Ett annat är ”man” som ersatts med ”mankind”,  och att Bibelöversättningskommittén vid sidan om ”he” även inkluderat ”she”.

I citatet ”Whoever has will be given more; whoever does not have, even what he has will be taken from him” har till exempel ”he” och ”him” nu ersatts av ”they” och ”them”.

Ändringarna sker i de fall där man kan anta att man syftat på både män och kvinnor, och i fall då man vet att förfäderna varit endast män översätts detta till ”forefathers” i stället för ”ancestors”.

Översättningen i sig kan ses som en modernisering. Bibelöversättningskommittén betonar däremot att 95 procent av texterna stämmer helt överens med den bibel från 1984 som den nya översättningen ersätter. Och gud är fortfarande en man.

Det var också alldeles nyligen, efter dödandet av Usama bin Ladin, som ett citat av Martin Luther King valsade runt på statusuppdateringar på Facebook:

”I will mourn the loss of thousands of precious lives, but I will not rejoice in the death of one, not even an enemy. Returning hate for hate multiplies hate, adding deeper darkness to a night already devoid of stars. Darkness cannot drive out darkness; only light can do that. Hate cannot drive out hate, only love can do that.”

Enda problemet? Den första meningen var inte en del av Kings citat utan något en amerikansk lärare skrivit själv i sin egen statusuppdatering, för att sedan citera King. När det sedan spreds vidare viralt missade man att inledningen inte var en del av det ursprungliga citatet.

Att det spreds vidare så snabbt var ju förmodligen för att den första meningen fungerade som en mycket träffande kommentar sett till bin Ladins öde. Och det lät som något King kunde ha sagt…

Detta påminner mig om ett känt svenskt exempel: ”Internet är en fluga.” Många har väl fnittrat över att Ines Uusmann, dåvarande kommunikationsministern, ska ha sagt detta 1996. Men citatet var hämtat från en rubrik i Svenska Dagbladet, alltså inte hennes egna ord.

Det Uusmann menade var:  ”Jag undrade om inte det planlösa surfandet var på övergående? Inriktningen i framtiden blir kanske mer specifik?”

Har ni fler exempel?

Mer intressant läsning

1. Påhittade språk (Vetenskapsradion Språket)
2. Slaskord: man ska inte såsa så mycket (Språkmakargatan)
   
3. Det finns många pumpar att gå på (Språkspalten hos SvD)
4. Första steget ut i världen: grannspråken (Lärarnas nyheter)
5. Filmklassiker på jiddisch (Jiddischbloggen)

Andra bloggar om: språkfredag, språk, citat

”Hon ger i programmet flera exempel på att vikingatidens klottrare använde exakt samma ord som man kan finna på offentliga toaletter och bussar idag, och hon citerar det första omnämnandet av homosexualitet på vårt språk.”

Det beskrivs hur runforskare på så vis skrivit om eller hoppat över det avvikande, vilket ger en skev bild av hur samhället fungerade på denna tid.

Det finns även exempel på bevarat klotter, eller graffiti, från Pompeji, i Roms katakomber och i medeltida kyrkor. Och det är svårt att tolka på annat sätt än att den moderna människan inte är så unik som hon tror.

Mer intressant läsning

1. Punkt eller komma, det är  frågan (Pratbubblor)
2. Var femte 15-åring i EU kan inte läsa (DN)
   
3. Konspiration Google (Lingvistbloggen)
4. Varför får man inte säga neger? (Linneas språkblogg)
5. Allt sämre ställt med läsförståelsen (SvD)

Andra bloggar om: språkfredag, språk, runstenar

FOTO: ISTOCK

Men också en liten film om varför det egentligen heter ”Easter” på engelska. Och här finns ännu mer.

Läs också vad Språkrådet skriver om påsken.

Glad Påsk önskar vi på Kunskapsbloggen.

Andra bloggar om: språkfredag, språk, påsk

Rektorn, vars skola ligger i Skurup, har totalförbjudit fula ord. Svordomar och könsord bestraffas med kvarsittning. Men Dagrin hävdar att ett ord som ”hora” också håller på att förändras, ungefär som ordet ”tjej”. Han har ytterligare ett exempel: ”Min mormors mors generation använde inte ordet hej eftersom det var ett ord som man enligt Bibeln hälsade djävulens änglar med.”

Det är intressant hur man kan ”ta tillbaka” ett ords betydelse. Många har försökt. Men är vi verkligen där än med ett ord som ”hora”? Jag är tveksam. Även om man håller med ordet är fult kan kvarsittning vara en drastisk bestraffning. Kanske kan man bemöta det på ett annat sätt?

