Det är fortfarande så att invandrarförfattare klumpas ihop som en enda kategori. Men det här är rätt så missledande. För det första så kan begreppet invandrarförfattare ge helt fel associationer. Bara för att en svensk författare har invandrarbakgrund så betyder det ju inte att personen kommer att skriva om detta ämne. Det kan man tro då man hör titeln. I sådant fall är Wilhelm Moberg en utvandrarförfattare och borde klumpas ihop med alla andra författare som har skrivit om att flytta från Sverige till ett annat land.

Sveriges invandrarförfattare skriver om precis allt. De är människor med berättelser som kommer från egna erfarenheter såväl som från ren fantasi. Det här är precis som med alla andra författare i världen. Kanske borde man istället tala om författare med invandrarbakgrund. Men det här kan också bli missvisande då det får det att framstå som att alla författade i denna kategori skriver om samma saker.

Singing science är ett begrepp som beskriver låtar som lär ut något. När du behöver lära dig något nytt så kan det vara jättebra att göra det till en melodi. Ta bara exemplet med låten med månader. Januari börjar året, februari kommer näst. Det här är en låt som många barn har lärt sig för att sedan komma ihåg ordningen på månaderna för evigt. Inom matte så kan man också lära sig melodier för multiplikationstabellen. Det gör det lättare att snabbt rabbla upp svaren då de behövs.

Smarta föräldrar använder sig av singing science för att se till att barnen vet var de bor och kan föräldrarnas telefonnummer. Om ett barn går vilse eller tappar bort sig i köpcentret så blir det så mycket enklare att hitta hem igen då ramsan med namn, telefonnummer och adress sitter som en liten sång som barnet lätt kan börja sjunga på då frågan ställs.

Fiktiva figurer byggs på verkliga personligheter. Ta bara en serie som Solsidan som exempel. Figuren Ove har ingen missat. Det kan vara svårt att tänka sig att Ove faktiskt finns på riktigt, men det gör han. Felix Herngren har berättat att den här karaktären har byggts på en verklig person. Personen i fråga vet inte om att det är han som är Ove. Det menar Herngren är en del av att vara Ove, att inte förstå hur andra ser på beteendet.

Nu kanske du inte har en fiktiv person byggd på just dig. Men du kanske kan finna dig själv i seriefigurer som Babar och Batman. Eller så känner du igen din egen person i en person i en serie som Solsidan där det finns gott om personer som beter sig lite så som vi alla gör fast på ett överdrivet sätt.

Varför är det så viktigt att kunskapspris delas ut av kungligheter? Kungen, drottningen och kronprinsessan är ofta med då det ska delas ut kunskapspriser till pristagare i olika sammanhang. De har en viktig roll eftersom deras närvaro gör prisutdelningen mer högtidlig. Det hela känns så mycket viktigare då kungligheter finns på plats.

Vi ska också komma ihåg att pressen är mycket intresserad av att följa kungligheterna. På grund av detta så rapporteras det från evenemang där priser har delats ut med kunglig hand. Det gör att priser för kunskap får publicitet och det är förstås viktigt. När folk får veta att det verkligen kan löna sig att studera och på andra sätt göra insatser för spridning av kunskap så blir det attraktivt att vara med. Det påverkar attityder och är mycket bra för Sverige som land.

Det som en gång var en snackis då Peter Englund hävdade att han inte skulle kunna älska någon som använder sig av ordet snackis är idag ingenting. Vem använder sig av ordet snackis idag? Det finns förstås folk som gör det. En snackis är något som det talas om. Men ordet är givetvis slang och inte korrekt. Det finns gott om ord som är populära under en kortare tid för att sedan glömmas bort. Det är inte bara ungdomar som myntar uttryck som sprider sig som en löpeld till hela Sverige.

Kommer du ihåg ordet tuppjuck? Det var rätt så populärt under 1980-talet då både unga och gamla kunde säga att de fick tuppjuck vilket betydde att de blev galna då något var tokigt och irriterande. Ett bra ord faktiskt. Synd att det har glömts bort…