Språkfredag om falska vänner och stela fraser. ”Eventual”, som betyder slutlig och inte eventuell, är en sådan falsk vän. Samtidigt ställer vi oss frågan varför formuleringar som ”missbruk beivras” lever kvar i språket.

Månadens NE-profil är Rikard Svartvik. Det är han som på heltid lägger till nya ord i Nationalencyklopedins engelska ordbok. Här finns även en möjlighet att testa dina kunskaper om Storbritannien.

Varför är vi så intresserade av allehanda omröstningar med vidhängande listor i långa rader?
Säg den företeelse som inte anses värd att listas! Det görs sedan på längden, höjden, tvären och bredden. Varför denna till besatthet liknande listmani? Visst är vi i det här landet influerade av Luther, men frågan är om inte Carl von Linné är minst lika viktig. Låt mig komma med några förslag vad som ligger bakom vårt behov av att sortera och lista olika företeelser:
 (1) Kanske är listningen rentav något medfött? Hur kan det lilla barnet ganska snart …

Tack till alla som hittills deltagit i vår bloggutmaning. Ni kan fortfarande delta! Tipsen har hittills handlat om allt från ”From Hell” till de vitt skilda filmerna ”La Teta Asustada” och ”Day after tomorrow”. Men inga kunskapsspridande låtar har dykt upp. Finns det några? Dessutom skriver Kunskapsbloggen i dag om både lyxglass i biblioteksförpackning och om världsminnen.

Har någon sett Sacha Baron Cohens storfilm ”Brüno”? Inte jag, men jag läser ändå med intresse Lingvistbloggen som skriver om hur de två prickarna finns där som ”ett rent dekorativt tillägg”, som ”eventuellt ska antyda lätt exotism”. Brüno säger visst inte heller Bryno (som torde vara ett mer logiskt uttal), utan helt enkelt Bruno. Men så är Brüno ändå inget riktigt namn. Lingvistbloggen ger också ett annat exempel: Häagen-Dazs.