Men vad tycker ni – är det rätt att göra som på Mackleanskolan i Skurup och bestraffa nedsättande svordomar och könsord?

Kunskapsbloggen har tidigare skrivit om svordomar.

Mer intressant läsning

1. Ombudsman som valsade med texten (Språktidningen)
2. Minoritetsspråksfilm utan plats för klyschor (Språkrådet)
3. Tio ord du vill undvika i år (Internetworld)
4. Ett jätte-jättebra prefix (Pratbubblor)
5. Adjektiv beter sig ibland irrationellt (SvD)
   

Andra bloggar om: språkfredag, språk, svordomar, fula ord

Josephson har en intressant poäng:  liksom att svenska och teckenspråk kan stödja varandra kan ett barn dra nytta av att tala både svenska och sitt modersmål.

”Vi får så lätt för oss att ett språk står i vägen för ett annat. Välkända exempel är modersmålsundervisningen för invandrarbarn och engelskan på universiteten. ‘Bara svenska!’ ropar enspråkstänkarna i det första fallet, i det andra ‘Bara engelska!’”

På Språknämndens hemsida hittade jag även en intressant artikel som ifrågasätter flera av de myter som omger tvåspråkighet. En sådan myt är att modersmålet stör andraspråksinlärningen.

I NE:s uppslagsord om tvåspråkighet står det att synen på tvåspråkighet som något som hade negativa effekter på kognitiv och språklig utveckling dominerade fram till 1960-talet. Forskningen som låg till grund för denna syn har emellertid avfärdats som metodisk undermålig:

”Välkontrollerad forskning från 1970-talet och framåt visar att tvåspråkighet inte har några sådana negativa utan snarare positiva effekter; man har observerat positiva samband mellan tvåspråkighet och intellektuell flexibilitet, men orsakssambanden är svåra att tolka.”

Men som alltid annars: myter är svåra att krossa. Inte sant?

Mer om språk:

1. Nu får man heta Elvis på Island (Islandsbloggen via Språkrådet)
2. Långa titlar höjer statusen (DN Ekonomi)
3. Bussbolag backar från språkregler (SvD)
4. Att göra en pudel blir till att pudla (Pratbubblor)
5. Hur man stavar namnet på Libyens ledare  (Linneas språkblogg)
   

Andra bloggar om: språkfredag, språk, språkregler, pudla

”Vi bor ca. 100 km öster om Helsingfors i en by som i 1000 år talat enbart svenska. Min farfar och farmor kunde knappt ett ord finska. Finska kom in i våra hem först med televisionen – under mellanvågens tid lyssnade vi på radio från Sundsvall och Motala.”

Han fortsätter:

”Intressant att datanätet åter fört ihop oss med Sverige. Jag läser Nerikes Allehanda och Dagens Nyheter på nätet och diskuterar i olika forum på svenska. På nätet finns inga gränser eller avstånd (och så har vi ju 100 Mbits fibernät i vår by sedan sju år tillbaka .”

Är det inte spännande? Före Internet, och flyget, var avstånden större. Kanske var det ungefär detta som massmedieteoretikern Marshall McLuhan syftade på när han talade om ”den globala byn” (”the global village”).

McLuhan dog 1980. Ändå har många – bland annat Kevin Kelly, en av tidskriften Wireds grundare -  sagt att McLuhan  ”pratade om Internet två decennier innan det skedde”.

Samtidigt är väl hela dilemmat med detta just maktperspektivet. Nisse som bor i svenskbyn i Finland läser DN på nätet. Men få i Sverige tycks visa samma intresse för det finlandssvenska. I den globala byn finns det alltid vissa som tar mer plats.

Och vi kan tala om svenska och finska hur vi vill – huvudspråket i den globala byn är ändå engelska. Än så länge.

Mer om språk:

1. Har du ett bra ord? (Vetenskapsfestivalen) ”Saknar du ett ord? Hitta på det själv! Årets tävling för alla Sveriges elever i grundskolan är igång!”
2. ”Långsamt eller snabbt?” Bloggen Pratbubblor om snälltåg.
   
3. ”Överraskande fynd – vart leder spåren?” Språket i P1 om ordfynd på nätet och kommatering.
4. ”Språket betydelsefullt i kärlek. ”SvD om att sättet vi pratar på kan påverka vårt val av partner.
   
