En glass med bibliotekssmak kanske inte låter så attraktiv. Det beror lite på hur du ser på bibblan. Men faktum är att en glass med smak av böcker inte kommer att komma alltför nära böckerna på biblioteket. Man får inte ta med sig glass in på ett bibliotek. Om folk hade gjort det helt öppet så hade böckerna snart blivit otjänliga.
Gör ett litet experiment. Ta en titt på telefonluren hemma hos en gammal person. Det är välkänt att gamla människor som pratar mycket i telefon äter samtidigt som de pratar. Luren har därmed en hinna av gammal mat. Detsamma hade hänt, och händer, på biblioteket om det hade varit fritt fram med glass med bibliotekssmak och andra ätbara varianter som sätter sig som klister på all inredning.
Ibland kan du läsa i nyheter online att årets uppslagsord har utsetts, men hur utses egentligen den här typen av ord. Det finns ord och uttryck som används flitigt och numera så är det inte så svårt att ta reda på dessa. Sökmotorer registrerar ord som används. Det går till exempel att ta reda på hur många sökningar som har gjorts med ett visst ord. Det är så man kan ta reda på vilken känd person som folk har sökt mest information om och så vidare.
Uppslagsorden som utses som årets är för det mesta uttryck som har med samtida händelser att göra. Wikileaks röstades fram som årets uppslagsord 2011 och det är ju inte så konstigt med tanke på det som hände det året. Årets uppslagsord kanske blir metoo.
Vi förfärar oss över klotter på väggar. Ibland så är det inte så konstigt att vi blir arga då vi ser en fin vägg bli helt förstörd av oläsliga ord. Men klotter kan faktiskt bli morgondagens konst. Det som får vara kvar kan tids nog komma att ses som ett minne från en viss tid. Kanske kommer man till och med tycka att de där orden skrivna med spray ser coola och snygga ut. Det tycker förstås de som klottrar idag.
Ta en skolbänk. Den klottras med en massa meddelanden och tankar. Det hela ser inte bra ut. Om den sedan ställs undan i en skrubb i hundra år så kan den komma att få stå på ett museum då den kommer ut i ljuset igen. Klottret kan analyseras så att man får en bättre bild av vad som hände omkring den där skolbänken.
Det är klart att vi måste städa undan det klotter som hamnar på våra väggar och möbler nu. Men kanske, kanske, finns det god anledning till att spara en del av det som ett tidsdokument och kommande konst.
Kunskap ska hyllas och firas. Det gör den i form av olika priser men det är inte alla priser som känns tillgängliga. För att få nobelpriset så måste du ju komma med en helt unik upptäckt eller skriva en bok som blir en klassiker. Ja, eller skriva låtar som folk tycker sätter tonen för en hel generation eller vara en person som vill att det ska bli fred…
Man kan alltid komma med invändningar om att kunskapspriser inte är rättvisa. Men kunskapsgalan är viktig. Den gör att kunskapen ses som något värdefullt och minst lika intressant som populärkultur som musik. Kanske borde det finnas fler kunskapsgalor där kronprinsessan ger pris och eventet sänds på tv. Det skulle ju kunna locka fler ungdomar till området kunskap.
Den som har en morförälder som växte upp i Tornedalen har kanske upplevt att det är svårt att få damen i fråga att prata finska. Detta trots att mormor växte upp med tornedalsfinskan som modersmål. Mormor pratar inte ens finlandssvenska på svenska och det har kanske till och med har lett till att de finska rötterna är okända för barnbarnen.
Varför vill mormor inte prata finländska, finlandssvenska eller finlandssvenska på svenska? Det kan bero på minnen av en tid då det ansågs fult att prata på detta vis. Trots att vi idag lever i en upplyst tid där det knappast borde spela någon roll om svenskan talas med skorrande r eller med finländsk brytning så gör det faktiskt det. I varje fall för mormor som fortsätter att tala rikssvenska för att undgå känslan av att skämmas.