialismen drar segerrikt fram över medielandskapet. Även den seriösa journalistiken anpassas till underhållningsmallen, med bland annat en allt starkare personfixering som resultat. Valet beskrivs följaktligen som en kamp mellan Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt. Sakfrågorna kommer i skymundan. Det är tveklöst ett problem.

Säg den företeelse som inte anses värd att listas! Det görs sedan på längden, höjden, tvären och bredden. Varför denna till besatthet liknande listmani? Visst är vi i det här landet influerade av Luther, men frågan är om inte Carl von Linné är minst lika viktig. Låt mig komma med några förslag vad som ligger bakom vårt behov av att sortera och lista olika företeelser:

 (1) Kanske är listningen rentav något medfött? Hur kan det lilla barnet ganska snart veta vilken mat det tycker om och inte? Varför väljer det lilla barnet den ena leksaken framför den andra och det tredje barnet att leka med framför det fjärde? Finns det inte en början till någon rangordnande listning redan här?

 (2) Listorna är ett sätt för oss att få ordning på vår omvärld och skapa ordning i kaos. Oavsett livsfält – arbete, fritid, kultur – är listorna ett sätt att orientera oss i världen. Vilka filmer anses vara sevärda? Vilka restauranger är värda att besöka? Vilka yrken är populära? Hjälp!

 (3) Listorna är vidare ett sätt att se vilka hierarkier som gäller. Om majoriteten listar än det ena, än det andra högt eller lågt så är det ett lika enkelt som bra sätt att hålla sig à jour både med det som händer och vad som händer andra.

 (4) Listorna kan också fungera som en riktningsgivare och vägvisare i livet. Den som vill vara ”inne” kollar av listorna för att se vad som toppar dem inom olika områden. Den som vill vara ”inne” i en viss grupp kan använda sig av listorna för att veta vad hon eller han inte ska tycka om. Listorna är med andra ord ett listigt sätt att lista ut vad som gäller och inte för att kunna orientera sig i livet och i världen.

Testa gärna punkterna 2–4 på årets uppslagsord 2009: svininfluensa.

Fler inlägg om Årets uppslagsord på Kunskapsbloggen

Mindre känd är utvecklingen i en av Sydamerikas ”doldisnationer”, Uruguay. Under första halvan av 1900-talet var landet ett latinamerikanskt föredöme. Ja, Uruguay var faktiskt en av världens första välfärdsstater, innan ekonomiska och politiska problem kvävde utvecklingen. Militärdiktaturen 1973–85 var inte lika blodsbesudlad som de som härjade i vissa av grannländerna, men landets fängelser fylldes likafullt av politiska fångar.

En av dessa fångar var den tidigare gerillaledaren José ”Pepe” Mujica, som nu har valts till Uruguays andra socialistiska president. Ett annat av diktaturens offer var Carlos –  sedan många år boende i Skåne –  som satt fängslad i sju år för att ha spridit socialistisk propaganda. Du som har tillgång till stora NE.se kan läsa om hans historia i reportaget Socialistseger gläder diktaturoffer.

Anders Hansson, NE-redaktör

Årets World Pneumonia Day är den första, så det återstår att se hur det faller ut. Än så länge tycks det dock inte vara så uppmärksammat i Sverige, för det är inte på grund av World Pneumonia Day som jag har jeans på mig i dag…

Har du jeans på dig i dag? Foto: ISTOCK

Enligt organisationen bakom dagen, Global Coalition Against Pneumonia, är färgen blå då barn som får lunginflammation ofta blir blåa. För det är särskilt de många barn som dör av lunginflammation som organisationen vill uppmärksamma. Enligt Global Coalition Against Pneumonia dör cirka två miljoner barn under fem år varje år av detta, vilket kan jämföras med  att nio miljoner barn dör, totalt sett, varje år.  I de fattigaste länderna är diarré och lunginflammation faktiskt de dominerande dödsorsakerna när man ser till barnadödlighet.

Dagen till ära drog även UNICEF och WHO igång ett nytt sexårigt projekt för att förebygga och behandla lunginflammation i 68 utvecklingsländer, skriver SvD. Projektets mål är bland annat att 90 procent av barnen ska ammas i minst sex månader och att lika många ska vaccineras med pneumokockvaccin. Målet är att barnadödligheten i lunginflammation ska vara 65 procent lägre 2015 än 2000.

Det var år 2000 som världens länder enades om åtta millenniemål för att halvera fattigdomen till år 2015. Att bota, men framför allt stoppa, spridningen av svåra sjukdomar är ett viktigt led i kampen mot världsfattigdomen. Därför är också millenniemål 6 att stoppa spridningen samt bekämpa HIV/aids, malaria och tuberkulos. Att distribuera myggnät är en metod. Och när man distribuerade en miljon sådana nät i Eritrea mellan 2000 och 2006 minskade antalet dödsfall i malaria med över 70 procent. Men, det är inte så enkelt som det låter. ”Det är ett organisatoriskt problem och ett finansiellt problem, hur man ska få impregnerade myggnät till väldigt fattiga människor”, har Kunskapsprisets internationella hederspristagare Jeffrey Sachs sagt. Hederspristagaren Jeffrey Sachs och The Earth Institute gick i september även med i Global Coalition Against Pneumonia.