5. ”Lär dig bilska.” Språktidningen om det ordlösa språk som gäller bilister emellan.
   
6. ”Barnkonventionen nu begriplig för barn.” Språkrådet om en barnanpassad konvention.
   

Andra bloggar om: språkfredag, språk, finlandssvenska

Om man ser till alla åldersgrupper kan 29 procent inte räkna upp något av språken. Detta trots att dessa språk har varit Sveriges nationella minoritetsspråk i över tio år.  Samiska är det mest kända språket medan jiddisch är det minst kända.

En majoritet av de tillfrågade – 1 000 slumpvis utvalda personer i åldern 15 och äldre – tycker ändå att det är viktigt att fortsätta stödja språken. Kvinnor tycker generellt sett att det är viktigare än män.

Kände ni till dessa minoritetsspråk? Och tycker ni att det är viktigt att stödja dem? Delta i samtalet! Kommentera nedan.

Mer om språk:

1. Östafrikansk entusiasm för lånord (Lingvistbloggen) ”En del räds som bekant det egna språkets fördärv genom lexikala lån från andra tungomål. På andra platser bejakar man tvärtom inlånandet.”
2. Hela folket värnar isländskan (Språket i P1) ”En undersökning visar att dagstidningstext i Island bara innehåller en tredjedel så många lånord som tidningarna i Sverige, Danmark och Norge.”
3. Lärare behöver ett gemensamt språk (metabolism) ”Då och då diskuteras det huruvida elever ska få prata sina hemspråk med varandra.”

Andra bloggar om: språkfredag, språk, minoritetsspråk, kunskap

I Språket i P1 säger däremot Deborah Cameron, professor i språk och kommunikation vid Oxford University, att detta är en modern myt.

Hon citeras på radioprogrammets webb:
- Det vetenskapliga underlaget för uttalanden av detta slag är ofta obefintligt.

Språket i P1 sänder i dag tisdag kl 13:20. Tack till Språkrådet för tipset!

Andra bloggar om: språk, myter, forskning

Själv ställer jag mig dock något tveksam till betoning på ask-ord, eftersom dessa ord inte riktigt har någon funktion i en värld där askmoln som så fullständigt stör flygtrafiken är något sällsynta. Eyjafjallajökull har ju lugnat ned sig. Eller vad säger ni?

Då föredrar jag nog ord som wikiläcka eller vuvuzela. Framför allt wikiläcka, som både är ett nytt ord och ett ord för något – det vill säga WikiLeaks – som tonsatt 2010. Eller kaffeflicka? (”I […] boken om kungen används ordet kaffeflickor om de sällskapsdamer som bjöds in efter middagen till kaffet som en avec” – Expressen.se 10.11.2010.)

Användningen av ordet ”bjästa” som ett verb är dessutom intressant: ”att bjästa, ett helt samhälle aktivt och passivt vänder sig mot ett oskyldigt barn.” (Borås Tidning 1.4.2010.) Men det är nog mindre roligt om man bor i Bjästa.

Och är verkligen ångerrösta ett nytt ord? Känns så självklart på något vis. Men det är väl så de bästa nyorden är: självklara, utan att vara tillkrånglade. Dessa ord har också bäst förutsättning att verkligen integreras i det språk vi faktiskt använder.

Olle Josephson på SvD:s språkspalt skriver också om hur ord som adda, poka och tagga blir allt vanligare. Det där är ju Facebook. Men  Josephson visar även hur fackord som evidensbaserad och viral spridit sig till allmänt språkbruk:

”Evidensbaserad fortsätter 2009 års triumftåg från forskarvärld till allmänspråk. I år lär vi nog få höra Anders Borg tala om evidensbaserade skatteeffekter. En bubblare av samma sort är viral. Ordet var medicinskt fackspråk till och med 2009, ’spridning genom virus’. Nu kom viral spridning och viral marknadsföring, snabb fortplantning av budskap – kommersiella eller ej – genom olika sociala medier.”

Avslutningsvis ett tips: Var med och nominera till Årets uppslagsord!. Det är det ord som bäst sammanfattar 2010. Läs mer här.

Mer om språk:

1. Nyordsjägare (Språktidningen)
2. Ny doja i gamla paver (Lingvistbloggen)
3. Undertextens lillasyster (Översättarbloggen)
4. När säger man ”god fortsättning”? (Språkrådet)
5. Engelska ord ett ”övergrepp” i Kina (DN)

Andra bloggar om: språkfredag, språk, nyord, årets uppslagsord