Du har säkert någon gång hört Jan Johanssons pianoversioner av svenska folklåtar. Hans tagningar med George Riedel är klassiska och helt unika. Dokumentären av Tom Alandh sändes på SVT och gick obemärkt förbi många. Men inte förbi Michael Tapper som är filmrecensenten med ett stort intresse för historisk film. Han hyllar denna dokumentär för att den är kort och för att den väcker lusten till att se mer om ämnet.

Kombinationen av jazzmusik och folkmusik är magisk. Dessutom så visar dokumentären hur Jan Johansson lyckas skapa musik med toner som inte finns. Michael Tapper beskriver dokumentären på ett sätt som lockar till att se den. Så gör det om du får chansen!

I Tyskland så kan man inte kalla en kvinnlig lärare för lärare, hon är en lärarinna. I Sverige så går det ju bra att prata om en skådespelare som är kvinna, fast tvärtom blir lite märkligt. Det har diskuterats i Tyskland omkring språkregler som gör att man får feminin sympati och maskulint ogillande. Man pratar om att kvinnor diskrimineras i språket. Det här är ju inte så konstigt. Om vi betänker närliggande historia och kultur så har det ju inte direkt handlat om jämlikhet. Kvinnornas plats har varit tydlig och den speglas i språket. Men frågan är om det är rätt väg att gå att ändra språkets regler. Kanske kommer språket ändå att förändras i takt med att verkligheten förändras. Det tar tid men det händer till sist då det blir förlegat att göra skillnader i språket som inte längre reflekterar verkligheten.

Idag så kan man ta reda på en massa spännande saker genom att spotta i ett provrör och skicka detta till ett laboratorium. På labbet så kan de se närmre på gener och tala om saker som var dina förfäder bodde på planeten. Det här kan ju vara kul och spännande att få veta men gendatabaser är inte bara till godo. Det är klart att de som samlar ihop informationen måste ta hand om den på ett säkert sätt. Men kommersiella intressen får ofta fördel och det finns risk för att personer som bidrar till gendatabasen utsätts för personlig reklam som bygger på den information som generna gav om sjukdomar och annat. Dessutom så kan företag som skapar gendatabaser sko sig på detta. Det är förstås dem till godo då det finns mycket pengar att hämta i nya patent som kan lösa problem som många lider av.

Sverige behöver fler lärare. Det är många som är i behov av utbildning. Barn och ungdomar som får utbildning av färdighetslärare drar stor nytta av detta. Att få ett ämne förklarat på ett sätt som gör det begripligt är viktigt. Inte bara för att förstå själva ämnet. En duktig färdighetslärare kan vara med och påverka för framtida lyckade studier. Då det blir enkelt och kul att lära in så ökar chansen för att elever kommer att studera vidare. Det får betydelse för Sverige som nation. Ytterligare en anledning till att det behöver satsas mer på läraryrket och på att se till att potentiella lärare får rätt redskap för att lyckas i sin roll.

Historiskt sett så är det mest män som har fått nobelpris. Det finns förstås kvinnor som pristagare inom de flesta områden, men särskilt inom kemi och fysik så är det få pristagare som har varit kvinnor. Det här kan dock komma att ändras i framtiden. Det har gjorts mycket under senare år för att se till att kvinnor tar sig in på områden som matte och teknik. Inte bara i Sverige. Den här typen av satsningar leder till förändringar som vi ser om några årtionden då kvinnorna som blev introducerade till vetenskapens värld som barn är med och tar fram innovationer. Då får de förstås också pris för detta. Så Nobel och kvinnorna i framtiden är förhoppningsvis en ekvation med ett mer positivt resultat.