Månadens NE-profil är Rikard Svartvik. Det är han som på heltid lägger till nya ord i Nationalencyklopedins engelska ordbok. Det är ett arbete som väldigt mycket handlar om att följa med i engelskspråkiga medier för att snappa upp nya ord eller nya betydelser på gamla ord.

Namn: Rikard Svartvik

Född: 1969

Yrke: redaktör

Brinner för: språk och språkhistoria

Lästips: Läs gärna Seventies av Howard Sounes om ett misskänt årtionde; skönlitterärt tycker jag om äldre böcker som Keep the Aspidistra Flying (1936; ”Leve aspidistran”) av George Orwell eller A Handful of Dust (1934; ”En handfull stoft”) av Evelyn Waugh,  en annan favorit är Lucky Jim (1954; ”Lyckliga Jim”) av Kingsley Amis; om engelska språket kan man med fördel läsa i The Cambridge Encyclopedia of the English Language (senaste upplagan 2003) av David Crystal

Länktips: www.merriam-webster.com är en utmärkt ordbok på nätet

Vad sysslar jag med för tillfället: För tillfället sitter jag och pular med en text om brittiska valsystemet

Förebilder: Inga – än så länge

Här kan du testa dina kunskaper om Storbritannien i en Kunskapsjakt. Anta utmaningen!

Säg den företeelse som inte anses värd att listas! Det görs sedan på längden, höjden, tvären och bredden. Varför denna till besatthet liknande listmani? Visst är vi i det här landet influerade av Luther, men frågan är om inte Carl von Linné är minst lika viktig. Låt mig komma med några förslag vad som ligger bakom vårt behov av att sortera och lista olika företeelser:

 (1) Kanske är listningen rentav något medfött? Hur kan det lilla barnet ganska snart veta vilken mat det tycker om och inte? Varför väljer det lilla barnet den ena leksaken framför den andra och det tredje barnet att leka med framför det fjärde? Finns det inte en början till någon rangordnande listning redan här?

 (2) Listorna är ett sätt för oss att få ordning på vår omvärld och skapa ordning i kaos. Oavsett livsfält – arbete, fritid, kultur – är listorna ett sätt att orientera oss i världen. Vilka filmer anses vara sevärda? Vilka restauranger är värda att besöka? Vilka yrken är populära? Hjälp!

 (3) Listorna är vidare ett sätt att se vilka hierarkier som gäller. Om majoriteten listar än det ena, än det andra högt eller lågt så är det ett lika enkelt som bra sätt att hålla sig à jour både med det som händer och vad som händer andra.

 (4) Listorna kan också fungera som en riktningsgivare och vägvisare i livet. Den som vill vara ”inne” kollar av listorna för att se vad som toppar dem inom olika områden. Den som vill vara ”inne” i en viss grupp kan använda sig av listorna för att veta vad hon eller han inte ska tycka om. Listorna är med andra ord ett listigt sätt att lista ut vad som gäller och inte för att kunna orientera sig i livet och i världen.

Testa gärna punkterna 2–4 på årets uppslagsord 2009: svininfluensa.

Fler inlägg om Årets uppslagsord på Kunskapsbloggen

Jag saknar dock fortfarande låtar som bidrar till kunskap, finns det några sådana? Eller handlar alla om kärlek och dans (och utesluter det ena egentligen det andra)? Den enda låt jag kan komma på handlar om fransk grammatik: Action Bikers ”La Conjugaison Pour Tous”.  Så bloggutmaningen fortsätter, nu med betoning på musik som kunskapsspridare. Dessutom efterlyses länktips på kunskapsspridande sajter. Skriv på er blogg eller i kommentarsfältet!

Andra som sprider, men framför allt bevarar, kunskap är UNESCO:s Världsminneslista, som till skillnad från Världsarvslistan som består av unika kultur- och naturhistoriska miljöer, fokuserar på värdefulla arkiv, dokument och skrifter. Nyligen gick UNESCO ut med vilka nya som utsetts på listan, och där återfinns bland andra Anne Franks dagbok och Magna Charta. Men också andra arkiv som vi av olika anledningar vill spara till eftervärlden, som UNRWA:s bild- och filmarkiv som skildrar de palestinska flyktingarnas historia. Detta är ett spännande initiativ som belyser det faktum att det inte enbart är kultur- och naturhistoriska arv vi vill bevara. Man kan ju dock fråga sig hur våra digitala arkiv ska kunna skyddas på ett säkert sätt. Nåväl,  på UNESCO:s hemsida finns en fullständig lista över de 35 nya världsminnena.

