Det som gör mig tveksam till surfplattan i undervisningen är att det i viss mån gör användaren passiv. Man kan visserligen teckna och använda program vilket är aktivt, men utan ett externt tangentbord blir det svårt att skriva längre texter. Detta problem existerar däremot inte i förskolan eftersom de riktigt små barnen sällan kan skriva ändå.

Marina Havfenstein skriver:

”Det är inte en stationär eller bärbar dator, där man måste lära sig koordinera mus, tangentbord och fingrar. Det är ett verktyg där barn direkt pekar på skärmen och uppfattar effekten av det de sysslar med. Det kan vara alltifrån att peka på en bokstav, färg eller ett djur och få det uppläst eller höra dess läte. Eller varför inte ett interaktivt pussel där man lär sig mönster. Den är så enkel att använda att en ettåring utan problem klarar av den.”

Fler har insett surfplattans betydelse för små barn: i Journalisten skriver krönikören Lisa Bjerre om ett barnboksförlag som ger ut böcker på iPad.

Däremot förstår jag inte riktigt valet att ge eleverna en iPad i stället för en bärbar dator, vilket man har beslutat på Grafiskt Utbildningscentrum på Uppsala.

Men om man lägger betoningen på bilder snarare än på text är det kanske en självklarhet. Jag skulle däremot sakna ett fysiskt tangentbord.

Vad säger ni?

Mer intressant läsning

1. Kommuner bryter löneavtalet (Skolvärlden)
2. Slopa hemläxorna för en rättvis skola (Aftonbladet)
3. Tio tankar om teknik (Origo)
4. Vem ska ha högst lön? (Christermagister)
5. Kepsdebatten – hur kan den tillåtas leva vidare? (Körlings ord)
   

Andra bloggar om: lärare, utbildning, forskning, pedagogik

”Alla som arbetar i skolan måste vara öppna för att tänka nytt med hjälp av den forskning som finns. Både lärare och skolledare måste vara delaktiga i att utveckla undervisningen. Att själv delta i forskning är ett sätt att göra detta och det måste löna sig att utbilda sig på forskarnivå och på olika sätt närma sig forskningen.”

Och Sveriges Skolledarförbund publicerar en programförklaring för en mer forskningsbaserad skola.

Är detta ett trendbrott? Som Kunskapsbloggen skrev nyligen: i den nya skollagen står det att ”verksamheten ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.”

Thomas Kroksmark, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping, talade nyligen på Kommunal skolriksdag och då var detta hans budskap:

”Skolan är en kunskapsorganisation och varje sådan måste förses med ny kunskap.”

Läs om Thomas Kroksmarks projekt ”Modellskolan”, där lärare forskar på halvtid, här på Kunskapsbloggen.

Mer intressant läsning

1. Skolverket bemöter Zarembas påståenden (Skolverket)
2. Retorik borde vara obligatoriskt (Skolvärlden)
3. ”Slå ihop lärarfacken” (Lärarnas tidning)
4. ”Dags att bryta lärarnas isolering” (Lärarnas nyheter)
5. Här är höstens populäraste utbildningar (Dagens Nyheter)
   

Andra bloggar om: lärare, utbildning, forskning, pedagogik

Det är väldigt intressant att Björklund på detta sätt väljer att använda sig av ett skällsord, ”katederundervisning”, på att på så vis försöka omvandla det till något positivt i stället.

Jan Björklund skriver: ”Lärarens viktigaste verktyg är att varje lektion undervisa och leda klassen. Därför måste läraren åter ta plats i klassrummet.”

Vidare menar Björklund att man kommer att skriva att ”eleverna ska få ett kontinuerligt och aktivt lärarstöd i en strukturerad undervisning” i den nya skolförordningen som offentliggörs inom kort.

Vad tycker ni om detta? Vilket är lärarens viktigaste verktyg? Hittills har 53 bloggat kommenterat inlägget på DN Debatt. Utspelet debatteras även på Twitter.

Här följer en del av blogginläggen:

