Tanken på att tidigare generationer har rivit sådant som idag hade setts som världsarv kan få dig att rysa. Men att ta bort hemsidor och inlägg online är inte så konstigt. Innehållet online är ju nutid och knappast något som kan likställas med historiska byggnader och gamla antika manuskript. Men om hundra år så kanske folk kommer att se dagens tjafs i kommentarsfält som något helt fantastiskt intressant. Då kommer digitala arkiv att få stor betydelse.

Det här är dock inte helt enkelt. En hel del av det som publiceras online är ju privat. Det kan vara svårt att ångra sig då man väl har lagt in en kommentar. Den sparas automatiskt och finns kvar trots att sajten läggs ner. Det är inte lika lätt att försvinna från nätet som man skulle kunna tro. Diskussionen om digitala arkiv för eftervärlden måste alltså inkludera samtal om integritet och rätten till att radera det som är privat och personligt.