Låter choklad med bibliotekssmak gott? foto: ISTOCK

Och på tal om biblioteken som kunskapsspridare skriver Svenska Dagbladet i dag (tyvärr inte på nätet) om Facebookgruppen People for a library-themed Ben & Jerry’s flavor som lobbar för en bibliotekssmak på den amerikanska lyxglassen. Även The New Yorker skriver om fenomenet.

Glasser som Ben & Jerry’s handlar ju mycket om image, och det finns nog skapliga chanser för att biblioteksivrarna ska få igenom ”Chocolate Chip Bookie-Dough” (”Cookie dough”, en slags kaksmet, finns ju redan), eller vad sägs om ”Out-of-Print Pistachio” eller ”Writer’s block”? Vilken lycka för alla som gillar att leka med ord!

Finns det någon motsvarighet här i Sverige som borde ha ett bibliotekstema? Är det måhända dags att ge sig på Sia Glass och GB?

Ellen Albertsdóttir

Brüno säger visst inte heller Bryno (som torde vara ett ganska logiskt uttal), utan helt enkelt Bruno. Men så är Brüno ändå inget riktigt namn. Lingvistbloggen ger också ett annat exempel:  Häagen Dazs, där prickarna inte har särskilt mycket med själva uttalet att göra. De är ditsatta för att glassen ska upplevas som europeisk, och därmed exotisk och lyxig, och är i själva verket lika superamerikanskt som konkurrenten Ben & Jerry’s. För er som kan danska skriver Danmarks Sprogmuseum mer om fenomenet.

Även påfågeln har exotiska prickar foto: ISTOCK

Brüno är förvisso österrikare, men på tal om tyska: Svenska Dagbladet skriver att 5 000 nya officiella ord har förts in i den tyska nationalordboken ”Duden” och därmed också i det tyska språket.  Några exempel är: ”twittern” (att twittra), ”der Babyblues” (förlossningsdepression) och ”das It-girl” (”innetjej”). I Sverige rasade Språkförsvaret mot användandet av engelska i svenska språket, men vad säger den tyska motsvarigheten?

Jag blir dock inte avundsjuk på Tysklands långa ord: ”Rechtschutzversicherungsgesellschaften” (försäkringsbolag) och ”Vorratsdatenspeicherung” (att spara vissa datauppgifter), en utmaning för skolornas rättstavningsprov.

För övrigt kan jag verkligen rekommendera Lingvistbloggen till alla språkintresserade,  inte minst för torra (och spännande!) fakta om språk. Eller vad sägs om detta: Visste ni att det traditionella svenska ordet är rutschbana, och att  ”rutschkana inte förekom i skrift förrän 1956″? I Skåne säger en del kasebana. Inte kasekana, dock (vad jag vet?).

Ellen Albertsdóttir

Det är Nätverket Språkförsvaret som JO-anmält Stockholms stad för brott mot den nya språklagen som trädde i kraft den 1 juli. Lagen innebar bland annat att svenska blev huvudspråk i Sverige.

Att det är en fråga som engagerar är tydligt, hittills har DN-artikeln över 50 kommentarer. Få bloggar har dock skrivit om det hela, upprördheten har då snarare handlat om påståendet om att Stockholm är Skandinaviens huvudstad.

la Tour Eiffel, inte the Eiffel Tower Foto: ISTOCK

Tomas Melin skriver att engelska namn på byggnader kanske har med status att göra, att det inte är lika fint med svenska namn. Att Globen i själva verket heter Ericsson Globe, och innan dess Stockholm Globe Arena, är kanske för att det upplevs som lite häftigare, menar han. Trots detta blir det Globen i folkmun. Så då är det lätt att undra vad poängen är?

Här söderut har vi dock, så vitt jag vet, inget svenskt smeknamn på Turning Torso i Malmö. Ännu?

Nätverket Språkförsvaret skriver själva om anmälan.

Ellen Albertsdóttir

Ett exempel på ett sådant nyord, som också nämns på listan, är ”carbon footprint”, som på svenska heter ekologiskt fotavtryck (Uppdatering 20/7: Harald Cederlund påpekar att en mer korrekt översättning är ”koldioxidavtryck”, som är ett smalare koncept än ekologiskt fotavtryck och enbart mäter utsläpp av växthusgaser. Ordet är fortfarande nytt på svenska, men kanske är det på väg? Läs mer i Merriam-Webster).  Ett annat exempel är ”waterboarding” – så kallad skendränkning, vilket är en form av tortyr som aktualiserades under George W Bushs tid som president i USA. En favorit är dock ”staycation” – en kombination av ”stay” och ”vacation” vilket beskriver en semester som man tillbringar hemma. Vad hade ”staycation” hetat på svenska?