• Zoran Alagic, presschef på Lärarnas Riksförbund, bloggar: ”Lärarnas Riksförbund välkomnar detta besked som går helt i linje med att en ny lärarlegitimation införs och att läraryrkets betydelse och roll lyfts fram.”
• Janis (metabolism): ”Jag säger: mer och bättre lärarledd undervisning får man med fler lärare i klassrummet eller mindre klasser.”
• Patrick Stenbacka: ”Avgörande för elevers resultat och prestationer är dock lärarnas status och arbetsvillkor. Tillbaka till Bell-Lancaster-metoder, hämtade från industrihallar och löpande band, vill ingen.”
• Christermagister: ”Det finns en risk att kampen att komma bort från katederundervisningen innebär att eleverna lämnas ensamma, och det är inte bra! Frågan är varför det blir så? Är det en ideologisk eller pedagogisk fråga? Nej, jag tror inte det. Jag tror att det är en ekonomisk fråga.”
• Johan Kants blogg: ”Jag menade att ordet idag är feldefinierat, att man menar att katederundervisning är detsamma som ”Caligula”, som i filmen Hets förtryckte elever från sin kateder. Jag använder därför ordet seminarieundervisning, samma sak, men inte så infekterat ord.”
• Linda på bloggen Ordklyverier: ”Med en dåres envishet hävdar jag alltså att elevantalet har stor betydelse. Björklund kan tala om katederundervisning tills han blir blå i ansiktet, men att nå elever i stora klasser på detta sätt är omöjligt.”
• Kristina Alexanderssons blogg: ”Katederundervisning kan vara ett inslag, men allt tyder på att skolan och skolarbetet måste kännas relevant och vara kopplad till barnens verklighet för att den ska fungera och ge alla elever stimulans och möjligheter att utvecklas.”

Andra bloggar om: lärare, utbildning, skola, pedagogik, katederundervisning

Detta betyder att endast lärare eller förskollärare som är behöriga för en viss verksamhet för arbeta inom yrket.

Förutsättningen för en legitimation är rätt examen och ett års yrkeserfarenhet. Fjelkner tror att detta kan höja läraryrket status. En annan förhoppning är att fler så kallade ”toppstudenter” kommer att lockas till yrket.

Mer intressant läsning

1. Auktoritet är inte att peka med hela handen (Pedagogiska magasinet)
2. Dansa en addition (Skolvärlden)
   
3. Pojkar missgynnas i betygsättningen (Lärarnas tidning)
   
4. Stora brister på Rosengårdsskolor (Christermagister)
5. Succé för skolapp (Skånska Dagbladet)
   

Andra bloggar om: lärare, utbildning, skola, undervisning, pedagogik, lärarlegitimation

”Ingen människa ”what so ever” ska känna sig ”icke godkänd”!! Ingen ung människa i skolan som ska utforma vår framtid ska känna sig IG!
Att vi vuxna människor idag har formerat ett system där vi tar oss rätten att pränta in dessa bokstäver på ett papper har ABSOLUT INGET att göra med er som individer. NI är ALLA automatiskt MVG (och mycket mycket mer än så) bara genom att ni finns här på jorden.”

Jag förstår hur han menar när han använder samma språk som eleverna är vana vid från skolan – MVG. Men finns det inte en viss risk för sammanblandning när betygssättningen fortsätter som vanligt – trots MVG-knappar?

Trots detta tolkar jag kampanjen som ett sätt att säga att alla barn och ungdomar har ett värde – och att man inte ska låta betygen avgöra detta värde. Antagligen har också en elev som känner sig som ”MVG” snarare än ”IG” också bättre förutsättningar till bra betyg. Ett gott självförtroende gör mycket.

I 90-talsfilmen ”Farliga sinnen” ger till exempel den nya läraren, spelad av Michelle Pfeiffer, alla elever MVG vid terminsstarten. Utmaningen blir då snarare att behålla betyget.

Hur tycker du att ska förhålla sig till frågan om betyg – och hur ska man göra för att en elev med medelmåttiga betyg för den skull inte känner sig värdelös? Delta i samtalet! Kommentera nedan.

Mer intressant läsning

1. Har verkligen Facebook en given roll i klassrummet? (PellePedagog)
2. Vem ska ha makten att beskriva läraryrket (Pedagogiska magasinet)
3. Har du kändiskoll? Dina elever har! (Skolvärlden)
4. Sämre jordmån för värdearbetet (Lärarnas tidning)
   

Andra bloggar om: lärare, utbildning, skola, undervisning, pedagogik, betyg

”Det här sätter igång segregationsprocesser”, tycker även Lena Sommestad (S), som debatterade mot Lotta Edholm (FP), skolborgarråd i Stockholm. Sommestad tror till och med att detta kan vara en förklaring till varför eleverna presterar sämre: ”Länder som har kvalitetsskillnader mellan skolor presterar sämre.”

Edholm håller inte med: ””Jag skulle snarare säga att dåliga skolresultat är ett resultat av flummig S-skolpolitik i årtionden.” Hon tror inte att det blir mer integration för att man ”tvångsförvisar elever till skolor som varken de eller deras föräldrar vill vara i”.

Sommestad kontrar: ”Det viktiga är att man kan få välja en bra skola och att alla skolor är bra. Det ska inte vara så att man går i en viss skola så får man sämre resultat därför att skolan är dålig.” Dessutom anser Sommestad att den tidiga socialdemokratiska skolan producerade ”väldigt goda resultat” och att försämringen kommit under 00-talet. Detta beror enligt henne inte endast på det fria skolvalet utan även på nedskärningar.