För att se det hela positivt: under de senaste tjugo åren har dödligheten bland barn under fem år faktiskt minskat med nästan en tredjedel. Enligt WHO dog 12,5 miljoner barn under fem år runt om i världen 1990, vilket kan jämföras med 2007 års siffra på cirka 9 miljoner. Anledningen till minskningen är just malarianät, men även vaccinationer,  bättre vatten- och sanitetsanläggningar, distribution av vätskeersättning och effektivare hjälpinsatser. Betydligt mer effektivt än blåjeans, alltså. Fast å andra sidan… jag visste inte att lunginflammation stod bakom så många av de mörka siffrorna i barnadödlighetsstatistiken innan denna dag. Tack till Nicholas Kristof på New York Times för uppmärksammandet av World Pneumonia Day.

Ellen Albertsdóttir

foto: ISTOCK

På tal om hösten: Tidigare i dag cyklade jag rakt in i ett oväder – regn och hagel om vartannat, och efter att ha läst om småhagel och ishagel drar jag närmast slutsatsen att det var ishagel jag råkade ut för…

Men att det är frost det bloggas om, framför så mycket annat som händer här i världen, säger väl en del: i Sverige talar många gärna och mycket om vädret. Och Kunskapsbloggen förbättrar nu givetvis statistiken, till frostens fördel…

Ellen Albertsdóttir

Foto: ISTOCK

Den första World Book Capital var Madrid, 2001. Sedan dess har Alexandria (2002), New Delhi (2003), Antwerpen (2004), Montreal (2005), Turin (2006), Bogotá (2007), Amsterdam (2008), Beirut (2009), Ljubljana (2010) och Buenos Aires (2011) utsetts. Att staden är en faktisk huvudstad är alltså inget krav. Läs mer om årets World Book Capital 2009: Beirut.

Har ni några förslag på en lämplig World Book Capital 2012?

Ellen Albertsdóttir

Läs även Matilda Karlssons D-uppsats: ”Bevarandet av digitalt kulturarv: en del av museernas ansvar?”  framlagd vid Umeå universitet, som vi nämnt tidigare här på Kunskapsbloggen.

Från digitala museer till digitala bibliotek, som nu senast Vänsterpartiet har föreslagit. Som idé är det intressant. Bloggen Copyriot: ”Vänsterpartisterna gör klart att deras tänkta digitalbibliotek inte ska vara ett YouTube där vem som helst kan lägga upp vad som helst, utan att en sållning ska ske i vad som släpps in – precis som med vanliga bibliotek. ” Ett digitalt bibliotek skulle alltså fungera precis som ett traditionellt bibliotek, med den skillnaden att det som lånas inte finns i fysisk form.

Tommy k Johansson skriver dock att han inte tror att det skulle fungera, då biblioteksersättningen går direkt till författaren, och att mediebolagen inte skulle gå med på en liknande lösning. Vad tror ni? Givetvis är det lättare för museer, som i större utsträckning äger sina samlingar, att satsa digitalt. En annan skillnad är att det - om jag förstått det hela rätt – inte är tänkt att biblioteken ska digitalisera det som redan finns i fysisk form. Tanken är snarare att det som är digitalt från början ska finnas i det digitala biblioteket. Låter det som en bra idé?

Om läsplattor blir populära även här är det möjligt att ett digitalt bibliotek, där man kan låna hem e-böcker till sina plattor, blir till en självklarhet. I USA har läsplattan blivit en stor framgång, och det händer visst allt oftare att läsare ber om att få sina läsplattor signerade vid författarbesök. I stället för böcker, ja. Men det är ju en annan historia.

Ellen Albertsdóttir

Utpressning är ett allvarligt brott, men mord är värre. Inte minst presidentmord, något som John Wilkes Booth gjorde sig skyldig till när han 1865 sköt Abraham Lincoln. Av en märklig slump delade Lincolns baneman efternamn med Frälsnings­arméns grundare William Booth, som trots sin generalstitel var betydligt fredligare.

Apropå fred så styrs Bolivia sedan 1898 från staden La Paz, vilket betyder just ’freden’. Landets formella huvudstad är dock Sucre. Presidenten Evo Morales är socialist och har haft täta kontakter med Cubas tidigare diktator Fidel Castro. Strax intill Cuba ligger Jamaica. En av de stora jamaicanska hjältarna är sprintern Usain Bolt, som tog tre OS-guld i Beijing 2008. Bolt är inte bara snabb som en blixt, hans efternamn betyder också blixt.

Man får anta att fotografen Robert Capa ofta använde blixt, fast kanske inte när han deltog i landstigningen i Normandie under andra världskriget. Detta krig präglade bland andra den tyska författaren och nobelpristagaren Heinrich Böll. Ett av dennes mest kända verk är novellsamlingen Doktor Murkes samlade tystnad. Huruvida Böll lyssnade på John Cage när han fick idén till denna bok är dock inte känt.

Som synes finns det mer som förenar John Cage, Raymond Chandler, John Wilkes Booth, William Booth, Bolivia, Fidel Castro, Usain Bolt, Robert Capa och Heinrich Böll än det faktum att de alla ingår som uppslagsord i band tre, ”blå–chiron”, av NE i tjugo band.

Just detta band släpps också i dag med Expressen/GT/Kvällsposten. Missa inte chansen att lära dig mer om dessa och de övriga drygt 3 000 uppslagsorden i detta band!

Läs mer om NE:s samarbete med Expressen.
Och även denna vecka kan ni tävla med er egen “Visste du att”!