”Varningarna mot tågläsande ersattes snart av en ny läslust – på tåget skulle man framförallt läsa, inte minst som bot mot reseledan, och begreppet reselektyr myntades.”

Hur botar ni er resleda?

Svara direkt i kommentarsfältet eller, om du har en egen blogg, svara på din blogg och länka tillbaka till oss. Och motivera hur just ditt val botar ledan.

Om du har en blogg: glöm i så fall inte att klistra in länken med svar i kommentarsfältet om detta inte sker automatiskt. Om i svarar innan nästa onsdag kommer era svar med i sammanställningen, där jag även tänkte bjuda på mina bästa tips på reselektyr.

PS. I NE:s engelska ordet hittar jag till och med ”airport fiction”, som översätts till ”enklare reselektyr”. Är enkelheten ett krav för att det ska platsa som reselektyr? Vad tycker ni?

Andra bloggar om: reselektyr, sommarlov ledighet, resa

”Plötsligt yr bananflugorna runt om i köket. Då vet man – det är rötmånad och man har glömt gammal frukt någonstans.” Men hur är det med detta egentligen? Bland kommentatorerna på artikeln i nätupplagan frodas upprördheten: rötmånad handlar om temperatur snarare än kalenderdag!

I NE står det. ”Rötmånad: allmänt den tid på året, i juli–augusti, då god värme och fuktigt klimat bidrar till att organiska substanser, bl.a. matvaror, lätt ruttnar. Mer precis utpekades den tid då solen står i Lejonets tecken (22/24 juli–22/24 augusti).”

Enligt folktron skulle man då vänta sig rötmånadshändelser, som vanskapta kalvar. För även om matförgiftningar är vanligare på sensommaren och tidig höst, har det givetvis inte så mycket att göra med att solen står i Lejonets tecken.

Bild: ISTOCK

”Det viktiga är temperaturen. Det är naturligtvis lika illa om det är varmt tidigare på året”, säger Mats Lindblad, mikrobiolog på Livsmedelsverket till SVT:s Rapport.

Men rötmånadstiden i kalendern brukar trots allt sammanfalla med värmeböljor.

Så var det utrett.

Andra bloggar om: rötmånad, matförgiftning

Viktigast när det handlar om hur vi ser på vår semester är däremot hur den avslutas. När man jämfört detta med hur vi upplevt mindre angenäma situationer, som smärtsamma undersökningar, har det visat sig att avslutningen är viktig även här. Om man till exempel låter patienten utsättas för lite mindre smärta framåt slutet av undersökningen upplever patienten hela undersökningen i sig som mindre smärtsam – även om detta innebär att den förlängs. Psykologer kallar detta för ”peak-end rule” – och på vissa sätt kan detta gälla även semestrar, vilket innebär att det ofta kan löna sig att byta några extra dagar mot särskilt mycket nöjen under de dagar som man faktiskt är bortrest.

Samtidigt finns det något nästan lite sorgligt med drömmen om semestern. ”I Sverige är vi på semester i fyra veckor. De övriga 48 tänker vi på nästa sommar”, säger etnologiprofessorn Orvar Löfgren till DN. Kalla vintrar får oss att drömma om den perfekta sommaren, den där med brunbrända ben, men Löfgren säger också att det är en dröm som trots allt kan infrias: ”Det finns ju faktiskt folk som lyckas förverkliga sina sommardrömmar.”

Men vad tycker ni: när är semestern som bäst, före (under planeringen), under tiden (när resan sker) eller efteråt (när man tittar på bilder och minns själva resan)?