Edholm menar däremot att det inte finns ett glasklart samband mellan det fria skolvalet och segregation eftersom segregationen i samhället samtidigt har ökat. Här får hon dock bakläxa av bloggaren Christermagister som hänvisar till en rapport från Skolverket: ”Själv tycker jag att det är konstigt att det inte är uppenbart för alla att skolvalet har lett till ökad segregation, men det kanske beror på att jag har arbetat i storstadsområden?”

Medan Lotta Edholm hävdar att det alltid funnits bra och dåliga skolor menar Sommestad att det då inte fanns någon statistiskt skillnad vad gäller barns sociala bakgrund och vilka skolor man gick i.

Samtidigt kallar Sommestad valfriheten för negativ då det snarare har kommit att handla om att välja bort än att välja. Man väljer då bort skolan i närheten för att den har blivit för dålig. Barn med lågutbildade föräldrar kan dessutom inte utnyttja skolvalet menar Sommestad, vilket leder till att deras barn lyckas sämre i skolan.

Jag kan rekommendera hela debatten då den verkligen hettar till. Hela avsnittet av Agenda finns på SVT Play och delen om det fria skolvalet visas under den första kvarten.

Sommestad skriver för övrigt på Newsmill: ”Flumskolan” hade bättre resultat än Björklunds sorteringsskola. Kvaliteten i den svenska skolan debatterades även på SVT:s Debatt.

Mer intressant läsning

1. Varför ska elever skriva recensioner? (Forskning.se)
2. Litet utrymme för bildning i svenska skolan (Högskolan i Jönköping)
3. True Confessions of a Digital Hoarder (The New York Times)
4. Snäv syn på kunskap med fler prov (SvD)
5. Varför enklaver? (Dick Harrisons Historieblogg)
   

Andra bloggar om: lärare, utbildning, skola, undervisning, Agenda, pedagogik, Lotta Edholm, Lena Sommestad

Själv pratade jag sommaren 2009 med Leif Alsheimer, som tyvärr gick bort i somras, om just bildning. Intervjun finns här på bloggen och här finns hans lista med litteraturtips för den bildningstörstade.

I kommentarsfältet följer även kompletterande listor. För som signaturen t skriver: ”Vad gäller litteratur för ‘bildningstörstande’ så tycker jag faktiskt att det mest handlar om att läsa så mycket som möjligt, och gärna (lite) varierad litteratur. Det händer väldigt sällan att jag har noll behållning av en bok.”

Så här står det för övrigt om ”bildning” i NE:

”bildning (tyska Bildung) är ett centralt begrepp i debatter om skola och universitet. I nutida språkbruk ställs bildning ofta i motsats till utbildning. Medan utbildningens mål är en bestämd och begränsad yrkeskompetens, syftar bildning till en omvandling av hela människan.”

Vad tycker ni skiljer bildning från utbildning? Och vilken del bör man betona i skolans värld?

Mer intressant läsning

1. Nationella prov i fler ämnen (DN) ”Elever i årskurs 6 och 9 ska inom några år skriva nationella prov i historia, geografi, religionskunskap och samhällskunskap.”
2. Sveriges bästa lärare har nu utsetts (Kungl. Vetenskapsakademien) ”En lärare från Söderköping, en från Falun och två från Stockholm får årets lärarpris.”
3. ”Skolans struktur dödar elevernas motivation” (Skolvärlden) ”Vi föds som nyfikna varelser, med en stark lust att lära. Men den svenska skolan, i sin nuvarande form, lyckas inte ta tillvara elevernas naturliga nyfikenhet.”
4. Pojkar missgynnas i betygssättningen (Lärarnas tidning) ”Pojkar får betydligt lägre slutbetyg än flickor i förhållande till resultatet på de nationella proven.”
5. Kunskapssyn och dramaturgi i klass 9A (crw) ”Jag skrev i min förra post om 9A att serien ger föga underlag för att utvärdera de pedagogiska bitarna.”

Andra bloggar om: lärare, utbildning, skola, undervisning, Klass 9A, pedagogik, kunskap, kunskapssyn

Samtidigt förändras själva utbildningssystemet:

This is in fact what is happening online, at least, outside the circles of formal education. People are finding coaching where they need it, community where they want it, and lectures and demonstrations for those days when they have the time.

Detta är relevant även i ett svenskt sammanhang där den nyutexaminerade läraren ofta snabbt inser att yrkesrollen rymmer så mycket mer än undervisning – och administratör och socionom, inom citationstecken, är väl två.

Foto: © ISTOCKPHOTO

Vad tycker ni – är de nya kraven på yrkesrollen ”lärare” så många och spridda att det till och med betyder att ett nytt namn på yrket skulle behövas? Är framtidens skola något helt annorlunda än dagens (med tanke på citatet ovan)?