Foto: ISTOCK

På tal om svenska: Här kan du läsa svenska nyordslistor 2000-2008. Så här i efterhand är det lite spännande att se att några av nyorden år 2000 var trafficking, mervärdesmat och SMS-meddelande. Särskilt trafficking och SMS är ord som fastnat, medan mervärdesmat fått lite problem med att konkurrera ut engelskans ”functional foods”.

Kan man redan nu spekulera i vilka som blir 2009 års nyord? Ett par av dem som var nya 2008 skulle nog ha blivit mitt val även 2009 – särskilt då mikroblogg. Det är ju trots allt under 2009 som mikrobloggen Twitter har växt i popularitet. Och Twitter ( följ gärna NE_se!) är ju än så länge det som de flesta menar när man talar om mikrobloggar.

Annars föreslås en del nyord på olika bloggar, eller vad sägs om pappersgoogla och matbok istället för kokbok? Och borde inte pluppchans, som i TP, sent omsider hamna på listan?

Annars är månadens ord, enligt Språkrådet,  ”kryssa”, som att ”kryssa någon” i personval.

Ellen Albertsdóttir

foto: ISTOCK

Nåväl och alltmedan, här följer nu ett utdrag ur rymdbloggen. Den ytterst beklagliga tidsfördröjningen beror på att signaler från yttre rymden, till skillnad från cyberrymden, endast kan överföras då sändaren är inom räckvidd för en satellit som passerar i sin omloppsbana. Dessutom har översättaren från utomjordingens språk haft tjänstledigt.

Stämningen på världens – förlåt, jordens – finansiella marknader under 2008 påminde vår utomjording om den atmosfär som brukar råda jordvarelser emellan i ett på tok för litet tält under en regnig och sur cykelsemester. Men när sommaren övergick i höst började det blåsa ordentligt snålt kring tältduken. Nu var goda råd riktigt dyra: slut på T-Gul och tändstickor till Primusköket, punka på samtliga däck, ingen pump och – framför allt – inga stålar.

En finansmarknad utan finanser låter onekligen som en förbryllande självmotsägelse, som en pilot med flygskräck eller en ordblind språkgranskare, noterade utomjordingen med överjordiskt lugn. Hur som helst, till sist visste den dåvarande amerikanske finansministern Henry ”Hank” Paulson ingen annan råd än att med mössan i hand gå till Kongressen, den federala lagstiftande församlingen i jordens mäktigaste land, och be om en faslig massa pengar: drygt 700 miljarder dollar i runda slängar.

En sådan räddningsaktion, då staten mer eller mindre öser in pengar i banker eller företag som annars riskerar att gå i putten, kallas ofta bailout på vardaglig engelska. Här har vi årets ord 2008 enligt det amerikanska förlaget Merriam-Webster, som försäkrar att häri ligger det inte någon värdering. Detta var helt enkelt det mest sökta ordet i ordboken Merriam-Webster.

Utomjordingen skriver vidare om sidan Google Trends som visar hur eftersökt ett visst ord har varit på sökmotorn Google under de senaste fem åren. Därmed kunde vår vän från yttre rymden – vederbörande hälsar så gott till alla jordvarelser – konstatera att antalet sökningar på ordet bailout 30 september 2008 sköt i höjden likt en ängel med hemlängtan. Mycket riktigt var det också just denna dag som representanthuset i den amerikanska Kongressen röstade nej till stödpaketet.

Senare följer mindre men ändå tydliga utslag på Google-mätaren: framför allt för 17 mars i år, då nyheten om utbetalda bonusar inom American International Group (AIG) väckte en folklig vrede. Denna finansiella koncern hade nämligen tidigare tagit emot en bailout på i runda slängar 170 miljarder dollar, något som ansågs sticka svårt i ögonen på människorna, som jordvarelserna kallar sig själva.

Ändå är det väl förunderligt hur livet på planeten Jorden går sin gilla gång trots alla rubriker och skriverier om den värsta krisen i mannaminne, vilket i människornas fall inte förefaller vara särskilt långt. Jordens undergång blir en annan gång, avslutade vår utomjording i sin rymdblogg.

Rikard Svartvik, redaktör för NE:s engelska ordbok