I yrkestrafiken är det viktigt att förare klarar sina jobb på ett säkert sätt. För vissa medicinska tillstånd krävs ett läkarintyg för att få ta eller behålla körkort. Detta gäller både vid ansökan om körkortstillstånd och om Transportstyrelsen begär en medicinsk prövning i efterhand. Kraven blir särskilt strikta för den som kör eller vill köra yrkesmässigt, till exempel buss eller lastbil.
Men vad gäller egentligen för läkarintyg för körkort då det finns hälsoproblem som diabetes, epilepsi och andra vanliga funktionsnedsättningar? Låt oss ta en titt på det med lite extra fokus på behörigheterna C, CE, D och DE.
När krävs läkarintyg för körkort?
Läkarintyg kan krävas i flera situationer:
- Vid ansökan om körkortstillstånd
- Vid ansökan om högre behörighet
- Efter sjukdom eller olycka
- Om Transportstyrelsen får information om ett medicinskt tillstånd
- Vid återkommande uppföljningar för yrkeschaufförer
För grupp 2 och 3, alltså lastbil och buss, är kraven betydligt hårdare än för personbil.
Diabetes och körkort
Diabetes i sig innebär inte automatiskt hinder för körkort, men behandlingen och risken för hypoglykemi är avgörande.
Personbil
För körkort med behörighet AM, A och B krävs ofta läkarintyg om du har diabetes som behandlas med insulin eller läkemedel som kan orsaka lågt blodsocker. Läkaren bedömer bland annat:
- Om du haft allvarliga hypoglykemier
- Din egen förmåga att känna varningssymtom
- Hur väl behandlingen fungerar över tid
Buss och lastbil
För behörighet C och D är kraven betydligt striktare. Upprepade allvarliga hypoglykemier kan leda till avslag och regelbundna kontroller och återkommande läkarintyg är vanliga. God blodsockerkontroll och dokumenterad följsamhet till behandling är avgörande för att du ska kunna behålla tillståndet att jobba som busschaufför eller lastbilschaufför.
Yrkesförare förväntas ha extra god sjukdomsinsikt eftersom konsekvenserna vid en olycka är större.
Epilepsi och körkort
Epilepsi är ett av de tillstånd där Transportstyrelsen gör mycket noggranna bedömningar.
Personbil
För personbil kan körkort ibland beviljas om du varit anfallsfri under en viss tid. Hur lång denna period måste vara beror på:
- Typ av epilepsi
- Om du behandlas med läkemedel
- Om anfallen påverkar medvetandet
Läkarintyget ska tydligt beskriva sjukdomsförlopp, medicinering och prognos.
Buss och lastbil
För buss och lastbil är reglerna betydligt strängare:
- Ofta krävs flera års anfallsfrihet
- Prognosen måste vara mycket stabil
- I många fall är yrkesbehörighet inte möjlig trots medicinering
Här väger trafiksäkerheten mycket tungt och även låg risk kan leda till avslag.
Andra funktionsnedsättningar och sjukdomar
Förutom diabetes och epilepsi kan läkarintyg krävas vid exempelvis:
- Neurologiska sjukdomar
- Hjärt- och kärlsjukdomar
- Syn eller hörselnedsättning
- Psykiska tillstånd som påverkar uppmärksamhet eller impulskontroll
- Rörelsehinder som påverkar manövrering av fordon
För yrkeschaufförer bedöms inte bara om körning är möjlig, utan även om den kan ske säkert under långa arbetspass, stress och varierande trafikmiljöer.
Vad bedömer läkaren i intyget för körkortet?
Läkarintyget ska inte bara bekräfta en diagnos. Det ska innehålla en samlad bedömning av trafiksäkerhet, till exempel:
- Risk för plötslig medvetandepåverkan
- Stabilitet över tid
- Behandlingsföljsamhet
- Förmåga till egenkontroll
- Om tillståndet kan försämras utan förvarning
För buss och lastbil krävs ofta mer detaljerade och regelbundna intyg än för privat körning.
Återkommande uppföljning för yrkesförare
För många yrkeschaufförer med medicinska tillstånd gäller inte ett intyg för alltid. Transportstyrelsen kan kräva:
- Tidsbegränsat körkort
- Årliga eller återkommande läkarintyg
- Uppföljning hos specialist
Missas en uppföljning kan körkortet återkallas tills nytt intyg skickats in.