Läs även vad Sven-Eric Liedman skriver om TV-programmet ”Klass 9A” i DN.

Mer intressant läsning

• Kända människors bibliotek (Flavorpil) ”Celebrities may live glamorous lives, but at the end of the day, we’d like to think that a good number of them curl up at home with a good book.”
• Vanligaste orden i horoskop (Information is beauiful) ”Most common words in star sign predictions.”
  
• Koks upphov till dagens sportlov (DN) ”Året är 1941, det är krigsvinter och isande kallt, februarikylan håller landet i ett stadigt grepp. Snart är det också lovtider för landets skolelever.”
• Petter placerades felaktigt i särskola (Expressen) ”Petter Dahlqvist fick diagnosen lindrigt utvecklingsstörd och placerades i särskola.Två år senare konstaterade andra läkare att Petter är normalbegåvad. ”

Andra bloggar om: lärare, utbildning, skola, undervisning

”Tre fjärdedelar av eleverna uppfattade hemsidor från förintelseförnekare som mer trovärdiga än officiella sajter.”

En undersökning från 2008 från World Internet Institute har vidare visat att endast 44 procent av gymnasieeleverna i Sverige fått undervisning kring hur man bedömer olika Internetkällors tillförlitlighet. Samtidigt hade nästan hälften inte fått någon undervisning i källkritik alls.

”Och följderna av om vi släpper ut generationer utan källkritiska verktyg ter sig som rena skräckscenariot.
– Då får vi människor som är väldigt lättmanipulerande och i slutändan är mottagliga för totalitära inslag, säger Eva-Maria Flöög, som är universitetsadjunkt vid Bibliotekshögskolan i Borås samt föreläser och skriver om källkritik.”

På så vis är källkritik närmast en demokratisk fråga. Och viktig! Inte bara i skolan.

Klicka er in på Skolvärlden för att läsa mer om vilka konkreta råd som finns kring källkritik. Ett som jag fastnade särskilt för var att man ska lära eleverna att producera information, och inte endast konsumera.

Mer intressant läsning

1. An island is born (se en ö födas hos Huffington Post)
2. Olika strategier för att orka stressen (Skolvärlden) ”Läraryrket har blivit mer stressigt. Orsaken är alla förändringar.”
3. Coacher ska hjälpa lärare i nya klass 9A (SVT Rapport)
4. Lag stoppar inte rökning på skolgården (Lärarnas tidning)
5. Prisbelönt integration med barnen i fokus (Skånska Dagbladet)
   

Andra bloggar om: källkritik, utbildning, skola, undervisning

Har ni några förslag på låtar som skulle kunna passa i en spellista över låtar som sprider kunskap? (Lite inspiration finns här och här.)

På webben finns många filmade, och inspelade, föreläsningar. Ett exempel från Sverige, och skolan, är FrökenMatte. Här skriver Skolvärlden om det och på YouTube kan ni själva kolla på klippen. Smart! Om ni har fler liknande exempel blir jag väldigt glad om ni tipsar om dem i kommentarsfältet. =)

I klippet Filmen som ska lära svenska barn om sex: UR i samarbete med RFSU (Aftonbladet) visas också utdrag ur en pedagogisk film som skulle kunna användas i skolan. Fyra av tio elever som går ut femte klass har nämligen inte haft sexualkunskap. Filmen kan ses som ett sätt att komma till rätta med den bristande kunskapen. Ett bra sätt, verkar det också som, då delarna som visas i klippet på Aftonbladet inte är onödigt tillkrånglade utan tar sig an ämnet på ett lättsamt sätt.

Och nu när jullovet snart är slut på landets elever har jag en direkt fråga till landets lärare: Blogginlägget ”Tankar om den goda julen” (Killfröken) har åtminstone fått mig att fundera. Bloggaren skriver om hur den ena gruppen lärare minns sin barndoms jular och planerar lektioner som handlar om det underbara som är jullov, allt medan…

”Den andra gruppen lärare har läst tillräckligt många Metro-krönikor av Hillevi Wahl för att veta vilket helvete som julen kan innebära. Dessa lärare är i ett ögonblick beredda att strunta i majoritetens kontextuella lärande för att hjälpa de som behöver den allra mest.”

Vilken grupp tillhör du?

Mer intressant läsning:

• Undervisning på engelska bra för inlärningen (Skolvärlden)
• Aktuella ord i svenskan 2010 (NE.se)
• ”Tusentals unga stängs ute från studier i Sverige” (DN Debatt)
• Lärare på kurs är ingen lek (Metabolism)
  

Andra bloggar om: skola, Spotify, utbildning, YouTube